Här kommer veckans uppgifter, tre delar: 1. Rätt eller fel. 2. Repetera. 3. Fördjupningsfrågor
Resurser och kapital – Rätt eller fel.
A. Material, personal och investeringar är tre grupper av resurser. Rätt.
B. Material är ofta en viktig resurs för ett tjänsteföretag. Fel – personal är den viktigaste resurser där de erbjuder tjänster inte varor – behöver alltså inget material för att tillverka varor.
C. Leasing är ett annat ord för försäljning. Fel – det är ett annat ord för att hyra.
D. Omsättningshyra för en lokal kan vara en rörlig kostnad. Rätt – hur mycket man betalar beror på hur mycket man omsätter.
E. I personalkostnaden ingår löner, förmåner och arbetsgivaravgifter. Rätt.
F. Ett bemanningsföretag hyr ut personal till företag. Rätt.
G. Investeringar – Rörelsekapital = Totalt kapitalbehov. Fel – det är investeringar tillsammans med rörelsekapital som utgör det totala kapitalbehovet.
H. Rörelsekapital är pengar som behövs till drivsutgifterna. Rätt.
I. Behovet av rörelsekapital är större i en dagligvarubutik än i en fotobutik. Fel.
J. Behovet av rörelsekapital påverkas bland annat av hur dyrt varulager ett företag har. Rätt.
K. Det är köparen som skickar anbud. Fel – köparen skickar ut anbudsbegäran eller offerförfrågan. Det är leverantörer som skickar tillbaka ett anbud eller offert.
L. En inköpskalkyl är till för att jämföra olika leverantörers priser. Fel – det sker i en anbudskalkyl, då man ser vad deras priser, utbud och villkor är. I en inköpskalkyl ser man vad man vill köpa, kanske även en uppskattad kostnad, men inte en jämförelse av olika leverantörer – vilket som sagt ses i en anbudskalkyl.
M. Varukostnaden består av varans inköpspris och hemtagningskostnader. Rätt.
N. Leverantörsskulder är lån utan ränta. Fel – det är en skuld till leverantören, någon vara, eller tjänst man ännu inte har betalat av. Man har alltså inte lånat pengar av leverantören.
O. ALMI är en myndighet som ska stödja nyföretagande. Rätt.
P. Affärsbankerna kallas också för riskkapitalister. Fel – det är personer som investerar i och hjälper nystartade företag att växa som kallas riskkapitalister.
Q. En affärsängel bidrar med både pengar och engagemang i företaget. Rätt.
Resurser och kapital – Repetera
1. Nämn tre grupper av resurser som ett företag behöver i sin verksamhet.
Svar: Man behöver bland annat arbetskraft (personal), naturtillgångar (material) och realkapital (redskap vid produktionen) - även investeringar i realkapital.
2. Vad menas med omsättningshyra?
Svar: Förutom den vanliga hyran man betalar, baserat på antalet kvadratmeter - alltså hur stor lokalen är - betalar man en hyra som är proportionell mot omsättningen. Olika företag betalar olika mycket, beroende på hur mycket de omsätter; exempelvis 10 % av månadsinkomsten.
3. Vilka två poster består personalkostnaden av?
Svar: Den utbetalda lönen och de förmåner man får – exempelvis lunch – plus arbetsgivaravgift på dessa två.
4. Vilka två poster består det totala kapitalbehovet av?
Svar: Det totala kapitalbovet består utav investeringar och det rörliga kapitalet.
5. Vad menas med investeringar?
Svar: När man investerar satsar man pengar på något som ska användas under en längre period. Exempelvis en dyr maskin om man arbetar inom tillverkningsbranschen.
6. Ge exempel på två poster i företagets rörelsekapital.
Svar: Inköp av förbrukningsvaror – t.ex. pennor, papper – och löner till de anställda.
7. Beskriv kortfattat de olika stegen hur ett inköp i ett företag går till.
Svar:
1. Först upptäcker någon behovet inom företaget.
2.Kartläggning av behovet – var är behovet någonstans?
3.Värdering – vad måste man köpa in, hur mycket?
4.Slutgiltiga beslut om vad som ska göras.
5.Uppföljning.
Man behöver inte gå igenom alla steg, ifall man ingår ett avropsavtal med en levernatör. Då bestämmer man t.ex. att man ska köpa in 10 pennor i månaden ett år framåt. På så sätt ”hoppar” man över de första fyra stegen.
8. Vad visar en anbudskalkyl?
Svar: Det är en sammaställning av de anbud man fått från olika leverantörer som respons på den anbudsbegäran man skickat ut. Den används för att kunna bestämma produkten, leverantören och villkoren.
9. Ge exempel på två sätt att finansiera sitt kapitalbehov.
Svar: Antingen så är det ägaren som lägger in pengar eller så kan man låna från banker. Självklart använder man även förtjänster, men man måste ju först få dem.
Form Fitness kapitalbehov
A. Vilket samband finns det mellan ”risk” och ”ränta”?
Svar: Beroende på hur ”säker” en affärsidé, får man lån eller inte. Om banken bedömmer att den är osäker, så kommer de inte att låna ut pengar. Till dem de lånar ut pengar kostar de olika, även här baserat på risken. Ju säkrare en affärsidé är desto billigare blir det att betala tillbaka – banken vet med säkerhet att man kunna betala tillbaka. Om det är ett gränsfall, kan räntan vara väldigt hög, om banken bedömmer idén som osäker, risken för hög och en själv oförmögen att betala tillbaka – där blir man mer pressad att lämna tillbaka, men det visar även hur viktigt det är att komma på en idé som håller – bankerna uppmuntrar på så sätt ”bättre” idéer mer än ”dåliga”.
B. ”Tunga resurser” kallas de som normalt innebär investeringar. Vilka är det tunga resurserna för ett gym?
Svar: Tunga resurser för ett gym kan vara exempelvis lokalen och utrustning dvs. maskiner etc.
C. På vilka sätt lyckas Christian och Form Fitness undvika dessa ”tunga” investeringar?
Svar: Eftersom de inte köpte någonting, slapp de uppenbarligen betala så mycket. Istället blev det ett rörligt kapital, dvs. något de betalade av lite då och då, eller leasade och då betalade leasingavgiften.
D. Vad menar Christian med ”Köp-loss-leasing”?
Svar: Det är vad som närmast är en form av avbetalningsköp – när kapitalbehovet flyttas från investeringar till rörligt kapital.
E. Förklara hur leasing kan ge lägre behov utav investeringar, men större behov utav rörelsekapital.
Svar: Man behöver inte spendera fullt lika mycket kapital i början, slipper på så sätt investera. Men eftersom man hyr, måste man varje månad eller varannan månad (vad det nu är enligt överenskommelsen) vara beredd med kapital att betala ut. Man måste ha rörligt kapital som man kan ta fram när det behövs.
F. Tycker du att Form Fitness har finansierat sitt kapitalbehov på ett bra sätt? Motivera.
Svar: Ja, det är en ganska bra lösning. Problemet som dock kan uppstå är att om det går sämre för dem någon månad och de inte har några sparade pengar, kommer de inte kunna betala av den månadens avgift. Då kommer de kanske bli tvungna att lägga in sina egna pengar, vilket i sin tur kan drabba deras privatekonomi negativt. Men självklart, om det inte skulle förekomma sådana problem, så skulle det vara perfekt. Inom en tid skulle de ha betalt av all leasingavgift, och då i stort sätt bara ha hyran av lokal som utgift.
Hyra eller anställa
A. Gör en uppställning som visar den totala kostnaden för de båda alternativen under en sexmånadersperiod.
Svar:
Pers.kostn. Halvår
A 23 040: - 138 240: -
B 28 000:- 168 000: -
B. Vilket alternativ är billigast för butiken?
Svar: Det blir billigast om man anställer någon, närmare bestämt 29 760: - billigare.
C. Vilka fördelar finns det med att hyra butikspersonal?
Svar: En fördel med att hyra personal är att det är enklare. Man slipper ha läsa en massa ansökningar och hålla arbetsintervjuer för att sedan sätta sig ned och gå igenom allt och bestämma sig för en person. På det sättet förlorar man väldigt mycket tid, men också möda.
Om man hyr in någon från ett bemaningsföretag, kommer personen direkt och så var det klart. Sedan blir det även mindre pappersarbete när man väl hyr någon, till skillnad från när man anställer någon.
Vad som är bäst, beror på företaget. Är det ett litet som kanske inte tjänar så väldigt mycket, så är 30 000 kr extra mycket att lägga ut, om man absolut inte måste. Om man däremot har ett företag med en stor omsättning, så kanske det är bäst att hyra in någon, då man kan avvara pengarna, men även får saker och ting avklarade snabbt. Snabbheten kanske inte är fullt så viktigt i en liten butik, där det lönar sig att spendera någon vecka på att hitta och anställa någon.
tisdag 30 september 2008
fredag 19 september 2008
v.38 - Volvos kärnvärden
Här är extra uppgiften jag fick att göra, om Volvo och dess kärnvärden.
Volvos kärnvärden
Kärnvärden talar om vad företaget vill stå för, både nu och i framtiden. De står för de grundläggande värderingar som står bakom och driver varumärket och har nära anknytning till varumärkets vision – det de vill uppnå.
Volvos kärnvärden fungerar som riktlinjer och avstämningspunkter för allt företaget gör.
Kvalitet
Säkerhet
Miljöhänsyn
A. Varför har ett gammalt och väletablerat företag som Volvo definierat tre kärnvärden? Vad använder man kärnvärdena till?
Svar: Volvo använder sina kärnvärden som riktlinjer, för hur de ska arbeta. Just det att Volvo är ett gammalt varumärke, spelar en stor roll, då de vill vara med i konkurrensen med alla nya, modernare bilmärken. Genom att poängtera och framhäva dessa tre kärnvärden, trycker de på att de visserligen är ”gamla”, men även erfarna, och vet vad som fungerar i branschen och vad som är bäst för både människa och miljö. De är mer eller mindre veteraner i branschen, och därför kan man lita på dem när det kommer till dessa tre punkter och allt vad de står för.
B. Varför tror du att man valt just dess kärnvärden?
Svar: Dessa tre ord är ganska omfattande. De representerar i stort sätt allt man vill ha hos en bil. Man vill ha något modernt med hög kvalitet. Man vill känna sig säker i det fordon man sätter sig och man vill köra något som är säkert för miljön. Det är ganska slagkraftiga ord, samtidigt självklara. Det är nästan som Allemansrätten – det är något vi förväntar oss ska finnas där och om det inte finns där, gör vi allt vi kan för att ändå få det. Och eftersom Volvo enligt sig själva erbjuder allt detta, blir det som en självklarhet att man ska välja just dem.
C. Vilket kärnvärde är mest unikt för varumärket Volvo?
Svar: Jag skulle tro att det är miljöhänsyn. Volvo är inte direkt det lyxigaste märket ute på marknaden, och förmodligen inte heller det enda som satsar på säkerheten. I dagsläget är det förmodligen allt fler som lägger stor vikt vid miljön, men Volvo var ganska tidig med detta. Det mest unika, är dock deras kombination. De vill erbjuda allt – utan att någon av punkterna ska bli förbisedd – allt ska hålla en hög nivå, oavsett om det rör sig om miljön, kvaliteten eller säkerheten. Bara det faktum att de har och har haft miljöhänsyn som ett kärnvärde under en längre tid.
D. Ge några exempel på hur Volvo lever efter sina kärnvärden.
Svar: De arbetar konstant med förbättringar, för att hålla takten med marknaden. De genomför tester etc. för att alltid vara uppdaterade och för att på så sätt kunna erbjuda sina kunder det bästa inom de tre kärnvärdena.
E. Hur stämmer Volvo XC900, en stor och bränsletörstande bil, med de tre kärnvärdena?
Svar: Det jag skrivit ovan, är på ett sätt helt objektivt. Hur jag tror att de vill att jag ska uppfatta deras kärnvärden. Det betyder dock inte att jag tycker så. Alla som har haft tillgång till någon typ av media de senaste åren, har märkt att det inte går så vidare bra Volvo. Hur ofta hör man inte om en modell som måste kallas tillbaka, pga. brist i säkerheten?
Företaget har uppebarligen gått med väldiga förluster den senaste tiden och har enligt många inte alls hängt med i miljöutvecklingen – även om de själva kanske tror att de har det.
De har helt och hållet lagt ner tillverkningen av gasbilar och istället fortsatt med bilar av just typen XC900. En anledningen till det är kanske att det är för dyrt med forskningen och utvecklingen som behövs, för att kunna ta fram helt miljövänliga bilar – som samtidigt ska uppfylla de två andra kärnvärdena. Precis som det är dyrare inom andra områden för oss privatpersoner att leva helt miljvänligt, skulle det till en början vara dyrare att överhuvudtaget köpa och köra en miljöbil. Många skulle förmodligen hålla sig till bränsletörstande bilar – pg.a. ekonomiska skäl. Och det utnyttjar Volvo. De vill pumpa ut så mycket som möjligt det bara går ur konsumenterna medan vi fortfarande är en anning ovetande och villiga att köpa den typen av bilar som de erbjuder. Det är mycket enklare än att tillverkare något dyrare, och sedan få oss att inse att det är bäst. Under den tiden skulle de kanske förlorar kunder. Sedan att de fortfarande har kvar ”miljöhänsyn” som ett kärnvärde av vana; som får oss att att vi kanske inte är så fullt miljöovänliga som vi trodde, när vi köper en Volvo XC900. Som får oss att tänka: Volvo är ju trots allt miljövänliga... Varför skulle de tillverka en bil som inte var det?
F. Vad tror du menas med att Volvos varumärkeslöfte – ”for life” – är en spegling av de tre kärnvärdena?
Svar: ”For life” kan uppfattas på olika sätt. För mänskligt liv – säkerhet. För att naturen ska kunna leva vidare – miljöhänsyn. För att tekniken ska leva vidare och utvecklas – kvalitet.
Volvos kärnvärden
Kärnvärden talar om vad företaget vill stå för, både nu och i framtiden. De står för de grundläggande värderingar som står bakom och driver varumärket och har nära anknytning till varumärkets vision – det de vill uppnå.
Volvos kärnvärden fungerar som riktlinjer och avstämningspunkter för allt företaget gör.
Kvalitet
Säkerhet
Miljöhänsyn
A. Varför har ett gammalt och väletablerat företag som Volvo definierat tre kärnvärden? Vad använder man kärnvärdena till?
Svar: Volvo använder sina kärnvärden som riktlinjer, för hur de ska arbeta. Just det att Volvo är ett gammalt varumärke, spelar en stor roll, då de vill vara med i konkurrensen med alla nya, modernare bilmärken. Genom att poängtera och framhäva dessa tre kärnvärden, trycker de på att de visserligen är ”gamla”, men även erfarna, och vet vad som fungerar i branschen och vad som är bäst för både människa och miljö. De är mer eller mindre veteraner i branschen, och därför kan man lita på dem när det kommer till dessa tre punkter och allt vad de står för.
B. Varför tror du att man valt just dess kärnvärden?
Svar: Dessa tre ord är ganska omfattande. De representerar i stort sätt allt man vill ha hos en bil. Man vill ha något modernt med hög kvalitet. Man vill känna sig säker i det fordon man sätter sig och man vill köra något som är säkert för miljön. Det är ganska slagkraftiga ord, samtidigt självklara. Det är nästan som Allemansrätten – det är något vi förväntar oss ska finnas där och om det inte finns där, gör vi allt vi kan för att ändå få det. Och eftersom Volvo enligt sig själva erbjuder allt detta, blir det som en självklarhet att man ska välja just dem.
C. Vilket kärnvärde är mest unikt för varumärket Volvo?
Svar: Jag skulle tro att det är miljöhänsyn. Volvo är inte direkt det lyxigaste märket ute på marknaden, och förmodligen inte heller det enda som satsar på säkerheten. I dagsläget är det förmodligen allt fler som lägger stor vikt vid miljön, men Volvo var ganska tidig med detta. Det mest unika, är dock deras kombination. De vill erbjuda allt – utan att någon av punkterna ska bli förbisedd – allt ska hålla en hög nivå, oavsett om det rör sig om miljön, kvaliteten eller säkerheten. Bara det faktum att de har och har haft miljöhänsyn som ett kärnvärde under en längre tid.
D. Ge några exempel på hur Volvo lever efter sina kärnvärden.
Svar: De arbetar konstant med förbättringar, för att hålla takten med marknaden. De genomför tester etc. för att alltid vara uppdaterade och för att på så sätt kunna erbjuda sina kunder det bästa inom de tre kärnvärdena.
E. Hur stämmer Volvo XC900, en stor och bränsletörstande bil, med de tre kärnvärdena?
Svar: Det jag skrivit ovan, är på ett sätt helt objektivt. Hur jag tror att de vill att jag ska uppfatta deras kärnvärden. Det betyder dock inte att jag tycker så. Alla som har haft tillgång till någon typ av media de senaste åren, har märkt att det inte går så vidare bra Volvo. Hur ofta hör man inte om en modell som måste kallas tillbaka, pga. brist i säkerheten?
Företaget har uppebarligen gått med väldiga förluster den senaste tiden och har enligt många inte alls hängt med i miljöutvecklingen – även om de själva kanske tror att de har det.
De har helt och hållet lagt ner tillverkningen av gasbilar och istället fortsatt med bilar av just typen XC900. En anledningen till det är kanske att det är för dyrt med forskningen och utvecklingen som behövs, för att kunna ta fram helt miljövänliga bilar – som samtidigt ska uppfylla de två andra kärnvärdena. Precis som det är dyrare inom andra områden för oss privatpersoner att leva helt miljvänligt, skulle det till en början vara dyrare att överhuvudtaget köpa och köra en miljöbil. Många skulle förmodligen hålla sig till bränsletörstande bilar – pg.a. ekonomiska skäl. Och det utnyttjar Volvo. De vill pumpa ut så mycket som möjligt det bara går ur konsumenterna medan vi fortfarande är en anning ovetande och villiga att köpa den typen av bilar som de erbjuder. Det är mycket enklare än att tillverkare något dyrare, och sedan få oss att inse att det är bäst. Under den tiden skulle de kanske förlorar kunder. Sedan att de fortfarande har kvar ”miljöhänsyn” som ett kärnvärde av vana; som får oss att att vi kanske inte är så fullt miljöovänliga som vi trodde, när vi köper en Volvo XC900. Som får oss att tänka: Volvo är ju trots allt miljövänliga... Varför skulle de tillverka en bil som inte var det?
F. Vad tror du menas med att Volvos varumärkeslöfte – ”for life” – är en spegling av de tre kärnvärdena?
Svar: ”For life” kan uppfattas på olika sätt. För mänskligt liv – säkerhet. För att naturen ska kunna leva vidare – miljöhänsyn. För att tekniken ska leva vidare och utvecklas – kvalitet.
onsdag 17 september 2008
Betygsmål
Alltid när vi ska skriva om betygen, så brukar jag skriva samma sak. Det för att jag inte ett ämne som mer värt än ett annat, utan vill satsa lika mycket på alla.
Vad jag först och främst vill uppnå med den här kursen, är att lära mig så mycket som möjligt. Det känns som att Företagsekonomi är något som kan bli väldigt användbart i framtiden, och därför vill jag utnyttja den här tiden till att få ut så mycket som möjligt av det.
Det betyg jag vill uppnå är MVG. Jag brukar alltid skriva det, då jag tycker att det är bäst att sikta så högt som möjligt, för att nå så högt som möjligt. Om man siktar på ett lägre betyg, kommer det kanske att försämra prestationen, då man inte tycker att det behövs mer ansträngning än en viss mängd för att nå ett lägre betyg. Men eftersom jag har målet att lära mig så mycket som möjligt, kommer även mitt betygsmål vara att nå så högt upp som möjligt, alltså MVG. Jag kommer att i alla fall att göra mitt bästa, för att försöka nå dit.
Vad jag först och främst vill uppnå med den här kursen, är att lära mig så mycket som möjligt. Det känns som att Företagsekonomi är något som kan bli väldigt användbart i framtiden, och därför vill jag utnyttja den här tiden till att få ut så mycket som möjligt av det.
Det betyg jag vill uppnå är MVG. Jag brukar alltid skriva det, då jag tycker att det är bäst att sikta så högt som möjligt, för att nå så högt som möjligt. Om man siktar på ett lägre betyg, kommer det kanske att försämra prestationen, då man inte tycker att det behövs mer ansträngning än en viss mängd för att nå ett lägre betyg. Men eftersom jag har målet att lära mig så mycket som möjligt, kommer även mitt betygsmål vara att nå så högt upp som möjligt, alltså MVG. Jag kommer att i alla fall att göra mitt bästa, för att försöka nå dit.
v. 38 - Produkt och varumärke
Veckans uppgifter:
Produkt och varumärke - Rätt eller fel
A. En produkt kan vara både en vara och en tjänst. Rätt.
B. En kärnprodukt kan inte vara en tjänst. Fel – en färdig, utarbetad produkt – det som är produktidén, är kärnprodukten. Det kan alltså vara både en vara och en tjänst. Sedan kan kringprodukterna runt en tjänst vara varor…
C. Kringprodukter är alltid tjänster som följer med på köpet. Fel – det kan vara saker som man uppmuntras köpa till, för att de ”passar ihop” med kärnprodukten. Exempelvis när man köper en ny bil: köp en extra bilklädsel.
D. Ett starkt varumärke har ofta samband med metaprodukten. Rätt.
E. En god ny produktidé utgår ofta från befintliga kunders behov. Rätt – det är ingen idé att lansera något som ingen har ett behov utav.
F. Vid utveckling av en ny produktidé bedömer man dess styrka och svagheter. Rätt – även på det tidiga stadiet är det viktigt att vara medveten om vad resultatets för- och nackdelar är, så att man – i fall det behövs – kan förbättra produktidén, ändra på den.
G. En försöksmodell av en ny produkt kallas prototyp. Rätt.
H. Att få varan installerad är ett vanligt exempel på metaprodukt. Fel – det är ett exempel på en kringprodukt.
I. Butikslayout kan vara en viktig del av köpupplevelsen i en butik. Rätt – intrycket man får av färger, former etc. påverkar ens sinnesstämning – och därmed köpupplevelsen - och kan leda till större köp.
J. En förpackning finns till enbart för att skydda produkten. Fel – den finns där även för att informera, öka metaprodukten och visa företagets miljöprofil – går den t.ex. att återvinna?
K. En återvinningsbar förpackning stärker ofta företagets miljöprofil. Rätt.
L. Grupptillhörighet kan vara ett mervärde som förstärks av ett känt varumärke. Rätt.
M. Varumärket ger ökad kundlojalitet och därmed lägre pris. Fel – ett bra, erkänt varumärke ger visserligen ökad kundlojalitet, men det innebär inte att de sänker priserna. De gör förmodligen motsatsen och höjer priserna – då kunderna, pga. märket, ändå kommer att köpa produkten.
Produkt och varumärke – repetera
1. Vad menad med en produkt?
Svar: En produkt är antingen en vara eller en tjänst, som ska lösa en kunds problem och tillgodose behovet.
2. Vad menas med en kärnprodukt?
Svar: En kärnprodukt är den egentliga, ursprungliga produkten. Den som har framkommit ur affärsidén.
3. Ge exempel på två kringprodukter till en fritt vald kärnprodukt.
Svar: En bil är kärnprodukten. Kringprodukter kan t.ex. vara bilvax och en försäkring.
4. Vad menas med en metaprodukt?
Svar: Är den upplevelse av en produkt man får, däribland associationer och värderingar som utgör det upplevda varumärket. Om ett par jeans har märket Levis’, så omges de av ”kvalitet”, ”status” etc.
5. Vilka olika steg genomgår man i en produktutveckling?
Svar: Det finns 6 steg: produktidé, bedömning av idén, från idé till förslag, testprodukt, testförsäljning och slutligen marknadslansering. Många gånger måste man gå tillbaka några steg, eller kanske starta om från början om man inser att det inte kommer att fungera som man trott...
6. Varför gör ett företag en testprodukt?
Svar: En testprodukt – prototyp – är ett bra sätt att visa möjliga, framtida kunder hur ens produkt kommer att se ut, hur den kommer att fungera. Det är bara en försöksmodell, men är självklart riktig i konstruktion.
7. Varför gör företag en testförsäljning?
Svar: På så sätt ser de ungefär hur mottagningen kommer att bli för deras produkt. Är den inget vidare, kanske de går tillbaka några steg i produktutvecklingen, ändrar på något, för att den ska få en bättre mottagning.
8. Ge exempel på en kringtjänst för en bokhandel.
Svar: Två exempel: Internetbokhandel – hemleverans inom tre dagar! Vanlig bokhandel – bokklubb – läs en massa nya böcker för en liten summa pengar och få rekommendationer och tips under tidens gång!
9. Hur kan en restaurang utveckla sin metaprodukt?
Svar: De kan göra mer reklam, skapa en slogan, ett tema – med vilket folk kommer att relatera deras restaurang med. I bästa fall, kommer de att tänka på just den restaurangen så fort de hör eller ser detta tema, slogan etc.
10. Vilka tre olika funktioner har en förpackning?
Svar: Den ska skydda under transport, förmedla information och samtidigt öka metaprodukten.
11. På vad sätt kan en förpackning vara en del av företagets miljöprofil?
Svar: Många förpackningar i dag har det skrivet att de går att återvinna, eller så står det att produkten är tillverkad ur redan återvunnet (ex. toalettpapper). Att användingen av den inte är skadlig mot naturen, brukar det stå på vissa skönhetsprodukter.
12. Vad finns det för samband mellan metaprodukt och varumärke?
Svar: Varumärken ger oss vissa associationer, och att äga produkten med det varumärket ger ofta en känsla av gemenskap, status. Detta är metaprodukten. Upplevelsen runt/av produkten.
13. Vilka tre slags mervärden kan varumärket tillföra?
Svar: Det kan tillföra värderingar, kommunikation och kundlojalitet. (Även etik).
14. Vilka tre olika betydelser har ordet varumärke?
Svar: Logotyp (grafisk symbol), trademark (grafisk identitet t.ex. färg, förpackning) och branding (associationer i kundens medvetande).
15. Vad menas med ”hållbar utveckling”?
Svar: Inom företagsekonomin delas den in i tre delar: ekologisk (långsiktigt bevara naturresurser), social (ett samhälle där grundläggande behov uppfylls) och ekonomisk (hushållning med mänskliga och materiella resurser).
16. Vad menas med patent?
Svar: Patent är ett skydd för en uppfinning. Denna måste vara en teknisk uppfinning som kan användas i industrin.
17. Hur länge kan ett patent skyddas?
Svar: Patent gäller 20 år, sedan kan andra använda produkten med samma rätt.
18. Hur länge kan ett varumärke skyddas?
Svar: Ett varumärke kan skyddas i 10 år.
19. Vad krävs för att registrera ett varumärke?
Svar: Varumärket man vill skydda ska kunna gå att återge grafiskt och måste ha särskiljningsförmåga.
20. Ge några exempel när det inte går att registrera ett varumärke.
Svar: Om vill registera ett varumärke, men det upptäcks att det finns nästan ett exakt likadant, så går inte det, då det inte är något särskiljande mellan dem.
21. Vad menas med ett mönster?
Svar: Mönster man har på porslin till exempel.
22. Hur länge kan ett mönster skyddas?
Svar: Mönster skyddas endast 5 år.
23. Hos vilken myndighet registrerar man patent, varumärken och mönster för att de ska skydda?
Svar: Man ansöker om skydd hos PRV: Paten- och Registeringsverket.
24. Ge några exempel på områden där det finns upphovsrätt.
Svar: Det finns upphovsrätt på musik, film, böcker, fotografier och konst.
25. Upphovsrätt behöver normalt inte registreras. Varför det?
Svar: Det är för att upphovsrätten uppkommer automatiskt när ett verk skapas.
26. Vad menas med begreppet verkshöjd?
Svar: När en produkt har nått verkshöjd, innebär det att den visar upp orginalitet och en individuell särprägel.
27. Hur länge gäller upphovsrätt?
Svar: Upphovsrätten gäller i regel så länge upphovsmannen lever plus 70 år efter dennes död. Därefter får verket fritt återges.
Produkt och varumärke - Rätt eller fel
A. En produkt kan vara både en vara och en tjänst. Rätt.
B. En kärnprodukt kan inte vara en tjänst. Fel – en färdig, utarbetad produkt – det som är produktidén, är kärnprodukten. Det kan alltså vara både en vara och en tjänst. Sedan kan kringprodukterna runt en tjänst vara varor…
C. Kringprodukter är alltid tjänster som följer med på köpet. Fel – det kan vara saker som man uppmuntras köpa till, för att de ”passar ihop” med kärnprodukten. Exempelvis när man köper en ny bil: köp en extra bilklädsel.
D. Ett starkt varumärke har ofta samband med metaprodukten. Rätt.
E. En god ny produktidé utgår ofta från befintliga kunders behov. Rätt – det är ingen idé att lansera något som ingen har ett behov utav.
F. Vid utveckling av en ny produktidé bedömer man dess styrka och svagheter. Rätt – även på det tidiga stadiet är det viktigt att vara medveten om vad resultatets för- och nackdelar är, så att man – i fall det behövs – kan förbättra produktidén, ändra på den.
G. En försöksmodell av en ny produkt kallas prototyp. Rätt.
H. Att få varan installerad är ett vanligt exempel på metaprodukt. Fel – det är ett exempel på en kringprodukt.
I. Butikslayout kan vara en viktig del av köpupplevelsen i en butik. Rätt – intrycket man får av färger, former etc. påverkar ens sinnesstämning – och därmed köpupplevelsen - och kan leda till större köp.
J. En förpackning finns till enbart för att skydda produkten. Fel – den finns där även för att informera, öka metaprodukten och visa företagets miljöprofil – går den t.ex. att återvinna?
K. En återvinningsbar förpackning stärker ofta företagets miljöprofil. Rätt.
L. Grupptillhörighet kan vara ett mervärde som förstärks av ett känt varumärke. Rätt.
M. Varumärket ger ökad kundlojalitet och därmed lägre pris. Fel – ett bra, erkänt varumärke ger visserligen ökad kundlojalitet, men det innebär inte att de sänker priserna. De gör förmodligen motsatsen och höjer priserna – då kunderna, pga. märket, ändå kommer att köpa produkten.
Produkt och varumärke – repetera
1. Vad menad med en produkt?
Svar: En produkt är antingen en vara eller en tjänst, som ska lösa en kunds problem och tillgodose behovet.
2. Vad menas med en kärnprodukt?
Svar: En kärnprodukt är den egentliga, ursprungliga produkten. Den som har framkommit ur affärsidén.
3. Ge exempel på två kringprodukter till en fritt vald kärnprodukt.
Svar: En bil är kärnprodukten. Kringprodukter kan t.ex. vara bilvax och en försäkring.
4. Vad menas med en metaprodukt?
Svar: Är den upplevelse av en produkt man får, däribland associationer och värderingar som utgör det upplevda varumärket. Om ett par jeans har märket Levis’, så omges de av ”kvalitet”, ”status” etc.
5. Vilka olika steg genomgår man i en produktutveckling?
Svar: Det finns 6 steg: produktidé, bedömning av idén, från idé till förslag, testprodukt, testförsäljning och slutligen marknadslansering. Många gånger måste man gå tillbaka några steg, eller kanske starta om från början om man inser att det inte kommer att fungera som man trott...
6. Varför gör ett företag en testprodukt?
Svar: En testprodukt – prototyp – är ett bra sätt att visa möjliga, framtida kunder hur ens produkt kommer att se ut, hur den kommer att fungera. Det är bara en försöksmodell, men är självklart riktig i konstruktion.
7. Varför gör företag en testförsäljning?
Svar: På så sätt ser de ungefär hur mottagningen kommer att bli för deras produkt. Är den inget vidare, kanske de går tillbaka några steg i produktutvecklingen, ändrar på något, för att den ska få en bättre mottagning.
8. Ge exempel på en kringtjänst för en bokhandel.
Svar: Två exempel: Internetbokhandel – hemleverans inom tre dagar! Vanlig bokhandel – bokklubb – läs en massa nya böcker för en liten summa pengar och få rekommendationer och tips under tidens gång!
9. Hur kan en restaurang utveckla sin metaprodukt?
Svar: De kan göra mer reklam, skapa en slogan, ett tema – med vilket folk kommer att relatera deras restaurang med. I bästa fall, kommer de att tänka på just den restaurangen så fort de hör eller ser detta tema, slogan etc.
10. Vilka tre olika funktioner har en förpackning?
Svar: Den ska skydda under transport, förmedla information och samtidigt öka metaprodukten.
11. På vad sätt kan en förpackning vara en del av företagets miljöprofil?
Svar: Många förpackningar i dag har det skrivet att de går att återvinna, eller så står det att produkten är tillverkad ur redan återvunnet (ex. toalettpapper). Att användingen av den inte är skadlig mot naturen, brukar det stå på vissa skönhetsprodukter.
12. Vad finns det för samband mellan metaprodukt och varumärke?
Svar: Varumärken ger oss vissa associationer, och att äga produkten med det varumärket ger ofta en känsla av gemenskap, status. Detta är metaprodukten. Upplevelsen runt/av produkten.
13. Vilka tre slags mervärden kan varumärket tillföra?
Svar: Det kan tillföra värderingar, kommunikation och kundlojalitet. (Även etik).
14. Vilka tre olika betydelser har ordet varumärke?
Svar: Logotyp (grafisk symbol), trademark (grafisk identitet t.ex. färg, förpackning) och branding (associationer i kundens medvetande).
15. Vad menas med ”hållbar utveckling”?
Svar: Inom företagsekonomin delas den in i tre delar: ekologisk (långsiktigt bevara naturresurser), social (ett samhälle där grundläggande behov uppfylls) och ekonomisk (hushållning med mänskliga och materiella resurser).
16. Vad menas med patent?
Svar: Patent är ett skydd för en uppfinning. Denna måste vara en teknisk uppfinning som kan användas i industrin.
17. Hur länge kan ett patent skyddas?
Svar: Patent gäller 20 år, sedan kan andra använda produkten med samma rätt.
18. Hur länge kan ett varumärke skyddas?
Svar: Ett varumärke kan skyddas i 10 år.
19. Vad krävs för att registrera ett varumärke?
Svar: Varumärket man vill skydda ska kunna gå att återge grafiskt och måste ha särskiljningsförmåga.
20. Ge några exempel när det inte går att registrera ett varumärke.
Svar: Om vill registera ett varumärke, men det upptäcks att det finns nästan ett exakt likadant, så går inte det, då det inte är något särskiljande mellan dem.
21. Vad menas med ett mönster?
Svar: Mönster man har på porslin till exempel.
22. Hur länge kan ett mönster skyddas?
Svar: Mönster skyddas endast 5 år.
23. Hos vilken myndighet registrerar man patent, varumärken och mönster för att de ska skydda?
Svar: Man ansöker om skydd hos PRV: Paten- och Registeringsverket.
24. Ge några exempel på områden där det finns upphovsrätt.
Svar: Det finns upphovsrätt på musik, film, böcker, fotografier och konst.
25. Upphovsrätt behöver normalt inte registreras. Varför det?
Svar: Det är för att upphovsrätten uppkommer automatiskt när ett verk skapas.
26. Vad menas med begreppet verkshöjd?
Svar: När en produkt har nått verkshöjd, innebär det att den visar upp orginalitet och en individuell särprägel.
27. Hur länge gäller upphovsrätt?
Svar: Upphovsrätten gäller i regel så länge upphovsmannen lever plus 70 år efter dennes död. Därefter får verket fritt återges.
onsdag 10 september 2008
Rafting
Rafting
A. Vilken är deras affärsidé?
Svar: Deras affärsidé är att starta ett rafting företag.
Kundbehov: ett sekundärt: det av fart och spänning – något många kanske vill uppleva. Kundgrupp: alla som är intresserade, det verkade ju som att just rafting tilltalade alla åldrar.
Produktidén: ganska enkel, att erbjuda en upplevelse som man sent ska glömma.
Resurser: de behöver ganska mycket av dessa. De behöver [minst] en fullt utrustad båt, bil[ar] som kan köra dit folk, en flytbrygga att starta och en att stanna vid (men här kanske man kan utnyttja några som redan finns) och några anställda, som fungerar som färdledare. De skulle båda vara involverade i verksamheten, fast på olika sätt. De skulle alltså även de bidra med arbetskraft.
C. Finns det några geografiskt lämpliga platser? Vilka landskap är i första hand intressanta?
Svar: Självklart så måste verksamheten vara i närheten av forsar och sådant. Uppenbarligen finns det bra sådana i Norge, men de kanske inte vill vara precis i närheten av ett bolag som erbjuder samma. De borde kanske starta det i ett område där ingen annan driver någon liknande typ av verksamhet. Det ska samtidigt vara ett ställe dit folk enkelt kan ta sig till och som har vacker skogsnatur – bara det är ju en del av upplevelsen.
D. Hur länge ska en tur vara? Hur många båtar behöver de? Räkna med en tur varje halvtimme. Är det bättre med två bilar?
Svar: En tur ska vara runt tre timmar, och om de vill starta varje halvtimme mellan 10.00 och 16.00 (precis som i Norge) då blir det sammanlagt 13 turer per dag.
Bilturen (än en gång baserat på Norge turen) är runt en timme. Den första bilen kommer alltså inte behövas förrän 13.00, då den första båtturen är avklarad. Samma bil är tillbaka vid start med båten 14.00.
F. Hur stort startkapital behövs? Vilka kostnader behöver de pengar till?
Svar: Starkapitalet måste vara enormt. Jag skulle personligen inte rekommendera att de började så stort – med en tur varje halvtimme. Till det behöver de åtta båtar, vilket är en kostnad som går upp mot 720 000 kr - bara för båtar! Det skulle inte fungera med bara två båtar, om de vill ha det täta schemat. Sedan bilarna – men sedan har de kanske två personbilar själva som de skulle bli tvungna att utnyttja. Sedan behövs två bilar till – man skulle kunna köpa två begagnade, vars gemensamma kostnad inte skulle överskrida 80 000 kr. Sedan kostar det även med personal. Elva anställda, med en genomsnittslön på, låt oss säga 10 000kr – de arbetar ju trots allt inte åtta timmar om dagen. Sedan så skulle även bensinen kosta, och man måste alltid avse lite pengar vid problem – om en båt skulle gå sönder till exempel.
G. Tror du att affärsidén kan skapa en sysselsättning året runt för dem båda?
Svar: Nej, det tror jag inte. Om man hade versamheten i norra Sverige till exempel – där det finns fler älvar och forsar, så skulle de inte kunna arbeta vinterhalvåret då det skulle bli alldeles för kallt. Om de tar sig lite längre söder ut, kanske de skulle kunna dra ut det på åtta, max nio månader. Folk vill förmodligen inte ens åka på rafting när det nästan ligger ett tunt lager is vid strandkanten.
H. Gör en kalkyl över det första året. Tänk ut olika kostandsposter. Försök även att uppskatta rimliga belopp för kostnaderna. Räkna med att fyra personer i genomsnitt åker med varje tur och att verksamheten bedrivs under åtta månader per år.
Svar: Varje biltur varar i en timme, de åker i genomsnit 50km/h. Liten bil går på 4 liter bensin på en sådan sträcka. En sådan mängd är idag ca 50 kr, och fram och tillbaka: 100kr/tur. Totalt blir det 320 000kr på 8 månader.
A. Vilken är deras affärsidé?
Svar: Deras affärsidé är att starta ett rafting företag.
Kundbehov: ett sekundärt: det av fart och spänning – något många kanske vill uppleva. Kundgrupp: alla som är intresserade, det verkade ju som att just rafting tilltalade alla åldrar.
Produktidén: ganska enkel, att erbjuda en upplevelse som man sent ska glömma.
Resurser: de behöver ganska mycket av dessa. De behöver [minst] en fullt utrustad båt, bil[ar] som kan köra dit folk, en flytbrygga att starta och en att stanna vid (men här kanske man kan utnyttja några som redan finns) och några anställda, som fungerar som färdledare. De skulle båda vara involverade i verksamheten, fast på olika sätt. De skulle alltså även de bidra med arbetskraft.
B. Har de tillräckligt med kompetens för att klara rafting-verksamhet?
Svar: Det är frågan det. De har ju aldrig sysslat med något liknande. Förvisso har de arbetat i ett vaktbolag, och en erfarenhet de kan ha tagit med sig är ansvaret för kunderna. De kommer alltså att bry sig om kunderna och deras säkerhet, på ett helt annat sätt än någon som bara ville tjäna pengar. Om de anställer någon med lite erfarenhet inom det området, kanske det går bättre, lite enklare. Men så här, bara rakt på sak, från ingenstans, kan det bli en aning svårt i början. Men sedan, när man väl kommer in i det, är det en helt annan sak. Det kommer att bli mer som en rutin verksamhet, samma sak om och om igen, och då sätter sig vanorna och man blir bättre på vad man gör.
Svar: Det är frågan det. De har ju aldrig sysslat med något liknande. Förvisso har de arbetat i ett vaktbolag, och en erfarenhet de kan ha tagit med sig är ansvaret för kunderna. De kommer alltså att bry sig om kunderna och deras säkerhet, på ett helt annat sätt än någon som bara ville tjäna pengar. Om de anställer någon med lite erfarenhet inom det området, kanske det går bättre, lite enklare. Men så här, bara rakt på sak, från ingenstans, kan det bli en aning svårt i början. Men sedan, när man väl kommer in i det, är det en helt annan sak. Det kommer att bli mer som en rutin verksamhet, samma sak om och om igen, och då sätter sig vanorna och man blir bättre på vad man gör.
C. Finns det några geografiskt lämpliga platser? Vilka landskap är i första hand intressanta?
Svar: Självklart så måste verksamheten vara i närheten av forsar och sådant. Uppenbarligen finns det bra sådana i Norge, men de kanske inte vill vara precis i närheten av ett bolag som erbjuder samma. De borde kanske starta det i ett område där ingen annan driver någon liknande typ av verksamhet. Det ska samtidigt vara ett ställe dit folk enkelt kan ta sig till och som har vacker skogsnatur – bara det är ju en del av upplevelsen.
D. Hur länge ska en tur vara? Hur många båtar behöver de? Räkna med en tur varje halvtimme. Är det bättre med två bilar?
Svar: En tur ska vara runt tre timmar, och om de vill starta varje halvtimme mellan 10.00 och 16.00 (precis som i Norge) då blir det sammanlagt 13 turer per dag.
Bilturen (än en gång baserat på Norge turen) är runt en timme. Den första bilen kommer alltså inte behövas förrän 13.00, då den första båtturen är avklarad. Samma bil är tillbaka vid start med båten 14.00.
A-H = båt, M-P = bil
Tid Båt Bil
10.00 – A –
10.30 – B –
11.00 – C –
11.30 – D –
12.00 – E – M åker från start
12.30 – F – O åker från start
13.00 – G – M plockar upp A, N åker från start
13.30 – H – O plockar upp B, P åker från start
14.00 – A – M kommer tillbaka med A, N plockar upp C, M åker från start
14.30 – B – O kommer tillbaka med B, P plockar upp D, O åker från start
15.00 – C – N kommer tillbaka med C, M plockar upp E, N åker från start
15.30 – D – P kommer tillbaka med D, O plockar upp F, P åker från start
16.00 – E – M kommer tillbaka med E, N plockar upp G, M åker från start
16.30 – – O kommer tillbaka med F, P plockar upp H, O åker från start
17.00 – – N kommer tillbaka med G, M plockar upp A, N åker från start
17.30 – – P kommer tillbaka med H, O plockar upp B, P åker från start
18.00 – – M kommer tillbaka med A, N plockar upp C, M åker från start
18.30 – – O kommer tillbaka med B, P plockar upp D
19.00 – – N kommer tillbaka med C, M plockar upp E
19.30 – – P kommer tillbaka med D
20.00 – – M kommer tillbaka med E
Så enligt detta schema, behövs det 8 båtar och 4 bilar, för att det ska gå utan uppehålla. Jag räknar med att det är vanliga bilar, som kan ta en last, alltså en båttur. Är det större, skulle man köra tillbaka två laster – den första skulle bara behöva vänta lite, tills den andra turen kommer in till slutstationen. Men nu räknar jag från och med en båttur på en biltur. Det skulle vara väldigt svårt att hinna med bara två bilar. Det skulle ju dock fungera om man gjorde som jag nämnde ovan – tog två båtturer åt gång. Men man räknade ju med fyra personer i varje båt, och det är lite svårt att få plats med 8 personer (två båtturer) i en bil.
E. Hur många personer behöver de anställa? Räkna med att Martin sköter administrationen och Hillevi kör bilen.
Svar: Administrationen behövs det, i alla fall till en början, ingen annan en Martin. Sedan om man utvecklar, expanderar företaget, kanske man ska ha en receptionist etc. När det gäller bilturerna, kommer Hillevi aldrig klara av att vara på fyra ställen samtidigt. Därför skulle det – till en början – behövs tre anställda som bara kör bilar. Sedan kommer de självkart att behöva några färdledare, närmare bestämt lika många som båtar, dvs. 8 stycken. Egentligen så skulle även Martin kunna hoppa in och köra bil ibland. Han borde inte ha så mycket arbete konstant. Då skulle man även kunna klara sig med minst en mindre anställd.
Tid Båt Bil
10.00 – A –
10.30 – B –
11.00 – C –
11.30 – D –
12.00 – E – M åker från start
12.30 – F – O åker från start
13.00 – G – M plockar upp A, N åker från start
13.30 – H – O plockar upp B, P åker från start
14.00 – A – M kommer tillbaka med A, N plockar upp C, M åker från start
14.30 – B – O kommer tillbaka med B, P plockar upp D, O åker från start
15.00 – C – N kommer tillbaka med C, M plockar upp E, N åker från start
15.30 – D – P kommer tillbaka med D, O plockar upp F, P åker från start
16.00 – E – M kommer tillbaka med E, N plockar upp G, M åker från start
16.30 – – O kommer tillbaka med F, P plockar upp H, O åker från start
17.00 – – N kommer tillbaka med G, M plockar upp A, N åker från start
17.30 – – P kommer tillbaka med H, O plockar upp B, P åker från start
18.00 – – M kommer tillbaka med A, N plockar upp C, M åker från start
18.30 – – O kommer tillbaka med B, P plockar upp D
19.00 – – N kommer tillbaka med C, M plockar upp E
19.30 – – P kommer tillbaka med D
20.00 – – M kommer tillbaka med E
Så enligt detta schema, behövs det 8 båtar och 4 bilar, för att det ska gå utan uppehålla. Jag räknar med att det är vanliga bilar, som kan ta en last, alltså en båttur. Är det större, skulle man köra tillbaka två laster – den första skulle bara behöva vänta lite, tills den andra turen kommer in till slutstationen. Men nu räknar jag från och med en båttur på en biltur. Det skulle vara väldigt svårt att hinna med bara två bilar. Det skulle ju dock fungera om man gjorde som jag nämnde ovan – tog två båtturer åt gång. Men man räknade ju med fyra personer i varje båt, och det är lite svårt att få plats med 8 personer (två båtturer) i en bil.
E. Hur många personer behöver de anställa? Räkna med att Martin sköter administrationen och Hillevi kör bilen.
Svar: Administrationen behövs det, i alla fall till en början, ingen annan en Martin. Sedan om man utvecklar, expanderar företaget, kanske man ska ha en receptionist etc. När det gäller bilturerna, kommer Hillevi aldrig klara av att vara på fyra ställen samtidigt. Därför skulle det – till en början – behövs tre anställda som bara kör bilar. Sedan kommer de självkart att behöva några färdledare, närmare bestämt lika många som båtar, dvs. 8 stycken. Egentligen så skulle även Martin kunna hoppa in och köra bil ibland. Han borde inte ha så mycket arbete konstant. Då skulle man även kunna klara sig med minst en mindre anställd.
F. Hur stort startkapital behövs? Vilka kostnader behöver de pengar till?
Svar: Starkapitalet måste vara enormt. Jag skulle personligen inte rekommendera att de började så stort – med en tur varje halvtimme. Till det behöver de åtta båtar, vilket är en kostnad som går upp mot 720 000 kr - bara för båtar! Det skulle inte fungera med bara två båtar, om de vill ha det täta schemat. Sedan bilarna – men sedan har de kanske två personbilar själva som de skulle bli tvungna att utnyttja. Sedan behövs två bilar till – man skulle kunna köpa två begagnade, vars gemensamma kostnad inte skulle överskrida 80 000 kr. Sedan kostar det även med personal. Elva anställda, med en genomsnittslön på, låt oss säga 10 000kr – de arbetar ju trots allt inte åtta timmar om dagen. Sedan så skulle även bensinen kosta, och man måste alltid avse lite pengar vid problem – om en båt skulle gå sönder till exempel.
G. Tror du att affärsidén kan skapa en sysselsättning året runt för dem båda?
Svar: Nej, det tror jag inte. Om man hade versamheten i norra Sverige till exempel – där det finns fler älvar och forsar, så skulle de inte kunna arbeta vinterhalvåret då det skulle bli alldeles för kallt. Om de tar sig lite längre söder ut, kanske de skulle kunna dra ut det på åtta, max nio månader. Folk vill förmodligen inte ens åka på rafting när det nästan ligger ett tunt lager is vid strandkanten.
H. Gör en kalkyl över det första året. Tänk ut olika kostandsposter. Försök även att uppskatta rimliga belopp för kostnaderna. Räkna med att fyra personer i genomsnitt åker med varje tur och att verksamheten bedrivs under åtta månader per år.
Svar: Varje biltur varar i en timme, de åker i genomsnit 50km/h. Liten bil går på 4 liter bensin på en sådan sträcka. En sådan mängd är idag ca 50 kr, och fram och tillbaka: 100kr/tur. Totalt blir det 320 000kr på 8 månader.
Det görs 13 båtturer per dag, på 30.5 dagar, i åtta månader. Fyra personer varje tur, varje person betalar 500kr. Inkomsten blir: 6 344 000kr på åtta månader. Detta är deras enda inkomst.
Kalkyl: 
I. Räcker överskottet till för att leva på?
Svar: Om de lyckas, med att alltid vara fullbokade – och om inga större problem sker, så att de inte behöver köpa nya båtar och sådant – så kommer det verkligen att räcka. Första året blir det kanske inte fullt så mycket inkomst – då man ska köpa så mycket nytt – men året därpå blir det i stort sätt bara bensin, lokal och skatt man ska betala. Dock så visste jag inte riktigt hur mycket skatt som måste betalas; det beror ju på hur stort företag är, hur mycket det tjänar etc. Där komme en hel del av inkomsten att försvinna, men det är något man får ta.
I. Räcker överskottet till för att leva på?
Svar: Om de lyckas, med att alltid vara fullbokade – och om inga större problem sker, så att de inte behöver köpa nya båtar och sådant – så kommer det verkligen att räcka. Första året blir det kanske inte fullt så mycket inkomst – då man ska köpa så mycket nytt – men året därpå blir det i stort sätt bara bensin, lokal och skatt man ska betala. Dock så visste jag inte riktigt hur mycket skatt som måste betalas; det beror ju på hur stort företag är, hur mycket det tjänar etc. Där komme en hel del av inkomsten att försvinna, men det är något man får ta.
v.37 - Affärsplan
Här är veckans uppgift.
Rätt eller Fel
A. En affärsplan upprättas enbart när man startar ett nytt företag. Fel – en affärsplan kan även göras när någon större förändring sker inom företaget.
B. En entreprenör är samma sak som uppfinnare. Fel – en entreprenör uppfinner inte, utan tar initiativ till nya företag, nya produkter och andra affärsmöjligheter.
C. Entreprenören som person är ofta lika viktigt som affärsplanen när man ska låna pengar. Rätt.
D. Den första fasen när man startar företag är att utveckla och testa affärsidén. Rätt.
E. En investerare är samma sak som en bank. Fel – en investerare är en person som är villig att satsa pengar i ett företag.
F. En bra affärsidé söker tillfredsställa ett kundbehov hos en viss kundgrupp. Rätt.
G. Branschkunnande är viktigt för att lyckas med sin affärsidé. Rätt.
H. Att kartlägga marknadens aktörer ingår i den andra fasen, att ta fram en affärsplan. Rätt.
I. Strategiska vägval ger i regel snabba utfall. Fel – strategiska vägval får på längre sikt oftast konsekvenser
J. Företagets organisation är en av punkterna som bör ingå i affärsplanen. Rätt.
K. En affärsplan bör vara enkel och tydlig och fokusera på det som är viktigt för affärsidén. Rätt – man kan ha med mycket information, men inte så mycket att det väsentliga hamnar i skymundan.
L. Fåmansföretag avser ett företag med få anställda. Rätt – även få ägare.
M. Man bör akta sig för att engagera kunder i arbetet med affärsplanen. Fel – det kan vara bra att få hjälp med att se på saken med nya ögon.
N. Att delta i affärsplanstävlingen Venture Cup get utan kostnad tillgång till goda råd. Rätt.
O. En stark vision gör det lättare att lyckas som företagare. Rätt.
P. ALMI arbetar på uppdrag av bl.a. staten med rådgivning och viss finansiering till företagare som vill komma igång. Rätt
Q. Inom Ung Företagsamhet får ungdomar under ett skolår starta, driva och avveckla ett riktigt företag. Rätt.
R. Ung Företagsamhet ger möjlighet att delta i utbildning, mässor och tävlingar. Rätt.
Repetera
1. Vad ska beskrivas i en affärsplan?
Svar: En affärsplan är som ett schema som beskriver företaget, var det står idag och hur det kommer att arbeta i framtiden för att genomföra sin affärsidé. Planen skall därför innehålla hurdan företagets verksamhet kommer vara, omvärlden – hur företaget ska anpassas etc. - och företagets ekonomiska förutsättningar.
2. Hur ofta bör man förnya sin affärsplan?
Svar: Detta varierar från företag till företag, beroende på vad det tycker är nödvändigt. Mindre företag gör en när de startar, och sedan kanske bara när någon större förändring sker, medan större företag uppdaterar sin varje år. På så sätt är den alltid aktuell.
3. Vad menas med en entreprenör?
Svar: En entreprenör är en initiativtagare när det gäller nya företag, produkter och idéer. En ägare till ett företag är en entreprenör.
4. En affärsplan är ett verktyg med på intern och extern användning. Hur då?
Svar: Om man delar upp företagets verksamhet i två delar, en intern och en extern, skulle de innehålla följande: intern – det som sker inom själva företaget, alltså själva produktionen av varan eller tjänsten osv. Extern – allt som sker med företaget på utsidan. Man lånar kanske pengar från banker, knyter nya kontakter, både med andra företag och såndant som direkt berör företaget: leverantörer.
5. Vilka tre faser omfattar affärsplaneringen?
Svar: 1. Utveckla och testa affärsidén. 2. Ta fram en affärsplan och se verksamheten ur ett fågelperspektiv. 3. Sätt affärsplanen i verksamhet genom att starta företaget, skapa lönsamhet och tillväx.t
6. Vilka fyra delar bör en affärsidé innehålla?
Svar: En affärsidés fyra delar är: Kundbehov – vilket behov ska man skapa eller utnyttja? - , kundgrupp – vilken grupp ska man rikta sig till, har man begränsningar, ex, geografiska - , produktidé – vad är min produkt, en vara eller en tjänst, på vilket sätt ska man fylla kundens behov – och resurer – vilka resurser har man och hur ska man gå tillväga för att genomföra sin affärsidé? Det viktiga är dock att dessa inte är helt skilda från varandra – de samverkar i en helhet (om det är en bra affärsidé)
7. Vilka av affärsidéns fyra delar kan en marknadsundersökning bäst belysa?
Svar: Kundgruppen och deras behov. Vilka är konsumenter ute på marknaden, och vad är de verkligen i behov av? Man ska ju inte komma med något som ingen behöver, och tro att man kommer tjäna storkovan. Man kan till exempel ta in folk från utsidan – förhoppnignsvis framtida konsumenter – och visa dem prototyper eller något, för att se deras respons. Kanske är det helt rätt, eller så är man kanske helt fel ute. Det är viktigt att ha kunskap och någon typ av erfarenhet från det aktuella området, som man vill arbeta inom.
8. Vad menas med en prototyp?
Svar: En prototyp är en enkel försöksmodell av ens tänkbara, framtida produkt. Den ska fortfarande vara riktigt i konstruktion, funktion och utseende – det är ju trots allt den man visar möjliga intressenter innan man riktigt börjar, och då är det viktigt att de ser och förstår hela varan, inte en dålig kopia.
9. Vad menas med strategiska vägval?
Svar: Det är en rad val man tar ställning till, redan under en tidig fas – då man tar fram själva affärsplanen. Problemet är att detta endast är principiella ställningstaganden – man vet ju inte vad som kommer hända när man verkligen sätter igång – och därför fungerar de inte perfekt på lång sikt. De leder ofta då till konsekvenser. Därför är det viktigt att ständigt vara uppdaterad, och inte ihärdig hålla fast vid sina principer, då de kanske skadar företaget mer än de gynnar det. Små ändringar kommer säkert att behöva göras, när man väl omsätter sin affärsplan i praktiken.
10. Vilka huvudpunkter bör ingå i en affärsplan?
Svar: Viktiga punkter, med undergrupper, som bör ingå i en affärsplan är följande:
· Affärsidé – bakgrund och kundbehov, produkten (lösning, det man ska erbjuda kunden), konkurrensfördelar och kundnytta.
· Ägare, styrelse och ledningsgrupp – hurdan ledningen ska se ut.
· Marknaden – dess storlek (indelning i segment?), potientialen för produkten, konkurrenter, marknadsstrategi och positionering – hur man ska hantera marknaden.
· Organisation – produktutveckling, produktion, distribution, marknadsföring och försäljning och service – produktens väg, från idé till en såld vara eller tjänst.
· Lönsamhet och finansiering – prissättningar, investeringar, resultatbudget, kapitalbehov och finansiering – varifrån man ska få sina pengar, vad de ska användas till etc. och redovisning av detta.
· Genomförande/Tidsplan – när ska man genomföra det? Har man en tidsgräns?
· Risker – vad kan ägaren men även företaget riskera?
11. Varför är ägarens kunskaper och erfarenheter speciellt viktiga vid bedömning av fåmansföretag?
Svar: Det är särskilt viktigt här, för att det är oftst samma person som både äger och driver företaget. Det räcker alltså inte bara att klara av de uppgifter man har som ägare, utan man ska även arbeta i företaget. Man har alltså insikt i minsta lilla sak, men är inte frånvarande, bakom en stort skrivbord eller liknande.
12. Vilka punkter är speciellt viktiga att bedöma när det gäller företag under stark tillväxt?
Svar: Företaget borde redogöra sina nuvarande resurser, däribland lokaler, utrustning leverantörer och arbetskraft. Men inte bara det: man ska även redovisa sina planer på framtiden, när det gäller framtida resurser. Uppenbarligen, om företaget upplever en tillvävt, måste man utöka mängden av utbudet, för att tillfredsställa efterfrågan. Om de inte lyckas med det, kan det enkelt försena, eller till och med stoppa tillväxten. Konsumenterna går kanske vidare till ett annat företag, som säljer liknande saker, men har tillräckligt av dem, så att det täcker efterfrågan.
13. Av tio nystartade företag, hur många blir succéföretag och hur många blir förlustföretag?
Svar: Enligt vår ekonomi bok, är det endast ett företag utav tio, som går med succé. Tre går i förlust, medan de resterande ”lever kvar”, men dras med olika typer av problem. Detta r egentligen en ganska realistisk siffra. Om nu inget företag gick i konkurs, ha då skulle utbudsmarknaden vara överväldigande, men det skulle helt enkelt inte funka. Hela poängen med marknadsekonomi – förutom det tradionella ”efterfråga och utbud” – är att den starkaste överlever. Det är strukturrationalisering som råder, och det måste råda, för att samhället ska kunna fortsätta utvecklas. Om staten exempelvis skulle skydda alla företag, så att inget skulle behöva stänga igen, så skulle det i slutändan helt enkelt vara för många, och då skulle det inte vara någon poäng med att starta nya. Vissa måste gå under, för att bana plats för nya, förhoppningsvis bättre.
Rätt eller Fel
A. En affärsplan upprättas enbart när man startar ett nytt företag. Fel – en affärsplan kan även göras när någon större förändring sker inom företaget.
B. En entreprenör är samma sak som uppfinnare. Fel – en entreprenör uppfinner inte, utan tar initiativ till nya företag, nya produkter och andra affärsmöjligheter.
C. Entreprenören som person är ofta lika viktigt som affärsplanen när man ska låna pengar. Rätt.
D. Den första fasen när man startar företag är att utveckla och testa affärsidén. Rätt.
E. En investerare är samma sak som en bank. Fel – en investerare är en person som är villig att satsa pengar i ett företag.
F. En bra affärsidé söker tillfredsställa ett kundbehov hos en viss kundgrupp. Rätt.
G. Branschkunnande är viktigt för att lyckas med sin affärsidé. Rätt.
H. Att kartlägga marknadens aktörer ingår i den andra fasen, att ta fram en affärsplan. Rätt.
I. Strategiska vägval ger i regel snabba utfall. Fel – strategiska vägval får på längre sikt oftast konsekvenser
J. Företagets organisation är en av punkterna som bör ingå i affärsplanen. Rätt.
K. En affärsplan bör vara enkel och tydlig och fokusera på det som är viktigt för affärsidén. Rätt – man kan ha med mycket information, men inte så mycket att det väsentliga hamnar i skymundan.
L. Fåmansföretag avser ett företag med få anställda. Rätt – även få ägare.
M. Man bör akta sig för att engagera kunder i arbetet med affärsplanen. Fel – det kan vara bra att få hjälp med att se på saken med nya ögon.
N. Att delta i affärsplanstävlingen Venture Cup get utan kostnad tillgång till goda råd. Rätt.
O. En stark vision gör det lättare att lyckas som företagare. Rätt.
P. ALMI arbetar på uppdrag av bl.a. staten med rådgivning och viss finansiering till företagare som vill komma igång. Rätt
Q. Inom Ung Företagsamhet får ungdomar under ett skolår starta, driva och avveckla ett riktigt företag. Rätt.
R. Ung Företagsamhet ger möjlighet att delta i utbildning, mässor och tävlingar. Rätt.
Repetera
1. Vad ska beskrivas i en affärsplan?
Svar: En affärsplan är som ett schema som beskriver företaget, var det står idag och hur det kommer att arbeta i framtiden för att genomföra sin affärsidé. Planen skall därför innehålla hurdan företagets verksamhet kommer vara, omvärlden – hur företaget ska anpassas etc. - och företagets ekonomiska förutsättningar.
2. Hur ofta bör man förnya sin affärsplan?
Svar: Detta varierar från företag till företag, beroende på vad det tycker är nödvändigt. Mindre företag gör en när de startar, och sedan kanske bara när någon större förändring sker, medan större företag uppdaterar sin varje år. På så sätt är den alltid aktuell.
3. Vad menas med en entreprenör?
Svar: En entreprenör är en initiativtagare när det gäller nya företag, produkter och idéer. En ägare till ett företag är en entreprenör.
4. En affärsplan är ett verktyg med på intern och extern användning. Hur då?
Svar: Om man delar upp företagets verksamhet i två delar, en intern och en extern, skulle de innehålla följande: intern – det som sker inom själva företaget, alltså själva produktionen av varan eller tjänsten osv. Extern – allt som sker med företaget på utsidan. Man lånar kanske pengar från banker, knyter nya kontakter, både med andra företag och såndant som direkt berör företaget: leverantörer.
5. Vilka tre faser omfattar affärsplaneringen?
Svar: 1. Utveckla och testa affärsidén. 2. Ta fram en affärsplan och se verksamheten ur ett fågelperspektiv. 3. Sätt affärsplanen i verksamhet genom att starta företaget, skapa lönsamhet och tillväx.t
6. Vilka fyra delar bör en affärsidé innehålla?
Svar: En affärsidés fyra delar är: Kundbehov – vilket behov ska man skapa eller utnyttja? - , kundgrupp – vilken grupp ska man rikta sig till, har man begränsningar, ex, geografiska - , produktidé – vad är min produkt, en vara eller en tjänst, på vilket sätt ska man fylla kundens behov – och resurer – vilka resurser har man och hur ska man gå tillväga för att genomföra sin affärsidé? Det viktiga är dock att dessa inte är helt skilda från varandra – de samverkar i en helhet (om det är en bra affärsidé)
7. Vilka av affärsidéns fyra delar kan en marknadsundersökning bäst belysa?
Svar: Kundgruppen och deras behov. Vilka är konsumenter ute på marknaden, och vad är de verkligen i behov av? Man ska ju inte komma med något som ingen behöver, och tro att man kommer tjäna storkovan. Man kan till exempel ta in folk från utsidan – förhoppnignsvis framtida konsumenter – och visa dem prototyper eller något, för att se deras respons. Kanske är det helt rätt, eller så är man kanske helt fel ute. Det är viktigt att ha kunskap och någon typ av erfarenhet från det aktuella området, som man vill arbeta inom.
8. Vad menas med en prototyp?
Svar: En prototyp är en enkel försöksmodell av ens tänkbara, framtida produkt. Den ska fortfarande vara riktigt i konstruktion, funktion och utseende – det är ju trots allt den man visar möjliga intressenter innan man riktigt börjar, och då är det viktigt att de ser och förstår hela varan, inte en dålig kopia.
9. Vad menas med strategiska vägval?
Svar: Det är en rad val man tar ställning till, redan under en tidig fas – då man tar fram själva affärsplanen. Problemet är att detta endast är principiella ställningstaganden – man vet ju inte vad som kommer hända när man verkligen sätter igång – och därför fungerar de inte perfekt på lång sikt. De leder ofta då till konsekvenser. Därför är det viktigt att ständigt vara uppdaterad, och inte ihärdig hålla fast vid sina principer, då de kanske skadar företaget mer än de gynnar det. Små ändringar kommer säkert att behöva göras, när man väl omsätter sin affärsplan i praktiken.
10. Vilka huvudpunkter bör ingå i en affärsplan?
Svar: Viktiga punkter, med undergrupper, som bör ingå i en affärsplan är följande:
· Affärsidé – bakgrund och kundbehov, produkten (lösning, det man ska erbjuda kunden), konkurrensfördelar och kundnytta.
· Ägare, styrelse och ledningsgrupp – hurdan ledningen ska se ut.
· Marknaden – dess storlek (indelning i segment?), potientialen för produkten, konkurrenter, marknadsstrategi och positionering – hur man ska hantera marknaden.
· Organisation – produktutveckling, produktion, distribution, marknadsföring och försäljning och service – produktens väg, från idé till en såld vara eller tjänst.
· Lönsamhet och finansiering – prissättningar, investeringar, resultatbudget, kapitalbehov och finansiering – varifrån man ska få sina pengar, vad de ska användas till etc. och redovisning av detta.
· Genomförande/Tidsplan – när ska man genomföra det? Har man en tidsgräns?
· Risker – vad kan ägaren men även företaget riskera?
11. Varför är ägarens kunskaper och erfarenheter speciellt viktiga vid bedömning av fåmansföretag?
Svar: Det är särskilt viktigt här, för att det är oftst samma person som både äger och driver företaget. Det räcker alltså inte bara att klara av de uppgifter man har som ägare, utan man ska även arbeta i företaget. Man har alltså insikt i minsta lilla sak, men är inte frånvarande, bakom en stort skrivbord eller liknande.
12. Vilka punkter är speciellt viktiga att bedöma när det gäller företag under stark tillväxt?
Svar: Företaget borde redogöra sina nuvarande resurser, däribland lokaler, utrustning leverantörer och arbetskraft. Men inte bara det: man ska även redovisa sina planer på framtiden, när det gäller framtida resurser. Uppenbarligen, om företaget upplever en tillvävt, måste man utöka mängden av utbudet, för att tillfredsställa efterfrågan. Om de inte lyckas med det, kan det enkelt försena, eller till och med stoppa tillväxten. Konsumenterna går kanske vidare till ett annat företag, som säljer liknande saker, men har tillräckligt av dem, så att det täcker efterfrågan.
13. Av tio nystartade företag, hur många blir succéföretag och hur många blir förlustföretag?
Svar: Enligt vår ekonomi bok, är det endast ett företag utav tio, som går med succé. Tre går i förlust, medan de resterande ”lever kvar”, men dras med olika typer av problem. Detta r egentligen en ganska realistisk siffra. Om nu inget företag gick i konkurs, ha då skulle utbudsmarknaden vara överväldigande, men det skulle helt enkelt inte funka. Hela poängen med marknadsekonomi – förutom det tradionella ”efterfråga och utbud” – är att den starkaste överlever. Det är strukturrationalisering som råder, och det måste råda, för att samhället ska kunna fortsätta utvecklas. Om staten exempelvis skulle skydda alla företag, så att inget skulle behöva stänga igen, så skulle det i slutändan helt enkelt vara för många, och då skulle det inte vara någon poäng med att starta nya. Vissa måste gå under, för att bana plats för nya, förhoppningsvis bättre.
söndag 7 september 2008
Företagens olika former, intressenter etc.
Här är den andra uppgiften, den har tre delar: Rätt-Fel, Viktiga begrepp och Diskussionsuppgifter.
Del 1. Rätt eller Fel
1. En enskild firma är den enda företagsformen där man kan vara ensam ägare till företaget: Fel – man behöver bara vara minst en ägare i ett aktiebolag också.
2. En ägare till en enskild firma är personligt ansvarig för företagets skulder: Rätt
3. Det krävs 100 000 kronor i startkapital för att starta en enskild firma: Fel – det krävs inget minsta startkapital överhuvudtaget för att starta en sådan firma.
4. Aktiebolag är en juridisk person: Rätt
5. I aktiebolag måste man vara flera ägare: Fel – det behöver bara vara minst en.
6. Handelsbolag måste ha minst tre delägare: Fel – det behöver bara vara minst två.
7. Ägarna i ett handelsbolag har obegränsat solidariskt ansvar för företagets skulder: Rätt
8. Handelsbolag är inte en juridisk person: Fel – företaget kommer att ingå alla avtal här, inte privatpersonerna.
9. Kommanditbolag är en form av aktiebolag: Fel – det är en form av handelsbolag.
10. Ekonomiska föreningar är kooperativa: Rätt
11. Ericsson är en ekonomisk förening: Fel – Ericsson är ett aktiebolag
12. Funktionsorganisation innebär att varje ”avdelning” har olika arbetsuppgifter: Rätt
13. När ett projekt är slutfört, splittras vanligtvis projektgruppen: Rätt
14. Projektdeltagare får alltid arbeta med samma personer: Fel – deltagarna får istället nya arbetsuppgifter i andra grupper – inte nödvändigtvis med samma personer.
15. Kooperativa företag är alltid statligt ägda: Fel – de är ägda av antingen konsumenter eller producenter/leverantörer.
16. Handelsföretag tillverkar som regel de varor de säljer: Fel – dessa företag köper in varor och säljer dem vidare. Industriföretag däremot tillverkar eller förädlar själva.
17. Alla intressenter är lika viktiga för företaget: Fel – det varierar från företag till företag förstås vilka som är viktigast, men för ex. bemanningsföretag är personalen den viktigaste.
Del 2. Viktiga begrepp
1. Obegränsat ekonomiskt ansvar – om en person har detta ansvar – alltid i enskild företag – måste han/hon vara beredd att behöva lägga ut sina privata tillgångar, ifall det skulle gå dåligt för företaget.
2. Aktier – är en ägarandel i ett aktiebolag. Varje andel har en bestämd storlek – bestämt värde - men varje aktie ger lika stort ägande i bolaget. Som aktieägare har man rätt till del i bolagets vinst samt utdelning och rösträtt vid bolagsstämman. Man kan få avkastning på två sätt: genom en årlig utdelning och genom att aktiekursn går upp. Aktierna är fritt överlåtbara, de kan alltså säljas och köpas fritt.
3. Aktiekapital – eller startkapital för ett aktiebolag, är det som privatpersonen som startar bolaget måste ställa upp med. Det brukar oftast ligga på minst 100 000 kr, att starta ett aktiebolag. Aktiekapitalet fungerar som en säkerhet för dem som har något att kräva av bolaget (leverantörer exempelvis) och kan får användas i bolagets verksamhet. När startkapitalet är insatt, är det summan av de nominella (”bara på pappret”) värdet på samtliga aktier i bolaget. Man kan sedan även höja aktiekapitalet.
4. Juridisk person – är motsatsen till en individ som är en privatperson. Ett aktiebolag är en sådan, och om något går snett så är det den juridiska personen – alltså firman – som är skyldig att betala, inte några individer – privatpersoner.
5. Kommanditbolag - är en specialform av handelsbolag, där bara en en av ägarna behöver ha obegränsat ekonomiskt ansvar. Denna person kallas komplemetär.
6. Kommanditdelägare – är de andra ägarna i ett kommanditbolag, som inte har obegränsat ekonomiskt ansvar. De riskerar bara det kapital som de själva har satsat i bolaget, till skillnad från komplementären.
7. Kooperativ – innebär ett samarbete mot ett gemensamt mål, där medlemmarna själva både äger och driver den verksamhet de har behov av. En sådan här typ av verksamhet ska ge medlemmar största möjliga nytta – främst en ekonomisk sådan.
8. Ideell förening – en förening som primärt inte har några ekonomiska intressen och är därför i regel inte heller någon juridisk företagsform. Idrottsklubbar är sådana.
De finns typer av ideella föreningar som vill främja sina medlemmars ekonomiska intressen, men de får inte göra det genom ekonomisk verksamhet. En sådan typ av förening är fackföreningar.
9. Organisation – är en uppläggning av en verksamhet. Har oftast en hierarkisk utformning med klara skiljelinjer mellan över- och underordnande. Detta för att legitimera och underlätta bland anat beslutsfattande, ordergivning och kontroll.
10. Funktionsorganisation – där man delar upp arbetet efter de huvuduppgifter som företaget har att utföra. Samtliga avdelningar är underställda VD:n, men ansvarar ändå själva för sina arbetsuppgifter, eller s.k. funktioner. Alla avdelningar blir specialister inom sitt eget område, och problemet blir då att man kan bli för fokuserad i sitt eget arbete, att man inte vet om vad som händer på resten av företaget.
11. Produktorganisation – man delar in företaget efter de produkter som ska tillverkas. Även här ansvarar varje avdelning för det arbete som måste utföras för att företaget ska kunna fungera korrekt. Varje avdelning sköter alltså sina inköp, tillverkning, personaladministration etc. Även här kan man dock bli ignorant om vad som sker på andra avdelningar, och då är det viktigt att företagen har en fungerande policy.
12. Projektorganisation – man sätter tillfälligt ihop exempelvis ihop en arbetsstyrka som ska utföra ett uppdrag. En projektledare utses. Detta fenomen är vanligt i tjänsteproducerande företag, exempelvis it-företag. När arbetet är klart, splittras gruppen, och deltagarna får nya uppgifter i andra projekt.
13. Offentliga företag – är företag som ägs av antingen stat, landsting eller kommun direkt eller indirekt. Detta kan vara allt från stora företag som SJ till små kommunala bussbolag. Offentliga företag måste i regel upprätta en öppen redovisning, som ska ge en överblick över transfereringar, lån, kapitaltillskott, förlustbidrag etc.
14. Industriföretag – ett företag som producerar sina varor själva, eller förädla varor. Mer kända industriföretag är bland andra Electrolux och Ericsson.
15. Handelsföretag – ett företag som endast köper in varor, och sedan distribuerar dem vidare. De finns två typer: detaljhandelsföretag – säljer direkt till konsumenterna – och grossister – säljer till andra företag.
16. Serviceföretag – kallas även tjänsteföretag. De säljer tjänster till antingen konsumenter eller andra företag. Dessa typer av företag blir allt vanligare. Exempel sådana företag är städföretag och daghem.
17. Intressent – grupper eller personer som ger och får något av ett företag. Alla företag har sina intressenter. Det finns åtta olika gruper av intressenter: långivare, staten, ägare, leverantörer, personal, kommuner, kunder och konkurrenter.
18. Intressentkonflikt – när det blir en konflikt mellan de olika intressenterna. Om det går bra för ett företag, till exempel kanske personalen vill ha mer i lön, medan ägaren i sin tur vill ha mer utdelning. Båda kan uppenbarligen inte få vad de vill. Självklart kan man komprimissa, men principen är den att de inte båda kan få vad de till en början vill ha.
Del 3. Diskussionsuppgifter
1. Skillnader mellan aktiebolag och handelsbolag. Vilka fördelar och nackdelar tycker du har störst betydelse i valet mellan handelsbolag och aktiebolag?
Svar: Om man börjar vid början, så är den stora skillnaden startkapitalet. För aktiebolag krävs ett stort sådant: minst 100 000 kr, medan det inte behövs något alls till ett handelsbolag. Båda bolagen är juridiska personer, så det är företagen som kommer att ingå alla avtal – inte privatpersonerna. Den största skillnaden är dock vad som händer om det börjar gå sämre: som aktieägare riskerar man bara att förlora satsat kapital. Men som ägare i ett handelsbolag, har man ett obegränsat och solidariskt ansvar, vilket innebär att man måste vara beredd på att lägga ut sina privata tillgångar ifall det skulle behövas. Har man ett aktiebolag, kan alltså bolaget gå i konkurs, utan att man som ägare gör det – aktiekapitalet finns alltså där att användas, för så fort man lägger in sitt startkapital (och registerar sitt aktiebolag) så är det inte ens pengar längre, utan bolagets. Frågan är ju då vad som är bäst. Aktiebolag är lättare att sälja om man skulle vilja det, men det kostar mycket mer att starta ett. I ett aktiebolag bestämmer man inte själv – alla delägare har lika stor rätt att få sin röst hörd och rösta vid bolagsstämman – medan i ett handelsbolag ägarna som startat bolaget – är de som bestämmer.
2. Aktiebolag – den säkraste bolagsformen. En del påstår att aktiebolag är den säkraste bolagsforemn för både delägare och leverantörer. Vad menas med detta?
Svar: Anledningen till detta, är att det finns en klar skiljelinje mellan företaget (den juridiska personen) och ägaren (privatpersonen). Genom att företaget är en juridisk person, är det den som kan äga egna tillgångar, ha skulder, samt rättigheter och skyldigheter. En juridisk person (företaget alltså) kan vidare äga eller vara delägare i andra bolag.
Det delägare i ett aktiebolag endast riskerar att förlora satsat kapital, medan leverantörer och andra intressenter har aktiekapitalet som en försäkring, ifall det skulle gå dålig.
3. Att arbeta i projekt. Att arbeta i en projektorganisation kan vara både roligt och jobbigt. Vad skulle du tycka var roligt respektive jobbigt? Hur tror du man bör vara som människa för att trivas med att arbeta i en projektorganisation?
Svar: Det som definitivt skulle vara det roligaste, är ombytligheten. Man skulle nästan aldrig behöva jobba med samma sak. Man skulle konstant ha nya upplevelser, lära sig nya saker och träffa nya människor. Det som skulle vara jobbigt är faktiskt samma sak. Ibland vill man ha lite rutin – det är något alla behöver. Man vill ha något man är van vid, samma personer runt sig osv. För att kunna jobba i en projektorganisation – och trivas – måse man vara väldigt anpassningsbar och inte vara en sådan som behöver ha rutin och samma miljö (och människor) runt sig, för att kunna trivas och prestera.
4. Intressentkonflikter. Om ett företag går bra kan det uppstå en konflikt mellan företagets intressenter. Förklara detta påstående.
Svar: När det går bra för ett företag, är det självklart att alla vill ha lite betalt för mödan. Oftast vill personalen ha mer betalt medan ägaren kanske själv vill ha mer utdelning. En kompromiss är möjlig, men båda parterna kan inte få så mycket de vill ha. För att båda ska kunna få det, måste ägaren kanske höja priset på varorna, för att få in ännu mer pengar. Detta leder kanske till att färre personer köper av produkten, och då sjunker efterfrågan. Företaget kanske fortfarande inte vill sänka priset till vad det var tidigare, utan vill fortsätta få in mer pengar, och det kan leda till produktionsöverskott. Vad gör man? Man kanske måste avskeda folk från olika avdelningar, för att spara in på lönerna, men även för att man nu inte behöver tillverka fullt lika många varor. Om några personer blir arbetslösa, blir det en belastning för kommunen, som nu slutar få in skatt men också på något sätt måste ta hand om de arbetslösa. Förmodligen ge dem arbetslöshetsersättning. För att ha råd med detta, måste kommunen å andra sidan höja på några andra priser, kanske skatten? Och så här fortgår det i en cirkel, där alla är mer eller mindre beroende av varandra.
Del 1. Rätt eller Fel
1. En enskild firma är den enda företagsformen där man kan vara ensam ägare till företaget: Fel – man behöver bara vara minst en ägare i ett aktiebolag också.
2. En ägare till en enskild firma är personligt ansvarig för företagets skulder: Rätt
3. Det krävs 100 000 kronor i startkapital för att starta en enskild firma: Fel – det krävs inget minsta startkapital överhuvudtaget för att starta en sådan firma.
4. Aktiebolag är en juridisk person: Rätt
5. I aktiebolag måste man vara flera ägare: Fel – det behöver bara vara minst en.
6. Handelsbolag måste ha minst tre delägare: Fel – det behöver bara vara minst två.
7. Ägarna i ett handelsbolag har obegränsat solidariskt ansvar för företagets skulder: Rätt
8. Handelsbolag är inte en juridisk person: Fel – företaget kommer att ingå alla avtal här, inte privatpersonerna.
9. Kommanditbolag är en form av aktiebolag: Fel – det är en form av handelsbolag.
10. Ekonomiska föreningar är kooperativa: Rätt
11. Ericsson är en ekonomisk förening: Fel – Ericsson är ett aktiebolag
12. Funktionsorganisation innebär att varje ”avdelning” har olika arbetsuppgifter: Rätt
13. När ett projekt är slutfört, splittras vanligtvis projektgruppen: Rätt
14. Projektdeltagare får alltid arbeta med samma personer: Fel – deltagarna får istället nya arbetsuppgifter i andra grupper – inte nödvändigtvis med samma personer.
15. Kooperativa företag är alltid statligt ägda: Fel – de är ägda av antingen konsumenter eller producenter/leverantörer.
16. Handelsföretag tillverkar som regel de varor de säljer: Fel – dessa företag köper in varor och säljer dem vidare. Industriföretag däremot tillverkar eller förädlar själva.
17. Alla intressenter är lika viktiga för företaget: Fel – det varierar från företag till företag förstås vilka som är viktigast, men för ex. bemanningsföretag är personalen den viktigaste.
Del 2. Viktiga begrepp
1. Obegränsat ekonomiskt ansvar – om en person har detta ansvar – alltid i enskild företag – måste han/hon vara beredd att behöva lägga ut sina privata tillgångar, ifall det skulle gå dåligt för företaget.
2. Aktier – är en ägarandel i ett aktiebolag. Varje andel har en bestämd storlek – bestämt värde - men varje aktie ger lika stort ägande i bolaget. Som aktieägare har man rätt till del i bolagets vinst samt utdelning och rösträtt vid bolagsstämman. Man kan få avkastning på två sätt: genom en årlig utdelning och genom att aktiekursn går upp. Aktierna är fritt överlåtbara, de kan alltså säljas och köpas fritt.
3. Aktiekapital – eller startkapital för ett aktiebolag, är det som privatpersonen som startar bolaget måste ställa upp med. Det brukar oftast ligga på minst 100 000 kr, att starta ett aktiebolag. Aktiekapitalet fungerar som en säkerhet för dem som har något att kräva av bolaget (leverantörer exempelvis) och kan får användas i bolagets verksamhet. När startkapitalet är insatt, är det summan av de nominella (”bara på pappret”) värdet på samtliga aktier i bolaget. Man kan sedan även höja aktiekapitalet.
4. Juridisk person – är motsatsen till en individ som är en privatperson. Ett aktiebolag är en sådan, och om något går snett så är det den juridiska personen – alltså firman – som är skyldig att betala, inte några individer – privatpersoner.
5. Kommanditbolag - är en specialform av handelsbolag, där bara en en av ägarna behöver ha obegränsat ekonomiskt ansvar. Denna person kallas komplemetär.
6. Kommanditdelägare – är de andra ägarna i ett kommanditbolag, som inte har obegränsat ekonomiskt ansvar. De riskerar bara det kapital som de själva har satsat i bolaget, till skillnad från komplementären.
7. Kooperativ – innebär ett samarbete mot ett gemensamt mål, där medlemmarna själva både äger och driver den verksamhet de har behov av. En sådan här typ av verksamhet ska ge medlemmar största möjliga nytta – främst en ekonomisk sådan.
8. Ideell förening – en förening som primärt inte har några ekonomiska intressen och är därför i regel inte heller någon juridisk företagsform. Idrottsklubbar är sådana.
De finns typer av ideella föreningar som vill främja sina medlemmars ekonomiska intressen, men de får inte göra det genom ekonomisk verksamhet. En sådan typ av förening är fackföreningar.
9. Organisation – är en uppläggning av en verksamhet. Har oftast en hierarkisk utformning med klara skiljelinjer mellan över- och underordnande. Detta för att legitimera och underlätta bland anat beslutsfattande, ordergivning och kontroll.
10. Funktionsorganisation – där man delar upp arbetet efter de huvuduppgifter som företaget har att utföra. Samtliga avdelningar är underställda VD:n, men ansvarar ändå själva för sina arbetsuppgifter, eller s.k. funktioner. Alla avdelningar blir specialister inom sitt eget område, och problemet blir då att man kan bli för fokuserad i sitt eget arbete, att man inte vet om vad som händer på resten av företaget.
11. Produktorganisation – man delar in företaget efter de produkter som ska tillverkas. Även här ansvarar varje avdelning för det arbete som måste utföras för att företaget ska kunna fungera korrekt. Varje avdelning sköter alltså sina inköp, tillverkning, personaladministration etc. Även här kan man dock bli ignorant om vad som sker på andra avdelningar, och då är det viktigt att företagen har en fungerande policy.
12. Projektorganisation – man sätter tillfälligt ihop exempelvis ihop en arbetsstyrka som ska utföra ett uppdrag. En projektledare utses. Detta fenomen är vanligt i tjänsteproducerande företag, exempelvis it-företag. När arbetet är klart, splittras gruppen, och deltagarna får nya uppgifter i andra projekt.
13. Offentliga företag – är företag som ägs av antingen stat, landsting eller kommun direkt eller indirekt. Detta kan vara allt från stora företag som SJ till små kommunala bussbolag. Offentliga företag måste i regel upprätta en öppen redovisning, som ska ge en överblick över transfereringar, lån, kapitaltillskott, förlustbidrag etc.
14. Industriföretag – ett företag som producerar sina varor själva, eller förädla varor. Mer kända industriföretag är bland andra Electrolux och Ericsson.
15. Handelsföretag – ett företag som endast köper in varor, och sedan distribuerar dem vidare. De finns två typer: detaljhandelsföretag – säljer direkt till konsumenterna – och grossister – säljer till andra företag.
16. Serviceföretag – kallas även tjänsteföretag. De säljer tjänster till antingen konsumenter eller andra företag. Dessa typer av företag blir allt vanligare. Exempel sådana företag är städföretag och daghem.
17. Intressent – grupper eller personer som ger och får något av ett företag. Alla företag har sina intressenter. Det finns åtta olika gruper av intressenter: långivare, staten, ägare, leverantörer, personal, kommuner, kunder och konkurrenter.
18. Intressentkonflikt – när det blir en konflikt mellan de olika intressenterna. Om det går bra för ett företag, till exempel kanske personalen vill ha mer i lön, medan ägaren i sin tur vill ha mer utdelning. Båda kan uppenbarligen inte få vad de vill. Självklart kan man komprimissa, men principen är den att de inte båda kan få vad de till en början vill ha.
Del 3. Diskussionsuppgifter
1. Skillnader mellan aktiebolag och handelsbolag. Vilka fördelar och nackdelar tycker du har störst betydelse i valet mellan handelsbolag och aktiebolag?
Svar: Om man börjar vid början, så är den stora skillnaden startkapitalet. För aktiebolag krävs ett stort sådant: minst 100 000 kr, medan det inte behövs något alls till ett handelsbolag. Båda bolagen är juridiska personer, så det är företagen som kommer att ingå alla avtal – inte privatpersonerna. Den största skillnaden är dock vad som händer om det börjar gå sämre: som aktieägare riskerar man bara att förlora satsat kapital. Men som ägare i ett handelsbolag, har man ett obegränsat och solidariskt ansvar, vilket innebär att man måste vara beredd på att lägga ut sina privata tillgångar ifall det skulle behövas. Har man ett aktiebolag, kan alltså bolaget gå i konkurs, utan att man som ägare gör det – aktiekapitalet finns alltså där att användas, för så fort man lägger in sitt startkapital (och registerar sitt aktiebolag) så är det inte ens pengar längre, utan bolagets. Frågan är ju då vad som är bäst. Aktiebolag är lättare att sälja om man skulle vilja det, men det kostar mycket mer att starta ett. I ett aktiebolag bestämmer man inte själv – alla delägare har lika stor rätt att få sin röst hörd och rösta vid bolagsstämman – medan i ett handelsbolag ägarna som startat bolaget – är de som bestämmer.
2. Aktiebolag – den säkraste bolagsformen. En del påstår att aktiebolag är den säkraste bolagsforemn för både delägare och leverantörer. Vad menas med detta?
Svar: Anledningen till detta, är att det finns en klar skiljelinje mellan företaget (den juridiska personen) och ägaren (privatpersonen). Genom att företaget är en juridisk person, är det den som kan äga egna tillgångar, ha skulder, samt rättigheter och skyldigheter. En juridisk person (företaget alltså) kan vidare äga eller vara delägare i andra bolag.
Det delägare i ett aktiebolag endast riskerar att förlora satsat kapital, medan leverantörer och andra intressenter har aktiekapitalet som en försäkring, ifall det skulle gå dålig.
3. Att arbeta i projekt. Att arbeta i en projektorganisation kan vara både roligt och jobbigt. Vad skulle du tycka var roligt respektive jobbigt? Hur tror du man bör vara som människa för att trivas med att arbeta i en projektorganisation?
Svar: Det som definitivt skulle vara det roligaste, är ombytligheten. Man skulle nästan aldrig behöva jobba med samma sak. Man skulle konstant ha nya upplevelser, lära sig nya saker och träffa nya människor. Det som skulle vara jobbigt är faktiskt samma sak. Ibland vill man ha lite rutin – det är något alla behöver. Man vill ha något man är van vid, samma personer runt sig osv. För att kunna jobba i en projektorganisation – och trivas – måse man vara väldigt anpassningsbar och inte vara en sådan som behöver ha rutin och samma miljö (och människor) runt sig, för att kunna trivas och prestera.
4. Intressentkonflikter. Om ett företag går bra kan det uppstå en konflikt mellan företagets intressenter. Förklara detta påstående.
Svar: När det går bra för ett företag, är det självklart att alla vill ha lite betalt för mödan. Oftast vill personalen ha mer betalt medan ägaren kanske själv vill ha mer utdelning. En kompromiss är möjlig, men båda parterna kan inte få så mycket de vill ha. För att båda ska kunna få det, måste ägaren kanske höja priset på varorna, för att få in ännu mer pengar. Detta leder kanske till att färre personer köper av produkten, och då sjunker efterfrågan. Företaget kanske fortfarande inte vill sänka priset till vad det var tidigare, utan vill fortsätta få in mer pengar, och det kan leda till produktionsöverskott. Vad gör man? Man kanske måste avskeda folk från olika avdelningar, för att spara in på lönerna, men även för att man nu inte behöver tillverka fullt lika många varor. Om några personer blir arbetslösa, blir det en belastning för kommunen, som nu slutar få in skatt men också på något sätt måste ta hand om de arbetslösa. Förmodligen ge dem arbetslöshetsersättning. För att ha råd med detta, måste kommunen å andra sidan höja på några andra priser, kanske skatten? Och så här fortgår det i en cirkel, där alla är mer eller mindre beroende av varandra.
måndag 1 september 2008
Affärsidé - om uppgift
Ja, nu var den klar. Tog ett bra tag, men var väldigt interessant.
Just det att man egentligen visste om allting, och det enda som
behövdes var att lurka fram det. Man sökte just inte fakta på nätet
eller liknande, utan det var bara vad som fanns i huvudet. Och när
man blev klar, så var det nästan overkligt vad man skrivit. Har jag
vekligen skrivit detta? Jag hade inte dragit några av de slutsatserna
tidigare, men när man väl har gjort det är det ganska självklart.
Ja, just det. Så är det ju!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)