Här är veckans uppgifter.
Skatter och avgifter – Rätt eller Fel
A. Alla nystartade företag ska registreras hos Skatteverket. Rätt.
B. På en faktura ska det stå att företaget har F-skattesedel. Rätt – det visas genom det organisationsnummer som företaget fick när det registrerades.
C. En privatperson kan aldrig ha ett skattekonto. Fel – varje skatt- eller avgiftsskyldig person ska ha ett sådant konto hos skattemyndigheten.
D. Varje månad redovisar företaget inbetalda skatter och avgifter på en skattedeklaration. Rätt.
E. Den normala skattesatsen är 25 % för moms. Rätt.
F. Alla varor och tjänster är belagda med moms. Fel – trots att i stort sätt alla är det, finns det sådana som är helt momsbefriade.
G. 25 % momsbelägg motsvaras av 10,71 % momsavdrag. Fel – det motsvaras av 20 % momsavdrag.
H. Momsen är ingen kostnad för ett momspliktigt företag. Rätt.
I. Utgående moms är den som ett företag betalar vid inköp. Fel – det är den som företaget får vid försäljning.
J. En arbetsgivare är skyldig att göra skatteavdrag innan lönen betalas ut. Rätt.
K. Det är den anställde som betalar arbetsavgifter. Fel – det är arbetsgivaren.
L. F-skatt beräknas för hela året och inbetalning görs varje månad. Rätt.
M. Inga sociala avgifter ingår i F-skatten. Rätt – de ingår i A-skatten.
Skatter och avgifter – Repetera
1. Ge exempel på vad som ska stå i ett företags anmälan till Skatteverket.
Svar: Sökandes namn (då antingen enskild näringsidkare eller företrädare för en juridisk person), den juridiska företagsformen och företagets adress, uppgifter om delägare, kontaktperson etc.
2. Vilken nytta har man av en F-skattsedel?
Svar: En F-skattsedel är ett bevis på att ens företag betalar skatt, alltså sköter sina egna skatter, därmed även har rätt att att som företagare ta betalt av sina kunder.
3. Vilka olika skatter redovisas i skattedeklarationen?
Svar: Till exempel redovisas arbetgivaravgifter, skatteavdrag från de anställdas löner och ibland även moms.
4. När ska skattedeklarationen lämnas?
Svar: Den ska lämnas in senast den 12:e varje månad. Vid försening kan en s k förseningsavgift tillkomma.
5. Vilka olika procentuella momsbelägg används?
Svar: Det vanligaste är 25 %, som gäller för de flesta varor och tjänster. Dock finns det undantag, som livsmedel (12 %) och böcker, bio och kollektivtrafik (6 %).
6. Hur påverkar momsen priset?
Svar: Priset blir högre för köparen. Exempelvis 12 % mer än vad det kostar när vi köper olika typer av livsmedel. De tolv extra procenten är momsen.
7. Ge exempel på varor och tjänster som är momsbefriade.
Svar: Exempelvis legitimerad sjukvård är momsbefriad likaså bostadshyror. Annars så är det moms på i stort sätt allt.
8. Varför är momsen ingen kostnad för ett företag?
Svar: Förutsatt att företaget gör pålägg för momsen på försäljningspriset, förlorar de inget. Det är bara pengar som ska redovisas till Skatteverket. Om man exempelvis vill sälja något för 100 kr, lägger till moms, säljer för 125 kr, betalar in moms: då har man ändå 100 kr kvar.
9. Hur beräknas företagets momsbetalning till Skatteverket?
Svar: Genom att subtrahera den ingående momsen (inköpsmomsen) från den utgåendemomsen (försäljningsmoms) får man det man ska betala till Skatteverket, eller få tillbaka, om inköpsmomsen är större.
10. När ska momsen redovisas till Skatteverket?
Svar: Den ska redovisas tillsammans med skattedeklarationen, dvs. den 12:e varje månad. Sedan finns det vissa undantag, om du tjänar över eller under medel.
11. Vilka skatter och avgifter för personalen ska betalas in till Skatteverket?
Svar: Skatteavdraget och de sociala avgifterna, i vilket ingår: ålderspensionsavgift, efterlevnadsavgift, sjukförsäkring, arbetsskadeavgift, föräldraförsäkringsavgift, arbetsmarknadsavgift och allmän löneavgift.
12. Hur beräknas skatteavdraget på lönen?
Svar: Skatteavdraget – vilket görs av arbetsgivaren innan denne betalar ut lönen till de anställda – sker enligt en tabell som Skatteverket ger ut. Det avdragna beloppet redovisas sedan i skattedeklarationen och betalas in till Skatteverket.
13. Hur beräknas de lagstadgade sociala avgifterna?
Svar: Det vill säga arbetsavgifterna ligger på ca 33 %. I skattedeklarationen finns dock förtryckt exakt hur många procent på lönen arbetsgivaravgiften skall vara.
14. Nämn två skatter som betalas av en enskild näringsidkare med F-skatten.
Svar: Kommunalskatt och statlig skatt. Till det tillkommer även egenavgifter.
onsdag 15 oktober 2008
onsdag 8 oktober 2008
v.40 - Resultat och budget
Här är veckans Rätt eller Fel, Repetera och Fördjupningsuppgifter.
Resultat och budget – Rätt eller fel
A. Intäkter minus kostnader är resultat. Rätt.
B. Intäkter blir det först när kunden har fått leverans. Rätt – även om kunden betalat i förskott.
C. Kostnader är värdet av inköpta resurser. Fel – det uppstår när man förbrukar en resurs. Värdet av en inköpt resurs är en utgift.
D. Värdeminskning beräknas utifrån inventariers livslängd. Rätt.
E. Värdeminskning är en utgift. Fel – det är en avskrivning under en period - en kostnad.
F. Varukostnad är värdet av förbrukade varor. Rätt.
G. Utgift är inköpspriset för inköpta resurser. Rätt.
H. Värdeminskning beräknas med hjälp av värdet på lagret vid årets början och vid årets slut. Fel – varukostnaden beräknas på så sätt.
I. Vinsten ska räcka till för ägarens arbetsinsats, riskersättning, investeringar och reserv för framtiden. Rätt.
J. En budget är en plan för framtiden. Rätt.
K. Resultatbudgeten visar planerade inkomster och utgifter. Fel – den visar intäkter och kostnader.
L. Utfallet är företagets planerade resultat. Fel – det är verkliga belopp som ses i resultatrapporten.
M. Avvikelse är skillnaden mellan budget och utfall. Rätt.
N. En ökad kostnad är en positiv avvikelse som markeras med +. Fel – det är en negativ avvikelse som markeras med -.
O. Utfallet hämtas från resultatrapporten. Rätt.
P. Budgetuppföljning kan innebära att det blir ändringar i verksamheten. Rätt – när man har jämfört budgeten med resultatrapporten – verkliga värden – och man ser att det är alldeles för stora skillnader, kanske man måste göra något annorlunda i verksamheten.
Q. Inkomster minus utgifter är likviditetsöver-/underskott. Fel.
R. Månadens över-/underskott +/- ingående likvida medel = utgående likvida medel. Rätt.
S. Inbetalningar från kunder kan komma månaden efter försäljning. Rätt – inte bara en månad. Beroende på vad man kommer överens om, kan kunden betala en vecka, en månad, två i efterskott. Likaväl två månader i förskott – beroende på kredittiden.
T. Värdeminskning kan vara en rad i likviditetsbudgeten. Fel – det kan vara en rad i resultatbudgeten.
U. Kräva kunder på betalning kan vara ett sätt att förbättra likviditeten. Rätt.
V. Om företaget saknar likvida medel bör man betala leverantörsskulder i förtid. Fel – man bör göra motsatsen, försöka betala senare.
X. Checkkredit inebär att man kan låna upp till ett visst belopp när man behöver. Rätt.
Resultat och budget – Repetera
1. Vad menas med resultat?
Svar: Resultat är antingen ett ekonomiskt överskott eller ett underskott, efter en period.
2. Vad menas med intäkt?
Svar: En intäkt är en inkomst för en viss period, som uppstår vid försäljning av varor och tjänster. Om en kund dock betalar för en produkt, men inte får den direkt, räknas det inte som en intäkt förrän kunden fått produkten levererad.
3. Hur uppkommer en kostnad?
Svar: En kostnad uppstår först när resursen i fråga förbrukas under perioden. Osålda varor som ligger på lager är alltså inte en kostnad.
4. När uppstår en inbetalning respektive en utbetalning?
Svar: En inbetalning uppkommer när försäljning betalas av kunden, antingen direkt eller efter en viss kredittid. På liknande sätt uppkommer en utbetalning: när inköpen betalas till leverantörerna, antingen direkt eller efter en viss kredittid. När pengar byter ägare alltså.
5. Hur beräknas värdeminskning?
Svar: Den beräknas genom att man dividerar inköpspriset för maskinen eller inventarien med den ekonomiska livslängden.
6. Vad är varukostnad?
Svar: Det är värdet av av de varor som förbrukas under en viss period – dock inte osålda varor på lager.
7. Hur beräknas resultatet?
Svar: Ett resultat beräknas genom att subtrahera kostnaderna från intäkterna. Är intäkterna högre än kostnaderna blir det en vinst, är däremot kostnaderna högre än intäkterna blir det en förlust.
8. Vad är en budget?
Svar: En budget är en uppställning över verksamhetens förväntade och beslutade belopp – ekonomiska händelser – under en viss period, ofta ett år.
9. Hur ställer man upp en resultatbudget?
Svar: Ställs upp på följande sätt: +Intäkter –Kostnader =Resultat (vinst eller förlust)
10. Hur följer man upp en resultabudget?
Svar: Man gör vanligtvis en resultatbudget, i vilken man ser periodens utfall, dvs. de verkliga kostnaderna. Skillnaden mellan budget och utfall kallas avvikelse; man kanske inte planerade att lägga ut lika mycket pengar på räntekostnader i budgeten, dock syns detta resultatbudgeten. Man jämför alltså budgeten (de planerade intäkterna och kostnaderna) med resultatbudgeten (de verkliga intäkterna och kostnaderna).
11. Vad visar en likviditetsbudget?
Svar: En budget av den typen visar rena pengar. Alltså när pengar byter ägare, antingen när man tar emot inbetalningar eller ger ut utbetalningar. Den har inget med kostnader, resursförbrukning eller intäkter att göra. I slutändan kan man se om man har ett likviditetsöver- eller underskott. Har man fler inbetalningar än utbetalningar blir det ett överskott och är det tvärtom, har man ett underskott.
12. Hur ställer man upp en likvidetsbudget?
Svar: Ställs upp på följande sätt: +Inbetalningar –Utbetalningar =Likviditetsöver-/underskott.
13. Vilka är det viktigaste skillnaderna mellan en resultatbudget och en likviditetsbudget?
Svar: De är två olika sätt att se på företagens ekonomi. I en l.(likviditets) budget nämner man inköp av maskiner och inventarier medan man i en r. (resultat) budget endast nämner avskrivningarna. Samtidigt som man i l.budgeten har med både nya erhållna lån och amortering, saknas båda dessa i r.budgeten. I denna budget är personalkostnaden summan av löner och arbetsavgivaravgifter. Hos en l. budget brukar detta delas upp i nettolön och personalskatt. När man i l.budget har betalningar till leverantörer och från kunder, har man i en r.budget varukostnader och försäljningsintäkter.
14. På vilka sätt kan man förbättra sin likviditet utan att låna pengar?
Svar: Man kan kräva sina kunder på betalt i tid, ibland t.o.m. att vissa större kunder ska betala i förskott, medan man å andra sidan kan förhandla om att själv få så lång kredittid som möjligt hos leverantörerna. Man kan minska företagets varulager och även sälja maskiner och inventarier till leasingföretag och sedan hyra dem igen.
15. Vilka olika lånemöjligheter finns det för ett företag?
Svar: Först och främst finns det företagarlån som nystartade företag kan söka hos ALMI och NUTEK. Man kan ha checkkredit, vilket innebär att man får låna pengar löpande till ett visst gränsbelopp, ett s k limitbelopp. Vanligen är den årliga räntan 2% på hela limitbeloppet som fast avgift. Ränta betalar man dock endast på utnyttjat lånebelopp. Sedan kan man även utnyttja factoring och leasing.
16. Vad innebär factoring?
Svar: Factoring innebär att man belånar eller säljer sina kundfakturor (kundfodringar). Kallas även kreditförsäljning och sker hos ett finansbolad.
17. Vad innebära leasing?
Svar: Ett alternativ till att ta banklån, kallas finansiell leasing. Innebär att man istället för att köpa maskiner eller inventarier så hyr man dem. Det finns två olika typer av leasing: vanlig - där leasingtagaren själv står för reparationer och underhåll – och ”full-serviceleasing”/”operationell leasing” – där reparationer och underhåll ingår i hyran.
Resultat och budget – Rätt eller fel
A. Intäkter minus kostnader är resultat. Rätt.
B. Intäkter blir det först när kunden har fått leverans. Rätt – även om kunden betalat i förskott.
C. Kostnader är värdet av inköpta resurser. Fel – det uppstår när man förbrukar en resurs. Värdet av en inköpt resurs är en utgift.
D. Värdeminskning beräknas utifrån inventariers livslängd. Rätt.
E. Värdeminskning är en utgift. Fel – det är en avskrivning under en period - en kostnad.
F. Varukostnad är värdet av förbrukade varor. Rätt.
G. Utgift är inköpspriset för inköpta resurser. Rätt.
H. Värdeminskning beräknas med hjälp av värdet på lagret vid årets början och vid årets slut. Fel – varukostnaden beräknas på så sätt.
I. Vinsten ska räcka till för ägarens arbetsinsats, riskersättning, investeringar och reserv för framtiden. Rätt.
J. En budget är en plan för framtiden. Rätt.
K. Resultatbudgeten visar planerade inkomster och utgifter. Fel – den visar intäkter och kostnader.
L. Utfallet är företagets planerade resultat. Fel – det är verkliga belopp som ses i resultatrapporten.
M. Avvikelse är skillnaden mellan budget och utfall. Rätt.
N. En ökad kostnad är en positiv avvikelse som markeras med +. Fel – det är en negativ avvikelse som markeras med -.
O. Utfallet hämtas från resultatrapporten. Rätt.
P. Budgetuppföljning kan innebära att det blir ändringar i verksamheten. Rätt – när man har jämfört budgeten med resultatrapporten – verkliga värden – och man ser att det är alldeles för stora skillnader, kanske man måste göra något annorlunda i verksamheten.
Q. Inkomster minus utgifter är likviditetsöver-/underskott. Fel.
R. Månadens över-/underskott +/- ingående likvida medel = utgående likvida medel. Rätt.
S. Inbetalningar från kunder kan komma månaden efter försäljning. Rätt – inte bara en månad. Beroende på vad man kommer överens om, kan kunden betala en vecka, en månad, två i efterskott. Likaväl två månader i förskott – beroende på kredittiden.
T. Värdeminskning kan vara en rad i likviditetsbudgeten. Fel – det kan vara en rad i resultatbudgeten.
U. Kräva kunder på betalning kan vara ett sätt att förbättra likviditeten. Rätt.
V. Om företaget saknar likvida medel bör man betala leverantörsskulder i förtid. Fel – man bör göra motsatsen, försöka betala senare.
X. Checkkredit inebär att man kan låna upp till ett visst belopp när man behöver. Rätt.
Resultat och budget – Repetera
1. Vad menas med resultat?
Svar: Resultat är antingen ett ekonomiskt överskott eller ett underskott, efter en period.
2. Vad menas med intäkt?
Svar: En intäkt är en inkomst för en viss period, som uppstår vid försäljning av varor och tjänster. Om en kund dock betalar för en produkt, men inte får den direkt, räknas det inte som en intäkt förrän kunden fått produkten levererad.
3. Hur uppkommer en kostnad?
Svar: En kostnad uppstår först när resursen i fråga förbrukas under perioden. Osålda varor som ligger på lager är alltså inte en kostnad.
4. När uppstår en inbetalning respektive en utbetalning?
Svar: En inbetalning uppkommer när försäljning betalas av kunden, antingen direkt eller efter en viss kredittid. På liknande sätt uppkommer en utbetalning: när inköpen betalas till leverantörerna, antingen direkt eller efter en viss kredittid. När pengar byter ägare alltså.
5. Hur beräknas värdeminskning?
Svar: Den beräknas genom att man dividerar inköpspriset för maskinen eller inventarien med den ekonomiska livslängden.
6. Vad är varukostnad?
Svar: Det är värdet av av de varor som förbrukas under en viss period – dock inte osålda varor på lager.
7. Hur beräknas resultatet?
Svar: Ett resultat beräknas genom att subtrahera kostnaderna från intäkterna. Är intäkterna högre än kostnaderna blir det en vinst, är däremot kostnaderna högre än intäkterna blir det en förlust.
8. Vad är en budget?
Svar: En budget är en uppställning över verksamhetens förväntade och beslutade belopp – ekonomiska händelser – under en viss period, ofta ett år.
9. Hur ställer man upp en resultatbudget?
Svar: Ställs upp på följande sätt: +Intäkter –Kostnader =Resultat (vinst eller förlust)
10. Hur följer man upp en resultabudget?
Svar: Man gör vanligtvis en resultatbudget, i vilken man ser periodens utfall, dvs. de verkliga kostnaderna. Skillnaden mellan budget och utfall kallas avvikelse; man kanske inte planerade att lägga ut lika mycket pengar på räntekostnader i budgeten, dock syns detta resultatbudgeten. Man jämför alltså budgeten (de planerade intäkterna och kostnaderna) med resultatbudgeten (de verkliga intäkterna och kostnaderna).
11. Vad visar en likviditetsbudget?
Svar: En budget av den typen visar rena pengar. Alltså när pengar byter ägare, antingen när man tar emot inbetalningar eller ger ut utbetalningar. Den har inget med kostnader, resursförbrukning eller intäkter att göra. I slutändan kan man se om man har ett likviditetsöver- eller underskott. Har man fler inbetalningar än utbetalningar blir det ett överskott och är det tvärtom, har man ett underskott.
12. Hur ställer man upp en likvidetsbudget?
Svar: Ställs upp på följande sätt: +Inbetalningar –Utbetalningar =Likviditetsöver-/underskott.
13. Vilka är det viktigaste skillnaderna mellan en resultatbudget och en likviditetsbudget?
Svar: De är två olika sätt att se på företagens ekonomi. I en l.(likviditets) budget nämner man inköp av maskiner och inventarier medan man i en r. (resultat) budget endast nämner avskrivningarna. Samtidigt som man i l.budgeten har med både nya erhållna lån och amortering, saknas båda dessa i r.budgeten. I denna budget är personalkostnaden summan av löner och arbetsavgivaravgifter. Hos en l. budget brukar detta delas upp i nettolön och personalskatt. När man i l.budget har betalningar till leverantörer och från kunder, har man i en r.budget varukostnader och försäljningsintäkter.
14. På vilka sätt kan man förbättra sin likviditet utan att låna pengar?
Svar: Man kan kräva sina kunder på betalt i tid, ibland t.o.m. att vissa större kunder ska betala i förskott, medan man å andra sidan kan förhandla om att själv få så lång kredittid som möjligt hos leverantörerna. Man kan minska företagets varulager och även sälja maskiner och inventarier till leasingföretag och sedan hyra dem igen.
15. Vilka olika lånemöjligheter finns det för ett företag?
Svar: Först och främst finns det företagarlån som nystartade företag kan söka hos ALMI och NUTEK. Man kan ha checkkredit, vilket innebär att man får låna pengar löpande till ett visst gränsbelopp, ett s k limitbelopp. Vanligen är den årliga räntan 2% på hela limitbeloppet som fast avgift. Ränta betalar man dock endast på utnyttjat lånebelopp. Sedan kan man även utnyttja factoring och leasing.
16. Vad innebär factoring?
Svar: Factoring innebär att man belånar eller säljer sina kundfakturor (kundfodringar). Kallas även kreditförsäljning och sker hos ett finansbolad.
17. Vad innebära leasing?
Svar: Ett alternativ till att ta banklån, kallas finansiell leasing. Innebär att man istället för att köpa maskiner eller inventarier så hyr man dem. Det finns två olika typer av leasing: vanlig - där leasingtagaren själv står för reparationer och underhåll – och ”full-serviceleasing”/”operationell leasing” – där reparationer och underhåll ingår i hyran.
Resultat och budget – Fördjupningsfrågor
Värdeminskning på stolar
Comfortess har år X3 köpt in 20 massagestolar som ska hyras ut. Inköpspriset per stol var 20 000 kr exl moms. Stolarna beräknas kunna användas i högst fyra år.
A. Beräkna utgiften för år X3.
Svar: Utgiften är den som uppstod när överenskommelsen träffades, det vill säga 20 x 20 000= 400 000 kr.
B. Beräkna kostnaden för år X3.
Svar: Inköpspris (400 000 kr) / Ekonomisk livsläng (4 år) = Värdeminskning (100 000 kr) per år. Kostnaden för X3 är alltså 100 000 kr.
C. Beräkna kostnaden för år X6.
Svar: År X6 är kostnaden densamma som X3, dvs. 100 000 kr. Det är dock det sista ”kostnadsåret”, därefter kostar det inget – om nu stolarna kan änvändas längre än fyra år.
D. Beräkna kostnaden för år X3 om stolarna kan användas i fem år.
Svar: Inköpspris (400 000 kr) / Ekonomisk livsläng (5 år) = Värdeminskning (80 000 kr) per år. Kostnaden för år X3 blir då 80 000 kr.
Insights resultat
Insight är en gardinbutik som ägs av makarna Cindy och Petter Berg. Paret har för det kommande året beräknat följande kostnader, med utgångspunkt i förgående års försäljning: varukostnader 1 500 000 kr, lokalkostnader 260 000 kr, värdeminskning 40 000 kr och övriga kostnader 120 000 kr.
Eftersom de båda makarna arbetar i butik måste de ha en vinst som de kan leva av. Därför anser de att vinsten bör uppgå till 600 000 kr.
A. Hur stora måste försäljningsintäkterna blir för att kalkylen ska gå ihop? Ställ upp en resultatkalkyl.
Svar:
Varukostnad 1 500 000 kr
Lokalkostnader 260 000 kr
Värdeminskning 40 000 kr
Övriga kostnader 120 000 kr
Totalt: 1 920 000 kr
De vill få en vinst på minst 600 000 kr. Totalt måste de då sälja för: 1 920 000 + 600 000 = 2 520 000 kr.
B. Hur mycket måste Cindy och Petter sälja per dag i genomsnitt? De har öppet 280 dagar om år.
Svar: 2 520 000 / 280 = 9 000De måste sälja för genomsnitt 9 000 kr per dag.
När intäkterna ändras
Zapper är en butik som säljer digitalboxar och annan mediautrustning. För ett år sedan hade företaget följande intäkter och kostnader: varukostnad 4 500 000 kr, varuförsäljning 7 200 000 kr, personalkostnader 1 200 000 kr, lokalkostnader 480 000 kr, räntekostnader 40 000 kr, värdeminskning på inventarier 50 000 kr och diverse kostnader 260 000 kr.
A. Vilket resultat gav verksamheten?
Svar: Intäkter – Kostnader = Resultat => 7 200 000 - (4 500 000 + 1 200 000 + 480 000 + 40 000 + 50 000 + 260 000) = 7 200 000 – 6 530 000 = 670 000
Deras vinst var 670 000 kr.
B. Ett år senare hade företaget följande intäkter och kostnader: varukostnad 5 300 000 kr, varuförsäljning 8 400 000 kr, personalkostnader 1 200 000 kr, lokalkostnader 480 000 kr, räntekostnader 40 000 kr, värdeminskning på inventarier 50 000 kr och diverse kostnader 300 000 kr. Vilket resultat gav verksamheten?
Svar: Intäkter – Kostnader = Resultat => 8 400 000 – (5 300 000 + 1 200 000 + 480 000 + 40 000 + 50 000 + 300 000) = 8 530 000 – 7 370 000 = 1 160 000
Deras vinst var 1 160 000 kr. Den har ökat med 490 000 kr.
C. Varför ökar vinsten?
Svar: Vinsten ökar för att deras försäljning har ökat ytterligare. De har köpt in lite dyrare varor, men har lyckats sälja dem ännu dyrare. De har alltså lyckats ändra sitt sortiment till varor med högre förtjänst.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)