Företagens olika former, intressenter etc.

Här är den andra uppgiften, den har tre delar: Rätt-Fel, Viktiga begrepp och Diskussionsuppgifter.

Del 1. Rätt eller Fel

1. En enskild firma är den enda företagsformen där man kan vara ensam ägare till företaget: Fel – man behöver bara vara minst en ägare i ett aktiebolag också.
2. En ägare till en enskild firma är personligt ansvarig för företagets skulder: Rätt
3. Det krävs 100 000 kronor i startkapital för att starta en enskild firma: Fel – det krävs inget minsta startkapital överhuvudtaget för att starta en sådan firma.
4. Aktiebolag är en juridisk person: Rätt
5. I aktiebolag måste man vara flera ägare: Fel – det behöver bara vara minst en.
6. Handelsbolag måste ha minst tre delägare: Fel – det behöver bara vara minst två.
7. Ägarna i ett handelsbolag har obegränsat solidariskt ansvar för företagets skulder: Rätt
8. Handelsbolag är inte en juridisk person: Fel – företaget kommer att ingå alla avtal här, inte privatpersonerna.
9. Kommanditbolag är en form av aktiebolag: Fel – det är en form av handelsbolag.
10. Ekonomiska föreningar är kooperativa: Rätt
11. Ericsson är en ekonomisk förening: Fel – Ericsson är ett aktiebolag
12. Funktionsorganisation innebär att varje ”avdelning” har olika arbetsuppgifter: Rätt
13. När ett projekt är slutfört, splittras vanligtvis projektgruppen: Rätt
14. Projektdeltagare får alltid arbeta med samma personer: Fel – deltagarna får istället nya arbetsuppgifter i andra grupper – inte nödvändigtvis med samma personer.
15. Kooperativa företag är alltid statligt ägda: Fel – de är ägda av antingen konsumenter eller producenter/leverantörer.
16. Handelsföretag tillverkar som regel de varor de säljer: Fel – dessa företag köper in varor och säljer dem vidare. Industriföretag däremot tillverkar eller förädlar själva.
17. Alla intressenter är lika viktiga för företaget: Fel – det varierar från företag till företag förstås vilka som är viktigast, men för ex. bemanningsföretag är personalen den viktigaste.


Del 2. Viktiga begrepp


1. Obegränsat ekonomiskt ansvar – om en person har detta ansvar – alltid i enskild företag – måste han/hon vara beredd att behöva lägga ut sina privata tillgångar, ifall det skulle gå dåligt för företaget.
2. Aktier – är en ägarandel i ett aktiebolag. Varje andel har en bestämd storlek – bestämt värde - men varje aktie ger lika stort ägande i bolaget. Som aktieägare har man rätt till del i bolagets vinst samt utdelning och rösträtt vid bolagsstämman. Man kan få avkastning på två sätt: genom en årlig utdelning och genom att aktiekursn går upp. Aktierna är fritt överlåtbara, de kan alltså säljas och köpas fritt.
3. Aktiekapital – eller startkapital för ett aktiebolag, är det som privatpersonen som startar bolaget måste ställa upp med. Det brukar oftast ligga på minst 100 000 kr, att starta ett aktiebolag. Aktiekapitalet fungerar som en säkerhet för dem som har något att kräva av bolaget (leverantörer exempelvis) och kan får användas i bolagets verksamhet. När startkapitalet är insatt, är det summan av de nominella (”bara på pappret”) värdet på samtliga aktier i bolaget. Man kan sedan även höja aktiekapitalet.
4. Juridisk person – är motsatsen till en individ som är en privatperson. Ett aktiebolag är en sådan, och om något går snett så är det den juridiska personen – alltså firman – som är skyldig att betala, inte några individer – privatpersoner.
5. Kommanditbolag - är en specialform av handelsbolag, där bara en en av ägarna behöver ha obegränsat ekonomiskt ansvar. Denna person kallas komplemetär.
6. Kommanditdelägare – är de andra ägarna i ett kommanditbolag, som inte har obegränsat ekonomiskt ansvar. De riskerar bara det kapital som de själva har satsat i bolaget, till skillnad från komplementären.
7. Kooperativ – innebär ett samarbete mot ett gemensamt mål, där medlemmarna själva både äger och driver den verksamhet de har behov av. En sådan här typ av verksamhet ska ge medlemmar största möjliga nytta – främst en ekonomisk sådan.
8. Ideell förening – en förening som primärt inte har några ekonomiska intressen och är därför i regel inte heller någon juridisk företagsform. Idrottsklubbar är sådana.
De finns typer av ideella föreningar som vill främja sina medlemmars ekonomiska intressen, men de får inte göra det genom ekonomisk verksamhet. En sådan typ av förening är fackföreningar.
9. Organisation – är en uppläggning av en verksamhet. Har oftast en hierarkisk utformning med klara skiljelinjer mellan över- och underordnande. Detta för att legitimera och underlätta bland anat beslutsfattande, ordergivning och kontroll.
10. Funktionsorganisation – där man delar upp arbetet efter de huvuduppgifter som företaget har att utföra. Samtliga avdelningar är underställda VD:n, men ansvarar ändå själva för sina arbetsuppgifter, eller s.k. funktioner. Alla avdelningar blir specialister inom sitt eget område, och problemet blir då att man kan bli för fokuserad i sitt eget arbete, att man inte vet om vad som händer på resten av företaget.
11. Produktorganisation – man delar in företaget efter de produkter som ska tillverkas. Även här ansvarar varje avdelning för det arbete som måste utföras för att företaget ska kunna fungera korrekt. Varje avdelning sköter alltså sina inköp, tillverkning, personaladministration etc. Även här kan man dock bli ignorant om vad som sker på andra avdelningar, och då är det viktigt att företagen har en fungerande policy.
12. Projektorganisation – man sätter tillfälligt ihop exempelvis ihop en arbetsstyrka som ska utföra ett uppdrag. En projektledare utses. Detta fenomen är vanligt i tjänsteproducerande företag, exempelvis it-företag. När arbetet är klart, splittras gruppen, och deltagarna får nya uppgifter i andra projekt.
13. Offentliga företag – är företag som ägs av antingen stat, landsting eller kommun direkt eller indirekt. Detta kan vara allt från stora företag som SJ till små kommunala bussbolag. Offentliga företag måste i regel upprätta en öppen redovisning, som ska ge en överblick över transfereringar, lån, kapitaltillskott, förlustbidrag etc.
14. Industriföretag – ett företag som producerar sina varor själva, eller förädla varor. Mer kända industriföretag är bland andra Electrolux och Ericsson.
15. Handelsföretag – ett företag som endast köper in varor, och sedan distribuerar dem vidare. De finns två typer: detaljhandelsföretag – säljer direkt till konsumenterna – och grossister – säljer till andra företag.
16. Serviceföretag – kallas även tjänsteföretag. De säljer tjänster till antingen konsumenter eller andra företag. Dessa typer av företag blir allt vanligare. Exempel sådana företag är städföretag och daghem.
17. Intressent – grupper eller personer som ger och får något av ett företag. Alla företag har sina intressenter. Det finns åtta olika gruper av intressenter: långivare, staten, ägare, leverantörer, personal, kommuner, kunder och konkurrenter.
18. Intressentkonflikt – när det blir en konflikt mellan de olika intressenterna. Om det går bra för ett företag, till exempel kanske personalen vill ha mer i lön, medan ägaren i sin tur vill ha mer utdelning. Båda kan uppenbarligen inte få vad de vill. Självklart kan man komprimissa, men principen är den att de inte båda kan få vad de till en början vill ha.

Del 3. Diskussionsuppgifter


1. Skillnader mellan aktiebolag och handelsbolag. Vilka fördelar och nackdelar tycker du har störst betydelse i valet mellan handelsbolag och aktiebolag?
Svar: Om man börjar vid början, så är den stora skillnaden startkapitalet. För aktiebolag krävs ett stort sådant: minst 100 000 kr, medan det inte behövs något alls till ett handelsbolag. Båda bolagen är juridiska personer, så det är företagen som kommer att ingå alla avtal – inte privatpersonerna. Den största skillnaden är dock vad som händer om det börjar gå sämre: som aktieägare riskerar man bara att förlora satsat kapital. Men som ägare i ett handelsbolag, har man ett obegränsat och solidariskt ansvar, vilket innebär att man måste vara beredd på att lägga ut sina privata tillgångar ifall det skulle behövas. Har man ett aktiebolag, kan alltså bolaget gå i konkurs, utan att man som ägare gör det – aktiekapitalet finns alltså där att användas, för så fort man lägger in sitt startkapital (och registerar sitt aktiebolag) så är det inte ens pengar längre, utan bolagets. Frågan är ju då vad som är bäst. Aktiebolag är lättare att sälja om man skulle vilja det, men det kostar mycket mer att starta ett. I ett aktiebolag bestämmer man inte själv – alla delägare har lika stor rätt att få sin röst hörd och rösta vid bolagsstämman – medan i ett handelsbolag ägarna som startat bolaget – är de som bestämmer.
2. Aktiebolag – den säkraste bolagsformen. En del påstår att aktiebolag är den säkraste bolagsforemn för både delägare och leverantörer. Vad menas med detta?
Svar: Anledningen till detta, är att det finns en klar skiljelinje mellan företaget (den juridiska personen) och ägaren (privatpersonen). Genom att företaget är en juridisk person, är det den som kan äga egna tillgångar, ha skulder, samt rättigheter och skyldigheter. En juridisk person (företaget alltså) kan vidare äga eller vara delägare i andra bolag.
Det delägare i ett aktiebolag endast riskerar att förlora satsat kapital, medan leverantörer och andra intressenter har aktiekapitalet som en försäkring, ifall det skulle gå dålig.
3. Att arbeta i projekt. Att arbeta i en projektorganisation kan vara både roligt och jobbigt. Vad skulle du tycka var roligt respektive jobbigt? Hur tror du man bör vara som människa för att trivas med att arbeta i en projektorganisation?
Svar: Det som definitivt skulle vara det roligaste, är ombytligheten. Man skulle nästan aldrig behöva jobba med samma sak. Man skulle konstant ha nya upplevelser, lära sig nya saker och träffa nya människor. Det som skulle vara jobbigt är faktiskt samma sak. Ibland vill man ha lite rutin – det är något alla behöver. Man vill ha något man är van vid, samma personer runt sig osv. För att kunna jobba i en projektorganisation – och trivas – måse man vara väldigt anpassningsbar och inte vara en sådan som behöver ha rutin och samma miljö (och människor) runt sig, för att kunna trivas och prestera.
4. Intressentkonflikter. Om ett företag går bra kan det uppstå en konflikt mellan företagets intressenter. Förklara detta påstående.
Svar: När det går bra för ett företag, är det självklart att alla vill ha lite betalt för mödan. Oftast vill personalen ha mer betalt medan ägaren kanske själv vill ha mer utdelning. En kompromiss är möjlig, men båda parterna kan inte få så mycket de vill ha. För att båda ska kunna få det, måste ägaren kanske höja priset på varorna, för att få in ännu mer pengar. Detta leder kanske till att färre personer köper av produkten, och då sjunker efterfrågan. Företaget kanske fortfarande inte vill sänka priset till vad det var tidigare, utan vill fortsätta få in mer pengar, och det kan leda till produktionsöverskott. Vad gör man? Man kanske måste avskeda folk från olika avdelningar, för att spara in på lönerna, men även för att man nu inte behöver tillverka fullt lika många varor. Om några personer blir arbetslösa, blir det en belastning för kommunen, som nu slutar få in skatt men också på något sätt måste ta hand om de arbetslösa. Förmodligen ge dem arbetslöshetsersättning. För att ha råd med detta, måste kommunen å andra sidan höja på några andra priser, kanske skatten? Och så här fortgår det i en cirkel, där alla är mer eller mindre beroende av varandra.