Rätt eller Fel
A. 4P-modellen är ett sätt att beskriva företagets konkurrensmedel. Rätt.
B. De fyra P:na är Produkt, Pris, Plats och Pengar. Fel – det fjärde står för Påverkan.
C. Ibland lägger man till ett femte P – Personal. Rätt.
D. Ett företags sätt att använda konkurrensmedel sammanfattas i ett sjätte P – dess Profil. Rätt.
E. 4P-modellen används enbart vid långsiktiga marknadsbeslut. Fel – kan användas vid för planering på både kort och lång sikt.
F. Med produkt menas också tjänster, som t.ex. hårklippning och måleriarbete. Rätt – en produkt kan vara antingen vara och/eller tjänst.
G. Konkurrensmedlet Produkt för en butik är hela dess sortiment. Rätt.
H. Till konkurrensmedlet Pris räknas även rabatter och betalningsvillkor. Rätt.
I. Penetrationsprissättning är att inledningsvis sätta ett högt pris. Fel – det är att komma in med ett lågt pris på marknaden.
J. Reapris är ett exempel på att prisbeslutet kan vara taktiskt och snabbt genomfört. Rätt.
K. Plats är i regel ett långsiktigt konkurrensmedel. Rätt.
L. Vid intensiv distribution sker försäljningen i regel via en enda återförsäljare per ort. Fel – varorna ska ut till så många återförsäljare som möjligt.
M. Märkeskläder säljs ofta genom selektiv distribution, dvs. i ett begränsat antal butiker. Rätt.
N. Agent är en distributör som säljer för enbart ett enda företag. Rätt – en agent representerar ett företag.
O. En franchisetagare driver din affärsidé mot en licensavgift. Rätt.
P. Den klassiska distributionskedjan stämmer numera bäst för dagligvaruhandeln. Rätt.
Q. Det första steget i AIDA(S)-modellen står för Action. Fel –det står för Attention.
R. (S) i AIDA(S)-modellen handlar om att skapa återköp. Rätt.
S. Traditionell reklam avser t.ex. annonsering, utomhusreklam och tv-reklam. Rätt.
T. Påverkan omfattar även mässor, ett konkurrensmedel med hög selektivitet. Rätt.
U. Blandningen av konkurrensmedel kallas för marknadsmix. Rätt.
V. Relationsmarknadsföring används huvudsakligen vid varuförsäljning. Fel – kan även gälla tjänster
W. Kostnaden för att skaffa en ny kund är i regel dubbel mot att behålla en befintlig. Rätt – ibland kan det t.o.m vara 10 gånger dyrare.
Repetera
1. Vad står de fyra P:na för?
Svar: De står för Produkt, Pris, Plats och Påverkan. Ibland räknas även Personal med.
2. På vilket sätt är personal också ett konkurrensmedel?
Svar: De är viktiga för att skapa nöjda kunder. De kan påverka genom att introducera andra produkter än de man egentligen tänkt köpa, så att man handlar ännu mer.
3. Ge exempel på vad som kan ingå i respektive konkurrensmedel.
Svar: * Produkt: sortiment, design och service
* Pris: reapris, kredit och betalningsvillkor
* Plats: läge, lager och leveranstid
* Påverkan: Reklam, Sponsring och mässor
4. På vad sätt är ”produkt” ett långsiktigt konkurrensmedel?
Svar: Det tar lång tid att utveckla och tillverka nya produkter, likaså är det svårta att andra den uppfattning kunderna redan har fått. På så sätt är det ett långsiktigt konkurrensmedel.
5. På vad sätt är ”produkt” ett kortsiktigt konkurrensmedel?
Svar: Eftersom en butik inte bara har en produkt, utan ett helt sortiment, kan man byta ut enskilda varor i och med at kundernas behov ändras. På så sätt är det ett kortsiktigt medel.
6. Är konkurrensmedlet ”produkt” samma som den vara man säljer? Förklara.
Svar: Ja, huvudsakligen. Sedan så ingår andra delar i ”Produkt”, så som produktutveckling, förpackning, service och garantier, som man kanske inte nödvändigtvis förknippar med en vara eller tjänst. Om man ser på det ur ett större perspektiv så ingår alla dessa ändå i det man köper, för alla dessa delar spelar en viktigt roll i slutprodukten, den vara man säljer.
7. Vad menas med penetrationsprissättning? Vad kallas motsatsen?
Svar: Genom att penetrationsprissätta, sätter man låga priser på en ny produkt för att snabbt ta sig in på marknaden. Denna strategi innebär dock en hög risk, och därför använder många istället skumningsprissättning, vilket innebär att man inledningsvis sätter ett högt pris, för att snabbt få tillbaka sina investerade pengar.
8. Ge exempel på en produkt där konkurrensmedlet ”plats” är särskilt viktigt.
Svar: Dagligvaror ska finnas tillgängliga för de flesta hela tiden. En dagligvarubutiks läge är alltså viktigt, då ex. mjölk måste köpas ny hela tiden.
9. Vad menas med franchising?
Svar: Det är när någon driver någon annas affärsidé mot licensavgift – ex.McDonald´s.
10. Ge exempel på en produkt där konkurrensmedlet ”påverkan” är särskilt viktigt.
Svar: Nya produkter är beroende av påverkan, ex. den nya Iphone. Reklam och itnresse måste skapas hos kunder innan produkten släpps. Utan påverkan från reklam och mässor, kommer inget intresse skapas och då kommer företaget bakom Iphone inte kunna sätta ett högt pris.
11. Vad står de olika bokstäverna för i AIDA(S)-modellen?
Svar: Delarna som ingårn är: Attention, Interest, Desire och Action (Satisfaction)
12. På vilket sätt används AIDA-modellen?
Svar: Den beskriver de olika stegen i köpprocessen en kund genomgår och vad som krävs för att kunden överhuvudtaget ska genomföra köpet.
13. Vad menas med media?
Svar: Media är kanaler som överför ett budskap till den utvalda målgruppen.
14. Vad är traditionella media som t.ex. dagspress bra på som reklammedium?
Svar: De är så omfattande – annonsering, tv-reklam, internet etc. – och skapar mycket uppmärksamhet.
15. Vad är webben bra på som medium?
Svar: Den når ut till så många. Vanliga hemsidor kan användas för att ge en fördjupad kunskap om företaget och dess produkter.
16. Vad är personlig försäljning bra på som medium?
Svar: Det är effektivt då personalen är de som verkligen kan förmå kunden att ta det sista steget i köpprocessen, dvs. att prova eller faktiskt köpa produkten.
17. Vad är direktreklam bra på som reklammedium?
Svar: Det fungerar bäst när man har ett register över olika intresserade kunder att gå efter.
18. Vad menas med Public Relations?
Svar: PR kan vara artiklar tidningar och tidskrifter (av hög trovärdighet och stor räckvidd) skriver om ens företag och på så sätt gör reklam för en. Detta är ett taktiskt bra för företaget då information om företaget når ut till många, utan att man betalar något för det!
19. Vad menas med sponsring?
Svar: När ett företaget ger ekonomiskt bidrag till en organisation som bedriver en icke-vinstgivande verksamhet. Ex. ett fotbollslag, som sedan bär tröjor med företagets logotyp eller namn.
20. Vad innebär uttrycket marknadsmix?
Svar: Blandningen av de olika konkurrensmedlena kallas marknadsmix. Företag kan fokusera olika mycket på de olika delarna – ex. plats - och alltså utgör platsen en större del av deras marknadsmix.
21. Vad menas med relationsmarknadsföring?
Svar: Att bygga relationer på lång sikt med varje enskild kund. Detta kräver ofta en långtgående anpassning av produkter och marknadsföringsmetoder.
22. Vad är det för skillnad på massmarknadsföring och relationsmarknadsföring?
Svar: Det förstanämnda säljer företag samma produkt, med samma produkt till många olika kunder. Företaget har inget personligt förhållande med kunden. I relationsmarknadsföring är det motsatsen: man har en personlig relation med varje kund.
23. Varför är det vid relationsmarknadsföring viktigt med nöjda kunder?
Svar: Om man har en relation med varje kund är chansen större att kunden återkommer. Det är 5-6 gånger dyrare att skaffa än ny kund, än att behålla en befintligt. Så genom att ha nöjda kunder, återkommer de om man behöver inte lika många nya kunder.
24. Vad innebär ”att göra det oväntade” i marknadsföringen?
Svar: En liten och inte särskilt dyr insats man kan göra för att visa kunden att man bryr sig. Exempelvis ringa upp och fråga kunden om den köpta produkten är till ens belåtenhet. Det är ett sätt att behandla kunden med respekt.
tisdag 18 november 2008
onsdag 12 november 2008
Näringsanalys
Jag har nu valt bransch och företag för min näringsanalys. Geografiskt sätt ska jag begränsa mig till Kalmar, eventuellt Kalmar kommun, beroende på hur brett arbetsområde företaget har.
Företaget är Kalmar Energi. Jag ska först och främst - ganska brett - undersöka hur de arbetar etc. Men sedan även hur de har anpassat sig till de pågående klimatförändringarna, om de har bytt till kanske mer miljövänliga energi leverantörer.
Företaget är Kalmar Energi. Jag ska först och främst - ganska brett - undersöka hur de arbetar etc. Men sedan även hur de har anpassat sig till de pågående klimatförändringarna, om de har bytt till kanske mer miljövänliga energi leverantörer.
onsdag 15 oktober 2008
v.41 - Skatter och avgifter
Här är veckans uppgifter.
Skatter och avgifter – Rätt eller Fel
A. Alla nystartade företag ska registreras hos Skatteverket. Rätt.
B. På en faktura ska det stå att företaget har F-skattesedel. Rätt – det visas genom det organisationsnummer som företaget fick när det registrerades.
C. En privatperson kan aldrig ha ett skattekonto. Fel – varje skatt- eller avgiftsskyldig person ska ha ett sådant konto hos skattemyndigheten.
D. Varje månad redovisar företaget inbetalda skatter och avgifter på en skattedeklaration. Rätt.
E. Den normala skattesatsen är 25 % för moms. Rätt.
F. Alla varor och tjänster är belagda med moms. Fel – trots att i stort sätt alla är det, finns det sådana som är helt momsbefriade.
G. 25 % momsbelägg motsvaras av 10,71 % momsavdrag. Fel – det motsvaras av 20 % momsavdrag.
H. Momsen är ingen kostnad för ett momspliktigt företag. Rätt.
I. Utgående moms är den som ett företag betalar vid inköp. Fel – det är den som företaget får vid försäljning.
J. En arbetsgivare är skyldig att göra skatteavdrag innan lönen betalas ut. Rätt.
K. Det är den anställde som betalar arbetsavgifter. Fel – det är arbetsgivaren.
L. F-skatt beräknas för hela året och inbetalning görs varje månad. Rätt.
M. Inga sociala avgifter ingår i F-skatten. Rätt – de ingår i A-skatten.
Skatter och avgifter – Repetera
1. Ge exempel på vad som ska stå i ett företags anmälan till Skatteverket.
Svar: Sökandes namn (då antingen enskild näringsidkare eller företrädare för en juridisk person), den juridiska företagsformen och företagets adress, uppgifter om delägare, kontaktperson etc.
2. Vilken nytta har man av en F-skattsedel?
Svar: En F-skattsedel är ett bevis på att ens företag betalar skatt, alltså sköter sina egna skatter, därmed även har rätt att att som företagare ta betalt av sina kunder.
3. Vilka olika skatter redovisas i skattedeklarationen?
Svar: Till exempel redovisas arbetgivaravgifter, skatteavdrag från de anställdas löner och ibland även moms.
4. När ska skattedeklarationen lämnas?
Svar: Den ska lämnas in senast den 12:e varje månad. Vid försening kan en s k förseningsavgift tillkomma.
5. Vilka olika procentuella momsbelägg används?
Svar: Det vanligaste är 25 %, som gäller för de flesta varor och tjänster. Dock finns det undantag, som livsmedel (12 %) och böcker, bio och kollektivtrafik (6 %).
6. Hur påverkar momsen priset?
Svar: Priset blir högre för köparen. Exempelvis 12 % mer än vad det kostar när vi köper olika typer av livsmedel. De tolv extra procenten är momsen.
7. Ge exempel på varor och tjänster som är momsbefriade.
Svar: Exempelvis legitimerad sjukvård är momsbefriad likaså bostadshyror. Annars så är det moms på i stort sätt allt.
8. Varför är momsen ingen kostnad för ett företag?
Svar: Förutsatt att företaget gör pålägg för momsen på försäljningspriset, förlorar de inget. Det är bara pengar som ska redovisas till Skatteverket. Om man exempelvis vill sälja något för 100 kr, lägger till moms, säljer för 125 kr, betalar in moms: då har man ändå 100 kr kvar.
9. Hur beräknas företagets momsbetalning till Skatteverket?
Svar: Genom att subtrahera den ingående momsen (inköpsmomsen) från den utgåendemomsen (försäljningsmoms) får man det man ska betala till Skatteverket, eller få tillbaka, om inköpsmomsen är större.
10. När ska momsen redovisas till Skatteverket?
Svar: Den ska redovisas tillsammans med skattedeklarationen, dvs. den 12:e varje månad. Sedan finns det vissa undantag, om du tjänar över eller under medel.
11. Vilka skatter och avgifter för personalen ska betalas in till Skatteverket?
Svar: Skatteavdraget och de sociala avgifterna, i vilket ingår: ålderspensionsavgift, efterlevnadsavgift, sjukförsäkring, arbetsskadeavgift, föräldraförsäkringsavgift, arbetsmarknadsavgift och allmän löneavgift.
12. Hur beräknas skatteavdraget på lönen?
Svar: Skatteavdraget – vilket görs av arbetsgivaren innan denne betalar ut lönen till de anställda – sker enligt en tabell som Skatteverket ger ut. Det avdragna beloppet redovisas sedan i skattedeklarationen och betalas in till Skatteverket.
13. Hur beräknas de lagstadgade sociala avgifterna?
Svar: Det vill säga arbetsavgifterna ligger på ca 33 %. I skattedeklarationen finns dock förtryckt exakt hur många procent på lönen arbetsgivaravgiften skall vara.
14. Nämn två skatter som betalas av en enskild näringsidkare med F-skatten.
Svar: Kommunalskatt och statlig skatt. Till det tillkommer även egenavgifter.
Skatter och avgifter – Rätt eller Fel
A. Alla nystartade företag ska registreras hos Skatteverket. Rätt.
B. På en faktura ska det stå att företaget har F-skattesedel. Rätt – det visas genom det organisationsnummer som företaget fick när det registrerades.
C. En privatperson kan aldrig ha ett skattekonto. Fel – varje skatt- eller avgiftsskyldig person ska ha ett sådant konto hos skattemyndigheten.
D. Varje månad redovisar företaget inbetalda skatter och avgifter på en skattedeklaration. Rätt.
E. Den normala skattesatsen är 25 % för moms. Rätt.
F. Alla varor och tjänster är belagda med moms. Fel – trots att i stort sätt alla är det, finns det sådana som är helt momsbefriade.
G. 25 % momsbelägg motsvaras av 10,71 % momsavdrag. Fel – det motsvaras av 20 % momsavdrag.
H. Momsen är ingen kostnad för ett momspliktigt företag. Rätt.
I. Utgående moms är den som ett företag betalar vid inköp. Fel – det är den som företaget får vid försäljning.
J. En arbetsgivare är skyldig att göra skatteavdrag innan lönen betalas ut. Rätt.
K. Det är den anställde som betalar arbetsavgifter. Fel – det är arbetsgivaren.
L. F-skatt beräknas för hela året och inbetalning görs varje månad. Rätt.
M. Inga sociala avgifter ingår i F-skatten. Rätt – de ingår i A-skatten.
Skatter och avgifter – Repetera
1. Ge exempel på vad som ska stå i ett företags anmälan till Skatteverket.
Svar: Sökandes namn (då antingen enskild näringsidkare eller företrädare för en juridisk person), den juridiska företagsformen och företagets adress, uppgifter om delägare, kontaktperson etc.
2. Vilken nytta har man av en F-skattsedel?
Svar: En F-skattsedel är ett bevis på att ens företag betalar skatt, alltså sköter sina egna skatter, därmed även har rätt att att som företagare ta betalt av sina kunder.
3. Vilka olika skatter redovisas i skattedeklarationen?
Svar: Till exempel redovisas arbetgivaravgifter, skatteavdrag från de anställdas löner och ibland även moms.
4. När ska skattedeklarationen lämnas?
Svar: Den ska lämnas in senast den 12:e varje månad. Vid försening kan en s k förseningsavgift tillkomma.
5. Vilka olika procentuella momsbelägg används?
Svar: Det vanligaste är 25 %, som gäller för de flesta varor och tjänster. Dock finns det undantag, som livsmedel (12 %) och böcker, bio och kollektivtrafik (6 %).
6. Hur påverkar momsen priset?
Svar: Priset blir högre för köparen. Exempelvis 12 % mer än vad det kostar när vi köper olika typer av livsmedel. De tolv extra procenten är momsen.
7. Ge exempel på varor och tjänster som är momsbefriade.
Svar: Exempelvis legitimerad sjukvård är momsbefriad likaså bostadshyror. Annars så är det moms på i stort sätt allt.
8. Varför är momsen ingen kostnad för ett företag?
Svar: Förutsatt att företaget gör pålägg för momsen på försäljningspriset, förlorar de inget. Det är bara pengar som ska redovisas till Skatteverket. Om man exempelvis vill sälja något för 100 kr, lägger till moms, säljer för 125 kr, betalar in moms: då har man ändå 100 kr kvar.
9. Hur beräknas företagets momsbetalning till Skatteverket?
Svar: Genom att subtrahera den ingående momsen (inköpsmomsen) från den utgåendemomsen (försäljningsmoms) får man det man ska betala till Skatteverket, eller få tillbaka, om inköpsmomsen är större.
10. När ska momsen redovisas till Skatteverket?
Svar: Den ska redovisas tillsammans med skattedeklarationen, dvs. den 12:e varje månad. Sedan finns det vissa undantag, om du tjänar över eller under medel.
11. Vilka skatter och avgifter för personalen ska betalas in till Skatteverket?
Svar: Skatteavdraget och de sociala avgifterna, i vilket ingår: ålderspensionsavgift, efterlevnadsavgift, sjukförsäkring, arbetsskadeavgift, föräldraförsäkringsavgift, arbetsmarknadsavgift och allmän löneavgift.
12. Hur beräknas skatteavdraget på lönen?
Svar: Skatteavdraget – vilket görs av arbetsgivaren innan denne betalar ut lönen till de anställda – sker enligt en tabell som Skatteverket ger ut. Det avdragna beloppet redovisas sedan i skattedeklarationen och betalas in till Skatteverket.
13. Hur beräknas de lagstadgade sociala avgifterna?
Svar: Det vill säga arbetsavgifterna ligger på ca 33 %. I skattedeklarationen finns dock förtryckt exakt hur många procent på lönen arbetsgivaravgiften skall vara.
14. Nämn två skatter som betalas av en enskild näringsidkare med F-skatten.
Svar: Kommunalskatt och statlig skatt. Till det tillkommer även egenavgifter.
onsdag 8 oktober 2008
v.40 - Resultat och budget
Här är veckans Rätt eller Fel, Repetera och Fördjupningsuppgifter.
Resultat och budget – Rätt eller fel
A. Intäkter minus kostnader är resultat. Rätt.
B. Intäkter blir det först när kunden har fått leverans. Rätt – även om kunden betalat i förskott.
C. Kostnader är värdet av inköpta resurser. Fel – det uppstår när man förbrukar en resurs. Värdet av en inköpt resurs är en utgift.
D. Värdeminskning beräknas utifrån inventariers livslängd. Rätt.
E. Värdeminskning är en utgift. Fel – det är en avskrivning under en period - en kostnad.
F. Varukostnad är värdet av förbrukade varor. Rätt.
G. Utgift är inköpspriset för inköpta resurser. Rätt.
H. Värdeminskning beräknas med hjälp av värdet på lagret vid årets början och vid årets slut. Fel – varukostnaden beräknas på så sätt.
I. Vinsten ska räcka till för ägarens arbetsinsats, riskersättning, investeringar och reserv för framtiden. Rätt.
J. En budget är en plan för framtiden. Rätt.
K. Resultatbudgeten visar planerade inkomster och utgifter. Fel – den visar intäkter och kostnader.
L. Utfallet är företagets planerade resultat. Fel – det är verkliga belopp som ses i resultatrapporten.
M. Avvikelse är skillnaden mellan budget och utfall. Rätt.
N. En ökad kostnad är en positiv avvikelse som markeras med +. Fel – det är en negativ avvikelse som markeras med -.
O. Utfallet hämtas från resultatrapporten. Rätt.
P. Budgetuppföljning kan innebära att det blir ändringar i verksamheten. Rätt – när man har jämfört budgeten med resultatrapporten – verkliga värden – och man ser att det är alldeles för stora skillnader, kanske man måste göra något annorlunda i verksamheten.
Q. Inkomster minus utgifter är likviditetsöver-/underskott. Fel.
R. Månadens över-/underskott +/- ingående likvida medel = utgående likvida medel. Rätt.
S. Inbetalningar från kunder kan komma månaden efter försäljning. Rätt – inte bara en månad. Beroende på vad man kommer överens om, kan kunden betala en vecka, en månad, två i efterskott. Likaväl två månader i förskott – beroende på kredittiden.
T. Värdeminskning kan vara en rad i likviditetsbudgeten. Fel – det kan vara en rad i resultatbudgeten.
U. Kräva kunder på betalning kan vara ett sätt att förbättra likviditeten. Rätt.
V. Om företaget saknar likvida medel bör man betala leverantörsskulder i förtid. Fel – man bör göra motsatsen, försöka betala senare.
X. Checkkredit inebär att man kan låna upp till ett visst belopp när man behöver. Rätt.
Resultat och budget – Repetera
1. Vad menas med resultat?
Svar: Resultat är antingen ett ekonomiskt överskott eller ett underskott, efter en period.
2. Vad menas med intäkt?
Svar: En intäkt är en inkomst för en viss period, som uppstår vid försäljning av varor och tjänster. Om en kund dock betalar för en produkt, men inte får den direkt, räknas det inte som en intäkt förrän kunden fått produkten levererad.
3. Hur uppkommer en kostnad?
Svar: En kostnad uppstår först när resursen i fråga förbrukas under perioden. Osålda varor som ligger på lager är alltså inte en kostnad.
4. När uppstår en inbetalning respektive en utbetalning?
Svar: En inbetalning uppkommer när försäljning betalas av kunden, antingen direkt eller efter en viss kredittid. På liknande sätt uppkommer en utbetalning: när inköpen betalas till leverantörerna, antingen direkt eller efter en viss kredittid. När pengar byter ägare alltså.
5. Hur beräknas värdeminskning?
Svar: Den beräknas genom att man dividerar inköpspriset för maskinen eller inventarien med den ekonomiska livslängden.
6. Vad är varukostnad?
Svar: Det är värdet av av de varor som förbrukas under en viss period – dock inte osålda varor på lager.
7. Hur beräknas resultatet?
Svar: Ett resultat beräknas genom att subtrahera kostnaderna från intäkterna. Är intäkterna högre än kostnaderna blir det en vinst, är däremot kostnaderna högre än intäkterna blir det en förlust.
8. Vad är en budget?
Svar: En budget är en uppställning över verksamhetens förväntade och beslutade belopp – ekonomiska händelser – under en viss period, ofta ett år.
9. Hur ställer man upp en resultatbudget?
Svar: Ställs upp på följande sätt: +Intäkter –Kostnader =Resultat (vinst eller förlust)
10. Hur följer man upp en resultabudget?
Svar: Man gör vanligtvis en resultatbudget, i vilken man ser periodens utfall, dvs. de verkliga kostnaderna. Skillnaden mellan budget och utfall kallas avvikelse; man kanske inte planerade att lägga ut lika mycket pengar på räntekostnader i budgeten, dock syns detta resultatbudgeten. Man jämför alltså budgeten (de planerade intäkterna och kostnaderna) med resultatbudgeten (de verkliga intäkterna och kostnaderna).
11. Vad visar en likviditetsbudget?
Svar: En budget av den typen visar rena pengar. Alltså när pengar byter ägare, antingen när man tar emot inbetalningar eller ger ut utbetalningar. Den har inget med kostnader, resursförbrukning eller intäkter att göra. I slutändan kan man se om man har ett likviditetsöver- eller underskott. Har man fler inbetalningar än utbetalningar blir det ett överskott och är det tvärtom, har man ett underskott.
12. Hur ställer man upp en likvidetsbudget?
Svar: Ställs upp på följande sätt: +Inbetalningar –Utbetalningar =Likviditetsöver-/underskott.
13. Vilka är det viktigaste skillnaderna mellan en resultatbudget och en likviditetsbudget?
Svar: De är två olika sätt att se på företagens ekonomi. I en l.(likviditets) budget nämner man inköp av maskiner och inventarier medan man i en r. (resultat) budget endast nämner avskrivningarna. Samtidigt som man i l.budgeten har med både nya erhållna lån och amortering, saknas båda dessa i r.budgeten. I denna budget är personalkostnaden summan av löner och arbetsavgivaravgifter. Hos en l. budget brukar detta delas upp i nettolön och personalskatt. När man i l.budget har betalningar till leverantörer och från kunder, har man i en r.budget varukostnader och försäljningsintäkter.
14. På vilka sätt kan man förbättra sin likviditet utan att låna pengar?
Svar: Man kan kräva sina kunder på betalt i tid, ibland t.o.m. att vissa större kunder ska betala i förskott, medan man å andra sidan kan förhandla om att själv få så lång kredittid som möjligt hos leverantörerna. Man kan minska företagets varulager och även sälja maskiner och inventarier till leasingföretag och sedan hyra dem igen.
15. Vilka olika lånemöjligheter finns det för ett företag?
Svar: Först och främst finns det företagarlån som nystartade företag kan söka hos ALMI och NUTEK. Man kan ha checkkredit, vilket innebär att man får låna pengar löpande till ett visst gränsbelopp, ett s k limitbelopp. Vanligen är den årliga räntan 2% på hela limitbeloppet som fast avgift. Ränta betalar man dock endast på utnyttjat lånebelopp. Sedan kan man även utnyttja factoring och leasing.
16. Vad innebär factoring?
Svar: Factoring innebär att man belånar eller säljer sina kundfakturor (kundfodringar). Kallas även kreditförsäljning och sker hos ett finansbolad.
17. Vad innebära leasing?
Svar: Ett alternativ till att ta banklån, kallas finansiell leasing. Innebär att man istället för att köpa maskiner eller inventarier så hyr man dem. Det finns två olika typer av leasing: vanlig - där leasingtagaren själv står för reparationer och underhåll – och ”full-serviceleasing”/”operationell leasing” – där reparationer och underhåll ingår i hyran.
Resultat och budget – Rätt eller fel
A. Intäkter minus kostnader är resultat. Rätt.
B. Intäkter blir det först när kunden har fått leverans. Rätt – även om kunden betalat i förskott.
C. Kostnader är värdet av inköpta resurser. Fel – det uppstår när man förbrukar en resurs. Värdet av en inköpt resurs är en utgift.
D. Värdeminskning beräknas utifrån inventariers livslängd. Rätt.
E. Värdeminskning är en utgift. Fel – det är en avskrivning under en period - en kostnad.
F. Varukostnad är värdet av förbrukade varor. Rätt.
G. Utgift är inköpspriset för inköpta resurser. Rätt.
H. Värdeminskning beräknas med hjälp av värdet på lagret vid årets början och vid årets slut. Fel – varukostnaden beräknas på så sätt.
I. Vinsten ska räcka till för ägarens arbetsinsats, riskersättning, investeringar och reserv för framtiden. Rätt.
J. En budget är en plan för framtiden. Rätt.
K. Resultatbudgeten visar planerade inkomster och utgifter. Fel – den visar intäkter och kostnader.
L. Utfallet är företagets planerade resultat. Fel – det är verkliga belopp som ses i resultatrapporten.
M. Avvikelse är skillnaden mellan budget och utfall. Rätt.
N. En ökad kostnad är en positiv avvikelse som markeras med +. Fel – det är en negativ avvikelse som markeras med -.
O. Utfallet hämtas från resultatrapporten. Rätt.
P. Budgetuppföljning kan innebära att det blir ändringar i verksamheten. Rätt – när man har jämfört budgeten med resultatrapporten – verkliga värden – och man ser att det är alldeles för stora skillnader, kanske man måste göra något annorlunda i verksamheten.
Q. Inkomster minus utgifter är likviditetsöver-/underskott. Fel.
R. Månadens över-/underskott +/- ingående likvida medel = utgående likvida medel. Rätt.
S. Inbetalningar från kunder kan komma månaden efter försäljning. Rätt – inte bara en månad. Beroende på vad man kommer överens om, kan kunden betala en vecka, en månad, två i efterskott. Likaväl två månader i förskott – beroende på kredittiden.
T. Värdeminskning kan vara en rad i likviditetsbudgeten. Fel – det kan vara en rad i resultatbudgeten.
U. Kräva kunder på betalning kan vara ett sätt att förbättra likviditeten. Rätt.
V. Om företaget saknar likvida medel bör man betala leverantörsskulder i förtid. Fel – man bör göra motsatsen, försöka betala senare.
X. Checkkredit inebär att man kan låna upp till ett visst belopp när man behöver. Rätt.
Resultat och budget – Repetera
1. Vad menas med resultat?
Svar: Resultat är antingen ett ekonomiskt överskott eller ett underskott, efter en period.
2. Vad menas med intäkt?
Svar: En intäkt är en inkomst för en viss period, som uppstår vid försäljning av varor och tjänster. Om en kund dock betalar för en produkt, men inte får den direkt, räknas det inte som en intäkt förrän kunden fått produkten levererad.
3. Hur uppkommer en kostnad?
Svar: En kostnad uppstår först när resursen i fråga förbrukas under perioden. Osålda varor som ligger på lager är alltså inte en kostnad.
4. När uppstår en inbetalning respektive en utbetalning?
Svar: En inbetalning uppkommer när försäljning betalas av kunden, antingen direkt eller efter en viss kredittid. På liknande sätt uppkommer en utbetalning: när inköpen betalas till leverantörerna, antingen direkt eller efter en viss kredittid. När pengar byter ägare alltså.
5. Hur beräknas värdeminskning?
Svar: Den beräknas genom att man dividerar inköpspriset för maskinen eller inventarien med den ekonomiska livslängden.
6. Vad är varukostnad?
Svar: Det är värdet av av de varor som förbrukas under en viss period – dock inte osålda varor på lager.
7. Hur beräknas resultatet?
Svar: Ett resultat beräknas genom att subtrahera kostnaderna från intäkterna. Är intäkterna högre än kostnaderna blir det en vinst, är däremot kostnaderna högre än intäkterna blir det en förlust.
8. Vad är en budget?
Svar: En budget är en uppställning över verksamhetens förväntade och beslutade belopp – ekonomiska händelser – under en viss period, ofta ett år.
9. Hur ställer man upp en resultatbudget?
Svar: Ställs upp på följande sätt: +Intäkter –Kostnader =Resultat (vinst eller förlust)
10. Hur följer man upp en resultabudget?
Svar: Man gör vanligtvis en resultatbudget, i vilken man ser periodens utfall, dvs. de verkliga kostnaderna. Skillnaden mellan budget och utfall kallas avvikelse; man kanske inte planerade att lägga ut lika mycket pengar på räntekostnader i budgeten, dock syns detta resultatbudgeten. Man jämför alltså budgeten (de planerade intäkterna och kostnaderna) med resultatbudgeten (de verkliga intäkterna och kostnaderna).
11. Vad visar en likviditetsbudget?
Svar: En budget av den typen visar rena pengar. Alltså när pengar byter ägare, antingen när man tar emot inbetalningar eller ger ut utbetalningar. Den har inget med kostnader, resursförbrukning eller intäkter att göra. I slutändan kan man se om man har ett likviditetsöver- eller underskott. Har man fler inbetalningar än utbetalningar blir det ett överskott och är det tvärtom, har man ett underskott.
12. Hur ställer man upp en likvidetsbudget?
Svar: Ställs upp på följande sätt: +Inbetalningar –Utbetalningar =Likviditetsöver-/underskott.
13. Vilka är det viktigaste skillnaderna mellan en resultatbudget och en likviditetsbudget?
Svar: De är två olika sätt att se på företagens ekonomi. I en l.(likviditets) budget nämner man inköp av maskiner och inventarier medan man i en r. (resultat) budget endast nämner avskrivningarna. Samtidigt som man i l.budgeten har med både nya erhållna lån och amortering, saknas båda dessa i r.budgeten. I denna budget är personalkostnaden summan av löner och arbetsavgivaravgifter. Hos en l. budget brukar detta delas upp i nettolön och personalskatt. När man i l.budget har betalningar till leverantörer och från kunder, har man i en r.budget varukostnader och försäljningsintäkter.
14. På vilka sätt kan man förbättra sin likviditet utan att låna pengar?
Svar: Man kan kräva sina kunder på betalt i tid, ibland t.o.m. att vissa större kunder ska betala i förskott, medan man å andra sidan kan förhandla om att själv få så lång kredittid som möjligt hos leverantörerna. Man kan minska företagets varulager och även sälja maskiner och inventarier till leasingföretag och sedan hyra dem igen.
15. Vilka olika lånemöjligheter finns det för ett företag?
Svar: Först och främst finns det företagarlån som nystartade företag kan söka hos ALMI och NUTEK. Man kan ha checkkredit, vilket innebär att man får låna pengar löpande till ett visst gränsbelopp, ett s k limitbelopp. Vanligen är den årliga räntan 2% på hela limitbeloppet som fast avgift. Ränta betalar man dock endast på utnyttjat lånebelopp. Sedan kan man även utnyttja factoring och leasing.
16. Vad innebär factoring?
Svar: Factoring innebär att man belånar eller säljer sina kundfakturor (kundfodringar). Kallas även kreditförsäljning och sker hos ett finansbolad.
17. Vad innebära leasing?
Svar: Ett alternativ till att ta banklån, kallas finansiell leasing. Innebär att man istället för att köpa maskiner eller inventarier så hyr man dem. Det finns två olika typer av leasing: vanlig - där leasingtagaren själv står för reparationer och underhåll – och ”full-serviceleasing”/”operationell leasing” – där reparationer och underhåll ingår i hyran.
Resultat och budget – Fördjupningsfrågor
Värdeminskning på stolar
Comfortess har år X3 köpt in 20 massagestolar som ska hyras ut. Inköpspriset per stol var 20 000 kr exl moms. Stolarna beräknas kunna användas i högst fyra år.
A. Beräkna utgiften för år X3.
Svar: Utgiften är den som uppstod när överenskommelsen träffades, det vill säga 20 x 20 000= 400 000 kr.
B. Beräkna kostnaden för år X3.
Svar: Inköpspris (400 000 kr) / Ekonomisk livsläng (4 år) = Värdeminskning (100 000 kr) per år. Kostnaden för X3 är alltså 100 000 kr.
C. Beräkna kostnaden för år X6.
Svar: År X6 är kostnaden densamma som X3, dvs. 100 000 kr. Det är dock det sista ”kostnadsåret”, därefter kostar det inget – om nu stolarna kan änvändas längre än fyra år.
D. Beräkna kostnaden för år X3 om stolarna kan användas i fem år.
Svar: Inköpspris (400 000 kr) / Ekonomisk livsläng (5 år) = Värdeminskning (80 000 kr) per år. Kostnaden för år X3 blir då 80 000 kr.
Insights resultat
Insight är en gardinbutik som ägs av makarna Cindy och Petter Berg. Paret har för det kommande året beräknat följande kostnader, med utgångspunkt i förgående års försäljning: varukostnader 1 500 000 kr, lokalkostnader 260 000 kr, värdeminskning 40 000 kr och övriga kostnader 120 000 kr.
Eftersom de båda makarna arbetar i butik måste de ha en vinst som de kan leva av. Därför anser de att vinsten bör uppgå till 600 000 kr.
A. Hur stora måste försäljningsintäkterna blir för att kalkylen ska gå ihop? Ställ upp en resultatkalkyl.
Svar:
Varukostnad 1 500 000 kr
Lokalkostnader 260 000 kr
Värdeminskning 40 000 kr
Övriga kostnader 120 000 kr
Totalt: 1 920 000 kr
De vill få en vinst på minst 600 000 kr. Totalt måste de då sälja för: 1 920 000 + 600 000 = 2 520 000 kr.
B. Hur mycket måste Cindy och Petter sälja per dag i genomsnitt? De har öppet 280 dagar om år.
Svar: 2 520 000 / 280 = 9 000De måste sälja för genomsnitt 9 000 kr per dag.
När intäkterna ändras
Zapper är en butik som säljer digitalboxar och annan mediautrustning. För ett år sedan hade företaget följande intäkter och kostnader: varukostnad 4 500 000 kr, varuförsäljning 7 200 000 kr, personalkostnader 1 200 000 kr, lokalkostnader 480 000 kr, räntekostnader 40 000 kr, värdeminskning på inventarier 50 000 kr och diverse kostnader 260 000 kr.
A. Vilket resultat gav verksamheten?
Svar: Intäkter – Kostnader = Resultat => 7 200 000 - (4 500 000 + 1 200 000 + 480 000 + 40 000 + 50 000 + 260 000) = 7 200 000 – 6 530 000 = 670 000
Deras vinst var 670 000 kr.
B. Ett år senare hade företaget följande intäkter och kostnader: varukostnad 5 300 000 kr, varuförsäljning 8 400 000 kr, personalkostnader 1 200 000 kr, lokalkostnader 480 000 kr, räntekostnader 40 000 kr, värdeminskning på inventarier 50 000 kr och diverse kostnader 300 000 kr. Vilket resultat gav verksamheten?
Svar: Intäkter – Kostnader = Resultat => 8 400 000 – (5 300 000 + 1 200 000 + 480 000 + 40 000 + 50 000 + 300 000) = 8 530 000 – 7 370 000 = 1 160 000
Deras vinst var 1 160 000 kr. Den har ökat med 490 000 kr.
C. Varför ökar vinsten?
Svar: Vinsten ökar för att deras försäljning har ökat ytterligare. De har köpt in lite dyrare varor, men har lyckats sälja dem ännu dyrare. De har alltså lyckats ändra sitt sortiment till varor med högre förtjänst.
tisdag 30 september 2008
v.40 - Resurser och kapital
Här kommer veckans uppgifter, tre delar: 1. Rätt eller fel. 2. Repetera. 3. Fördjupningsfrågor
Resurser och kapital – Rätt eller fel.
A. Material, personal och investeringar är tre grupper av resurser. Rätt.
B. Material är ofta en viktig resurs för ett tjänsteföretag. Fel – personal är den viktigaste resurser där de erbjuder tjänster inte varor – behöver alltså inget material för att tillverka varor.
C. Leasing är ett annat ord för försäljning. Fel – det är ett annat ord för att hyra.
D. Omsättningshyra för en lokal kan vara en rörlig kostnad. Rätt – hur mycket man betalar beror på hur mycket man omsätter.
E. I personalkostnaden ingår löner, förmåner och arbetsgivaravgifter. Rätt.
F. Ett bemanningsföretag hyr ut personal till företag. Rätt.
G. Investeringar – Rörelsekapital = Totalt kapitalbehov. Fel – det är investeringar tillsammans med rörelsekapital som utgör det totala kapitalbehovet.
H. Rörelsekapital är pengar som behövs till drivsutgifterna. Rätt.
I. Behovet av rörelsekapital är större i en dagligvarubutik än i en fotobutik. Fel.
J. Behovet av rörelsekapital påverkas bland annat av hur dyrt varulager ett företag har. Rätt.
K. Det är köparen som skickar anbud. Fel – köparen skickar ut anbudsbegäran eller offerförfrågan. Det är leverantörer som skickar tillbaka ett anbud eller offert.
L. En inköpskalkyl är till för att jämföra olika leverantörers priser. Fel – det sker i en anbudskalkyl, då man ser vad deras priser, utbud och villkor är. I en inköpskalkyl ser man vad man vill köpa, kanske även en uppskattad kostnad, men inte en jämförelse av olika leverantörer – vilket som sagt ses i en anbudskalkyl.
M. Varukostnaden består av varans inköpspris och hemtagningskostnader. Rätt.
N. Leverantörsskulder är lån utan ränta. Fel – det är en skuld till leverantören, någon vara, eller tjänst man ännu inte har betalat av. Man har alltså inte lånat pengar av leverantören.
O. ALMI är en myndighet som ska stödja nyföretagande. Rätt.
P. Affärsbankerna kallas också för riskkapitalister. Fel – det är personer som investerar i och hjälper nystartade företag att växa som kallas riskkapitalister.
Q. En affärsängel bidrar med både pengar och engagemang i företaget. Rätt.
Resurser och kapital – Repetera
1. Nämn tre grupper av resurser som ett företag behöver i sin verksamhet.
Svar: Man behöver bland annat arbetskraft (personal), naturtillgångar (material) och realkapital (redskap vid produktionen) - även investeringar i realkapital.
2. Vad menas med omsättningshyra?
Svar: Förutom den vanliga hyran man betalar, baserat på antalet kvadratmeter - alltså hur stor lokalen är - betalar man en hyra som är proportionell mot omsättningen. Olika företag betalar olika mycket, beroende på hur mycket de omsätter; exempelvis 10 % av månadsinkomsten.
3. Vilka två poster består personalkostnaden av?
Svar: Den utbetalda lönen och de förmåner man får – exempelvis lunch – plus arbetsgivaravgift på dessa två.
4. Vilka två poster består det totala kapitalbehovet av?
Svar: Det totala kapitalbovet består utav investeringar och det rörliga kapitalet.
5. Vad menas med investeringar?
Svar: När man investerar satsar man pengar på något som ska användas under en längre period. Exempelvis en dyr maskin om man arbetar inom tillverkningsbranschen.
6. Ge exempel på två poster i företagets rörelsekapital.
Svar: Inköp av förbrukningsvaror – t.ex. pennor, papper – och löner till de anställda.
7. Beskriv kortfattat de olika stegen hur ett inköp i ett företag går till.
Svar:
1. Först upptäcker någon behovet inom företaget.
2.Kartläggning av behovet – var är behovet någonstans?
3.Värdering – vad måste man köpa in, hur mycket?
4.Slutgiltiga beslut om vad som ska göras.
5.Uppföljning.
Man behöver inte gå igenom alla steg, ifall man ingår ett avropsavtal med en levernatör. Då bestämmer man t.ex. att man ska köpa in 10 pennor i månaden ett år framåt. På så sätt ”hoppar” man över de första fyra stegen.
8. Vad visar en anbudskalkyl?
Svar: Det är en sammaställning av de anbud man fått från olika leverantörer som respons på den anbudsbegäran man skickat ut. Den används för att kunna bestämma produkten, leverantören och villkoren.
9. Ge exempel på två sätt att finansiera sitt kapitalbehov.
Svar: Antingen så är det ägaren som lägger in pengar eller så kan man låna från banker. Självklart använder man även förtjänster, men man måste ju först få dem.
Form Fitness kapitalbehov
A. Vilket samband finns det mellan ”risk” och ”ränta”?
Svar: Beroende på hur ”säker” en affärsidé, får man lån eller inte. Om banken bedömmer att den är osäker, så kommer de inte att låna ut pengar. Till dem de lånar ut pengar kostar de olika, även här baserat på risken. Ju säkrare en affärsidé är desto billigare blir det att betala tillbaka – banken vet med säkerhet att man kunna betala tillbaka. Om det är ett gränsfall, kan räntan vara väldigt hög, om banken bedömmer idén som osäker, risken för hög och en själv oförmögen att betala tillbaka – där blir man mer pressad att lämna tillbaka, men det visar även hur viktigt det är att komma på en idé som håller – bankerna uppmuntrar på så sätt ”bättre” idéer mer än ”dåliga”.
B. ”Tunga resurser” kallas de som normalt innebär investeringar. Vilka är det tunga resurserna för ett gym?
Svar: Tunga resurser för ett gym kan vara exempelvis lokalen och utrustning dvs. maskiner etc.
C. På vilka sätt lyckas Christian och Form Fitness undvika dessa ”tunga” investeringar?
Svar: Eftersom de inte köpte någonting, slapp de uppenbarligen betala så mycket. Istället blev det ett rörligt kapital, dvs. något de betalade av lite då och då, eller leasade och då betalade leasingavgiften.
D. Vad menar Christian med ”Köp-loss-leasing”?
Svar: Det är vad som närmast är en form av avbetalningsköp – när kapitalbehovet flyttas från investeringar till rörligt kapital.
E. Förklara hur leasing kan ge lägre behov utav investeringar, men större behov utav rörelsekapital.
Svar: Man behöver inte spendera fullt lika mycket kapital i början, slipper på så sätt investera. Men eftersom man hyr, måste man varje månad eller varannan månad (vad det nu är enligt överenskommelsen) vara beredd med kapital att betala ut. Man måste ha rörligt kapital som man kan ta fram när det behövs.
F. Tycker du att Form Fitness har finansierat sitt kapitalbehov på ett bra sätt? Motivera.
Svar: Ja, det är en ganska bra lösning. Problemet som dock kan uppstå är att om det går sämre för dem någon månad och de inte har några sparade pengar, kommer de inte kunna betala av den månadens avgift. Då kommer de kanske bli tvungna att lägga in sina egna pengar, vilket i sin tur kan drabba deras privatekonomi negativt. Men självklart, om det inte skulle förekomma sådana problem, så skulle det vara perfekt. Inom en tid skulle de ha betalt av all leasingavgift, och då i stort sätt bara ha hyran av lokal som utgift.
Hyra eller anställa
A. Gör en uppställning som visar den totala kostnaden för de båda alternativen under en sexmånadersperiod.
Svar:
Pers.kostn. Halvår
A 23 040: - 138 240: -
B 28 000:- 168 000: -
B. Vilket alternativ är billigast för butiken?
Svar: Det blir billigast om man anställer någon, närmare bestämt 29 760: - billigare.
C. Vilka fördelar finns det med att hyra butikspersonal?
Svar: En fördel med att hyra personal är att det är enklare. Man slipper ha läsa en massa ansökningar och hålla arbetsintervjuer för att sedan sätta sig ned och gå igenom allt och bestämma sig för en person. På det sättet förlorar man väldigt mycket tid, men också möda.
Om man hyr in någon från ett bemaningsföretag, kommer personen direkt och så var det klart. Sedan blir det även mindre pappersarbete när man väl hyr någon, till skillnad från när man anställer någon.
Vad som är bäst, beror på företaget. Är det ett litet som kanske inte tjänar så väldigt mycket, så är 30 000 kr extra mycket att lägga ut, om man absolut inte måste. Om man däremot har ett företag med en stor omsättning, så kanske det är bäst att hyra in någon, då man kan avvara pengarna, men även får saker och ting avklarade snabbt. Snabbheten kanske inte är fullt så viktigt i en liten butik, där det lönar sig att spendera någon vecka på att hitta och anställa någon.
Resurser och kapital – Rätt eller fel.
A. Material, personal och investeringar är tre grupper av resurser. Rätt.
B. Material är ofta en viktig resurs för ett tjänsteföretag. Fel – personal är den viktigaste resurser där de erbjuder tjänster inte varor – behöver alltså inget material för att tillverka varor.
C. Leasing är ett annat ord för försäljning. Fel – det är ett annat ord för att hyra.
D. Omsättningshyra för en lokal kan vara en rörlig kostnad. Rätt – hur mycket man betalar beror på hur mycket man omsätter.
E. I personalkostnaden ingår löner, förmåner och arbetsgivaravgifter. Rätt.
F. Ett bemanningsföretag hyr ut personal till företag. Rätt.
G. Investeringar – Rörelsekapital = Totalt kapitalbehov. Fel – det är investeringar tillsammans med rörelsekapital som utgör det totala kapitalbehovet.
H. Rörelsekapital är pengar som behövs till drivsutgifterna. Rätt.
I. Behovet av rörelsekapital är större i en dagligvarubutik än i en fotobutik. Fel.
J. Behovet av rörelsekapital påverkas bland annat av hur dyrt varulager ett företag har. Rätt.
K. Det är köparen som skickar anbud. Fel – köparen skickar ut anbudsbegäran eller offerförfrågan. Det är leverantörer som skickar tillbaka ett anbud eller offert.
L. En inköpskalkyl är till för att jämföra olika leverantörers priser. Fel – det sker i en anbudskalkyl, då man ser vad deras priser, utbud och villkor är. I en inköpskalkyl ser man vad man vill köpa, kanske även en uppskattad kostnad, men inte en jämförelse av olika leverantörer – vilket som sagt ses i en anbudskalkyl.
M. Varukostnaden består av varans inköpspris och hemtagningskostnader. Rätt.
N. Leverantörsskulder är lån utan ränta. Fel – det är en skuld till leverantören, någon vara, eller tjänst man ännu inte har betalat av. Man har alltså inte lånat pengar av leverantören.
O. ALMI är en myndighet som ska stödja nyföretagande. Rätt.
P. Affärsbankerna kallas också för riskkapitalister. Fel – det är personer som investerar i och hjälper nystartade företag att växa som kallas riskkapitalister.
Q. En affärsängel bidrar med både pengar och engagemang i företaget. Rätt.
Resurser och kapital – Repetera
1. Nämn tre grupper av resurser som ett företag behöver i sin verksamhet.
Svar: Man behöver bland annat arbetskraft (personal), naturtillgångar (material) och realkapital (redskap vid produktionen) - även investeringar i realkapital.
2. Vad menas med omsättningshyra?
Svar: Förutom den vanliga hyran man betalar, baserat på antalet kvadratmeter - alltså hur stor lokalen är - betalar man en hyra som är proportionell mot omsättningen. Olika företag betalar olika mycket, beroende på hur mycket de omsätter; exempelvis 10 % av månadsinkomsten.
3. Vilka två poster består personalkostnaden av?
Svar: Den utbetalda lönen och de förmåner man får – exempelvis lunch – plus arbetsgivaravgift på dessa två.
4. Vilka två poster består det totala kapitalbehovet av?
Svar: Det totala kapitalbovet består utav investeringar och det rörliga kapitalet.
5. Vad menas med investeringar?
Svar: När man investerar satsar man pengar på något som ska användas under en längre period. Exempelvis en dyr maskin om man arbetar inom tillverkningsbranschen.
6. Ge exempel på två poster i företagets rörelsekapital.
Svar: Inköp av förbrukningsvaror – t.ex. pennor, papper – och löner till de anställda.
7. Beskriv kortfattat de olika stegen hur ett inköp i ett företag går till.
Svar:
1. Först upptäcker någon behovet inom företaget.
2.Kartläggning av behovet – var är behovet någonstans?
3.Värdering – vad måste man köpa in, hur mycket?
4.Slutgiltiga beslut om vad som ska göras.
5.Uppföljning.
Man behöver inte gå igenom alla steg, ifall man ingår ett avropsavtal med en levernatör. Då bestämmer man t.ex. att man ska köpa in 10 pennor i månaden ett år framåt. På så sätt ”hoppar” man över de första fyra stegen.
8. Vad visar en anbudskalkyl?
Svar: Det är en sammaställning av de anbud man fått från olika leverantörer som respons på den anbudsbegäran man skickat ut. Den används för att kunna bestämma produkten, leverantören och villkoren.
9. Ge exempel på två sätt att finansiera sitt kapitalbehov.
Svar: Antingen så är det ägaren som lägger in pengar eller så kan man låna från banker. Självklart använder man även förtjänster, men man måste ju först få dem.
Form Fitness kapitalbehov
A. Vilket samband finns det mellan ”risk” och ”ränta”?
Svar: Beroende på hur ”säker” en affärsidé, får man lån eller inte. Om banken bedömmer att den är osäker, så kommer de inte att låna ut pengar. Till dem de lånar ut pengar kostar de olika, även här baserat på risken. Ju säkrare en affärsidé är desto billigare blir det att betala tillbaka – banken vet med säkerhet att man kunna betala tillbaka. Om det är ett gränsfall, kan räntan vara väldigt hög, om banken bedömmer idén som osäker, risken för hög och en själv oförmögen att betala tillbaka – där blir man mer pressad att lämna tillbaka, men det visar även hur viktigt det är att komma på en idé som håller – bankerna uppmuntrar på så sätt ”bättre” idéer mer än ”dåliga”.
B. ”Tunga resurser” kallas de som normalt innebär investeringar. Vilka är det tunga resurserna för ett gym?
Svar: Tunga resurser för ett gym kan vara exempelvis lokalen och utrustning dvs. maskiner etc.
C. På vilka sätt lyckas Christian och Form Fitness undvika dessa ”tunga” investeringar?
Svar: Eftersom de inte köpte någonting, slapp de uppenbarligen betala så mycket. Istället blev det ett rörligt kapital, dvs. något de betalade av lite då och då, eller leasade och då betalade leasingavgiften.
D. Vad menar Christian med ”Köp-loss-leasing”?
Svar: Det är vad som närmast är en form av avbetalningsköp – när kapitalbehovet flyttas från investeringar till rörligt kapital.
E. Förklara hur leasing kan ge lägre behov utav investeringar, men större behov utav rörelsekapital.
Svar: Man behöver inte spendera fullt lika mycket kapital i början, slipper på så sätt investera. Men eftersom man hyr, måste man varje månad eller varannan månad (vad det nu är enligt överenskommelsen) vara beredd med kapital att betala ut. Man måste ha rörligt kapital som man kan ta fram när det behövs.
F. Tycker du att Form Fitness har finansierat sitt kapitalbehov på ett bra sätt? Motivera.
Svar: Ja, det är en ganska bra lösning. Problemet som dock kan uppstå är att om det går sämre för dem någon månad och de inte har några sparade pengar, kommer de inte kunna betala av den månadens avgift. Då kommer de kanske bli tvungna att lägga in sina egna pengar, vilket i sin tur kan drabba deras privatekonomi negativt. Men självklart, om det inte skulle förekomma sådana problem, så skulle det vara perfekt. Inom en tid skulle de ha betalt av all leasingavgift, och då i stort sätt bara ha hyran av lokal som utgift.
Hyra eller anställa
A. Gör en uppställning som visar den totala kostnaden för de båda alternativen under en sexmånadersperiod.
Svar:
Pers.kostn. Halvår
A 23 040: - 138 240: -
B 28 000:- 168 000: -
B. Vilket alternativ är billigast för butiken?
Svar: Det blir billigast om man anställer någon, närmare bestämt 29 760: - billigare.
C. Vilka fördelar finns det med att hyra butikspersonal?
Svar: En fördel med att hyra personal är att det är enklare. Man slipper ha läsa en massa ansökningar och hålla arbetsintervjuer för att sedan sätta sig ned och gå igenom allt och bestämma sig för en person. På det sättet förlorar man väldigt mycket tid, men också möda.
Om man hyr in någon från ett bemaningsföretag, kommer personen direkt och så var det klart. Sedan blir det även mindre pappersarbete när man väl hyr någon, till skillnad från när man anställer någon.
Vad som är bäst, beror på företaget. Är det ett litet som kanske inte tjänar så väldigt mycket, så är 30 000 kr extra mycket att lägga ut, om man absolut inte måste. Om man däremot har ett företag med en stor omsättning, så kanske det är bäst att hyra in någon, då man kan avvara pengarna, men även får saker och ting avklarade snabbt. Snabbheten kanske inte är fullt så viktigt i en liten butik, där det lönar sig att spendera någon vecka på att hitta och anställa någon.
fredag 19 september 2008
v.38 - Volvos kärnvärden
Här är extra uppgiften jag fick att göra, om Volvo och dess kärnvärden.
Volvos kärnvärden
Kärnvärden talar om vad företaget vill stå för, både nu och i framtiden. De står för de grundläggande värderingar som står bakom och driver varumärket och har nära anknytning till varumärkets vision – det de vill uppnå.
Volvos kärnvärden fungerar som riktlinjer och avstämningspunkter för allt företaget gör.
Kvalitet
Säkerhet
Miljöhänsyn
A. Varför har ett gammalt och väletablerat företag som Volvo definierat tre kärnvärden? Vad använder man kärnvärdena till?
Svar: Volvo använder sina kärnvärden som riktlinjer, för hur de ska arbeta. Just det att Volvo är ett gammalt varumärke, spelar en stor roll, då de vill vara med i konkurrensen med alla nya, modernare bilmärken. Genom att poängtera och framhäva dessa tre kärnvärden, trycker de på att de visserligen är ”gamla”, men även erfarna, och vet vad som fungerar i branschen och vad som är bäst för både människa och miljö. De är mer eller mindre veteraner i branschen, och därför kan man lita på dem när det kommer till dessa tre punkter och allt vad de står för.
B. Varför tror du att man valt just dess kärnvärden?
Svar: Dessa tre ord är ganska omfattande. De representerar i stort sätt allt man vill ha hos en bil. Man vill ha något modernt med hög kvalitet. Man vill känna sig säker i det fordon man sätter sig och man vill köra något som är säkert för miljön. Det är ganska slagkraftiga ord, samtidigt självklara. Det är nästan som Allemansrätten – det är något vi förväntar oss ska finnas där och om det inte finns där, gör vi allt vi kan för att ändå få det. Och eftersom Volvo enligt sig själva erbjuder allt detta, blir det som en självklarhet att man ska välja just dem.
C. Vilket kärnvärde är mest unikt för varumärket Volvo?
Svar: Jag skulle tro att det är miljöhänsyn. Volvo är inte direkt det lyxigaste märket ute på marknaden, och förmodligen inte heller det enda som satsar på säkerheten. I dagsläget är det förmodligen allt fler som lägger stor vikt vid miljön, men Volvo var ganska tidig med detta. Det mest unika, är dock deras kombination. De vill erbjuda allt – utan att någon av punkterna ska bli förbisedd – allt ska hålla en hög nivå, oavsett om det rör sig om miljön, kvaliteten eller säkerheten. Bara det faktum att de har och har haft miljöhänsyn som ett kärnvärde under en längre tid.
D. Ge några exempel på hur Volvo lever efter sina kärnvärden.
Svar: De arbetar konstant med förbättringar, för att hålla takten med marknaden. De genomför tester etc. för att alltid vara uppdaterade och för att på så sätt kunna erbjuda sina kunder det bästa inom de tre kärnvärdena.
E. Hur stämmer Volvo XC900, en stor och bränsletörstande bil, med de tre kärnvärdena?
Svar: Det jag skrivit ovan, är på ett sätt helt objektivt. Hur jag tror att de vill att jag ska uppfatta deras kärnvärden. Det betyder dock inte att jag tycker så. Alla som har haft tillgång till någon typ av media de senaste åren, har märkt att det inte går så vidare bra Volvo. Hur ofta hör man inte om en modell som måste kallas tillbaka, pga. brist i säkerheten?
Företaget har uppebarligen gått med väldiga förluster den senaste tiden och har enligt många inte alls hängt med i miljöutvecklingen – även om de själva kanske tror att de har det.
De har helt och hållet lagt ner tillverkningen av gasbilar och istället fortsatt med bilar av just typen XC900. En anledningen till det är kanske att det är för dyrt med forskningen och utvecklingen som behövs, för att kunna ta fram helt miljövänliga bilar – som samtidigt ska uppfylla de två andra kärnvärdena. Precis som det är dyrare inom andra områden för oss privatpersoner att leva helt miljvänligt, skulle det till en början vara dyrare att överhuvudtaget köpa och köra en miljöbil. Många skulle förmodligen hålla sig till bränsletörstande bilar – pg.a. ekonomiska skäl. Och det utnyttjar Volvo. De vill pumpa ut så mycket som möjligt det bara går ur konsumenterna medan vi fortfarande är en anning ovetande och villiga att köpa den typen av bilar som de erbjuder. Det är mycket enklare än att tillverkare något dyrare, och sedan få oss att inse att det är bäst. Under den tiden skulle de kanske förlorar kunder. Sedan att de fortfarande har kvar ”miljöhänsyn” som ett kärnvärde av vana; som får oss att att vi kanske inte är så fullt miljöovänliga som vi trodde, när vi köper en Volvo XC900. Som får oss att tänka: Volvo är ju trots allt miljövänliga... Varför skulle de tillverka en bil som inte var det?
F. Vad tror du menas med att Volvos varumärkeslöfte – ”for life” – är en spegling av de tre kärnvärdena?
Svar: ”For life” kan uppfattas på olika sätt. För mänskligt liv – säkerhet. För att naturen ska kunna leva vidare – miljöhänsyn. För att tekniken ska leva vidare och utvecklas – kvalitet.
Volvos kärnvärden
Kärnvärden talar om vad företaget vill stå för, både nu och i framtiden. De står för de grundläggande värderingar som står bakom och driver varumärket och har nära anknytning till varumärkets vision – det de vill uppnå.
Volvos kärnvärden fungerar som riktlinjer och avstämningspunkter för allt företaget gör.
Kvalitet
Säkerhet
Miljöhänsyn
A. Varför har ett gammalt och väletablerat företag som Volvo definierat tre kärnvärden? Vad använder man kärnvärdena till?
Svar: Volvo använder sina kärnvärden som riktlinjer, för hur de ska arbeta. Just det att Volvo är ett gammalt varumärke, spelar en stor roll, då de vill vara med i konkurrensen med alla nya, modernare bilmärken. Genom att poängtera och framhäva dessa tre kärnvärden, trycker de på att de visserligen är ”gamla”, men även erfarna, och vet vad som fungerar i branschen och vad som är bäst för både människa och miljö. De är mer eller mindre veteraner i branschen, och därför kan man lita på dem när det kommer till dessa tre punkter och allt vad de står för.
B. Varför tror du att man valt just dess kärnvärden?
Svar: Dessa tre ord är ganska omfattande. De representerar i stort sätt allt man vill ha hos en bil. Man vill ha något modernt med hög kvalitet. Man vill känna sig säker i det fordon man sätter sig och man vill köra något som är säkert för miljön. Det är ganska slagkraftiga ord, samtidigt självklara. Det är nästan som Allemansrätten – det är något vi förväntar oss ska finnas där och om det inte finns där, gör vi allt vi kan för att ändå få det. Och eftersom Volvo enligt sig själva erbjuder allt detta, blir det som en självklarhet att man ska välja just dem.
C. Vilket kärnvärde är mest unikt för varumärket Volvo?
Svar: Jag skulle tro att det är miljöhänsyn. Volvo är inte direkt det lyxigaste märket ute på marknaden, och förmodligen inte heller det enda som satsar på säkerheten. I dagsläget är det förmodligen allt fler som lägger stor vikt vid miljön, men Volvo var ganska tidig med detta. Det mest unika, är dock deras kombination. De vill erbjuda allt – utan att någon av punkterna ska bli förbisedd – allt ska hålla en hög nivå, oavsett om det rör sig om miljön, kvaliteten eller säkerheten. Bara det faktum att de har och har haft miljöhänsyn som ett kärnvärde under en längre tid.
D. Ge några exempel på hur Volvo lever efter sina kärnvärden.
Svar: De arbetar konstant med förbättringar, för att hålla takten med marknaden. De genomför tester etc. för att alltid vara uppdaterade och för att på så sätt kunna erbjuda sina kunder det bästa inom de tre kärnvärdena.
E. Hur stämmer Volvo XC900, en stor och bränsletörstande bil, med de tre kärnvärdena?
Svar: Det jag skrivit ovan, är på ett sätt helt objektivt. Hur jag tror att de vill att jag ska uppfatta deras kärnvärden. Det betyder dock inte att jag tycker så. Alla som har haft tillgång till någon typ av media de senaste åren, har märkt att det inte går så vidare bra Volvo. Hur ofta hör man inte om en modell som måste kallas tillbaka, pga. brist i säkerheten?
Företaget har uppebarligen gått med väldiga förluster den senaste tiden och har enligt många inte alls hängt med i miljöutvecklingen – även om de själva kanske tror att de har det.
De har helt och hållet lagt ner tillverkningen av gasbilar och istället fortsatt med bilar av just typen XC900. En anledningen till det är kanske att det är för dyrt med forskningen och utvecklingen som behövs, för att kunna ta fram helt miljövänliga bilar – som samtidigt ska uppfylla de två andra kärnvärdena. Precis som det är dyrare inom andra områden för oss privatpersoner att leva helt miljvänligt, skulle det till en början vara dyrare att överhuvudtaget köpa och köra en miljöbil. Många skulle förmodligen hålla sig till bränsletörstande bilar – pg.a. ekonomiska skäl. Och det utnyttjar Volvo. De vill pumpa ut så mycket som möjligt det bara går ur konsumenterna medan vi fortfarande är en anning ovetande och villiga att köpa den typen av bilar som de erbjuder. Det är mycket enklare än att tillverkare något dyrare, och sedan få oss att inse att det är bäst. Under den tiden skulle de kanske förlorar kunder. Sedan att de fortfarande har kvar ”miljöhänsyn” som ett kärnvärde av vana; som får oss att att vi kanske inte är så fullt miljöovänliga som vi trodde, när vi köper en Volvo XC900. Som får oss att tänka: Volvo är ju trots allt miljövänliga... Varför skulle de tillverka en bil som inte var det?
F. Vad tror du menas med att Volvos varumärkeslöfte – ”for life” – är en spegling av de tre kärnvärdena?
Svar: ”For life” kan uppfattas på olika sätt. För mänskligt liv – säkerhet. För att naturen ska kunna leva vidare – miljöhänsyn. För att tekniken ska leva vidare och utvecklas – kvalitet.
onsdag 17 september 2008
Betygsmål
Alltid när vi ska skriva om betygen, så brukar jag skriva samma sak. Det för att jag inte ett ämne som mer värt än ett annat, utan vill satsa lika mycket på alla.
Vad jag först och främst vill uppnå med den här kursen, är att lära mig så mycket som möjligt. Det känns som att Företagsekonomi är något som kan bli väldigt användbart i framtiden, och därför vill jag utnyttja den här tiden till att få ut så mycket som möjligt av det.
Det betyg jag vill uppnå är MVG. Jag brukar alltid skriva det, då jag tycker att det är bäst att sikta så högt som möjligt, för att nå så högt som möjligt. Om man siktar på ett lägre betyg, kommer det kanske att försämra prestationen, då man inte tycker att det behövs mer ansträngning än en viss mängd för att nå ett lägre betyg. Men eftersom jag har målet att lära mig så mycket som möjligt, kommer även mitt betygsmål vara att nå så högt upp som möjligt, alltså MVG. Jag kommer att i alla fall att göra mitt bästa, för att försöka nå dit.
Vad jag först och främst vill uppnå med den här kursen, är att lära mig så mycket som möjligt. Det känns som att Företagsekonomi är något som kan bli väldigt användbart i framtiden, och därför vill jag utnyttja den här tiden till att få ut så mycket som möjligt av det.
Det betyg jag vill uppnå är MVG. Jag brukar alltid skriva det, då jag tycker att det är bäst att sikta så högt som möjligt, för att nå så högt som möjligt. Om man siktar på ett lägre betyg, kommer det kanske att försämra prestationen, då man inte tycker att det behövs mer ansträngning än en viss mängd för att nå ett lägre betyg. Men eftersom jag har målet att lära mig så mycket som möjligt, kommer även mitt betygsmål vara att nå så högt upp som möjligt, alltså MVG. Jag kommer att i alla fall att göra mitt bästa, för att försöka nå dit.
v. 38 - Produkt och varumärke
Veckans uppgifter:
Produkt och varumärke - Rätt eller fel
A. En produkt kan vara både en vara och en tjänst. Rätt.
B. En kärnprodukt kan inte vara en tjänst. Fel – en färdig, utarbetad produkt – det som är produktidén, är kärnprodukten. Det kan alltså vara både en vara och en tjänst. Sedan kan kringprodukterna runt en tjänst vara varor…
C. Kringprodukter är alltid tjänster som följer med på köpet. Fel – det kan vara saker som man uppmuntras köpa till, för att de ”passar ihop” med kärnprodukten. Exempelvis när man köper en ny bil: köp en extra bilklädsel.
D. Ett starkt varumärke har ofta samband med metaprodukten. Rätt.
E. En god ny produktidé utgår ofta från befintliga kunders behov. Rätt – det är ingen idé att lansera något som ingen har ett behov utav.
F. Vid utveckling av en ny produktidé bedömer man dess styrka och svagheter. Rätt – även på det tidiga stadiet är det viktigt att vara medveten om vad resultatets för- och nackdelar är, så att man – i fall det behövs – kan förbättra produktidén, ändra på den.
G. En försöksmodell av en ny produkt kallas prototyp. Rätt.
H. Att få varan installerad är ett vanligt exempel på metaprodukt. Fel – det är ett exempel på en kringprodukt.
I. Butikslayout kan vara en viktig del av köpupplevelsen i en butik. Rätt – intrycket man får av färger, former etc. påverkar ens sinnesstämning – och därmed köpupplevelsen - och kan leda till större köp.
J. En förpackning finns till enbart för att skydda produkten. Fel – den finns där även för att informera, öka metaprodukten och visa företagets miljöprofil – går den t.ex. att återvinna?
K. En återvinningsbar förpackning stärker ofta företagets miljöprofil. Rätt.
L. Grupptillhörighet kan vara ett mervärde som förstärks av ett känt varumärke. Rätt.
M. Varumärket ger ökad kundlojalitet och därmed lägre pris. Fel – ett bra, erkänt varumärke ger visserligen ökad kundlojalitet, men det innebär inte att de sänker priserna. De gör förmodligen motsatsen och höjer priserna – då kunderna, pga. märket, ändå kommer att köpa produkten.
Produkt och varumärke – repetera
1. Vad menad med en produkt?
Svar: En produkt är antingen en vara eller en tjänst, som ska lösa en kunds problem och tillgodose behovet.
2. Vad menas med en kärnprodukt?
Svar: En kärnprodukt är den egentliga, ursprungliga produkten. Den som har framkommit ur affärsidén.
3. Ge exempel på två kringprodukter till en fritt vald kärnprodukt.
Svar: En bil är kärnprodukten. Kringprodukter kan t.ex. vara bilvax och en försäkring.
4. Vad menas med en metaprodukt?
Svar: Är den upplevelse av en produkt man får, däribland associationer och värderingar som utgör det upplevda varumärket. Om ett par jeans har märket Levis’, så omges de av ”kvalitet”, ”status” etc.
5. Vilka olika steg genomgår man i en produktutveckling?
Svar: Det finns 6 steg: produktidé, bedömning av idén, från idé till förslag, testprodukt, testförsäljning och slutligen marknadslansering. Många gånger måste man gå tillbaka några steg, eller kanske starta om från början om man inser att det inte kommer att fungera som man trott...
6. Varför gör ett företag en testprodukt?
Svar: En testprodukt – prototyp – är ett bra sätt att visa möjliga, framtida kunder hur ens produkt kommer att se ut, hur den kommer att fungera. Det är bara en försöksmodell, men är självklart riktig i konstruktion.
7. Varför gör företag en testförsäljning?
Svar: På så sätt ser de ungefär hur mottagningen kommer att bli för deras produkt. Är den inget vidare, kanske de går tillbaka några steg i produktutvecklingen, ändrar på något, för att den ska få en bättre mottagning.
8. Ge exempel på en kringtjänst för en bokhandel.
Svar: Två exempel: Internetbokhandel – hemleverans inom tre dagar! Vanlig bokhandel – bokklubb – läs en massa nya böcker för en liten summa pengar och få rekommendationer och tips under tidens gång!
9. Hur kan en restaurang utveckla sin metaprodukt?
Svar: De kan göra mer reklam, skapa en slogan, ett tema – med vilket folk kommer att relatera deras restaurang med. I bästa fall, kommer de att tänka på just den restaurangen så fort de hör eller ser detta tema, slogan etc.
10. Vilka tre olika funktioner har en förpackning?
Svar: Den ska skydda under transport, förmedla information och samtidigt öka metaprodukten.
11. På vad sätt kan en förpackning vara en del av företagets miljöprofil?
Svar: Många förpackningar i dag har det skrivet att de går att återvinna, eller så står det att produkten är tillverkad ur redan återvunnet (ex. toalettpapper). Att användingen av den inte är skadlig mot naturen, brukar det stå på vissa skönhetsprodukter.
12. Vad finns det för samband mellan metaprodukt och varumärke?
Svar: Varumärken ger oss vissa associationer, och att äga produkten med det varumärket ger ofta en känsla av gemenskap, status. Detta är metaprodukten. Upplevelsen runt/av produkten.
13. Vilka tre slags mervärden kan varumärket tillföra?
Svar: Det kan tillföra värderingar, kommunikation och kundlojalitet. (Även etik).
14. Vilka tre olika betydelser har ordet varumärke?
Svar: Logotyp (grafisk symbol), trademark (grafisk identitet t.ex. färg, förpackning) och branding (associationer i kundens medvetande).
15. Vad menas med ”hållbar utveckling”?
Svar: Inom företagsekonomin delas den in i tre delar: ekologisk (långsiktigt bevara naturresurser), social (ett samhälle där grundläggande behov uppfylls) och ekonomisk (hushållning med mänskliga och materiella resurser).
16. Vad menas med patent?
Svar: Patent är ett skydd för en uppfinning. Denna måste vara en teknisk uppfinning som kan användas i industrin.
17. Hur länge kan ett patent skyddas?
Svar: Patent gäller 20 år, sedan kan andra använda produkten med samma rätt.
18. Hur länge kan ett varumärke skyddas?
Svar: Ett varumärke kan skyddas i 10 år.
19. Vad krävs för att registrera ett varumärke?
Svar: Varumärket man vill skydda ska kunna gå att återge grafiskt och måste ha särskiljningsförmåga.
20. Ge några exempel när det inte går att registrera ett varumärke.
Svar: Om vill registera ett varumärke, men det upptäcks att det finns nästan ett exakt likadant, så går inte det, då det inte är något särskiljande mellan dem.
21. Vad menas med ett mönster?
Svar: Mönster man har på porslin till exempel.
22. Hur länge kan ett mönster skyddas?
Svar: Mönster skyddas endast 5 år.
23. Hos vilken myndighet registrerar man patent, varumärken och mönster för att de ska skydda?
Svar: Man ansöker om skydd hos PRV: Paten- och Registeringsverket.
24. Ge några exempel på områden där det finns upphovsrätt.
Svar: Det finns upphovsrätt på musik, film, böcker, fotografier och konst.
25. Upphovsrätt behöver normalt inte registreras. Varför det?
Svar: Det är för att upphovsrätten uppkommer automatiskt när ett verk skapas.
26. Vad menas med begreppet verkshöjd?
Svar: När en produkt har nått verkshöjd, innebär det att den visar upp orginalitet och en individuell särprägel.
27. Hur länge gäller upphovsrätt?
Svar: Upphovsrätten gäller i regel så länge upphovsmannen lever plus 70 år efter dennes död. Därefter får verket fritt återges.
Produkt och varumärke - Rätt eller fel
A. En produkt kan vara både en vara och en tjänst. Rätt.
B. En kärnprodukt kan inte vara en tjänst. Fel – en färdig, utarbetad produkt – det som är produktidén, är kärnprodukten. Det kan alltså vara både en vara och en tjänst. Sedan kan kringprodukterna runt en tjänst vara varor…
C. Kringprodukter är alltid tjänster som följer med på köpet. Fel – det kan vara saker som man uppmuntras köpa till, för att de ”passar ihop” med kärnprodukten. Exempelvis när man köper en ny bil: köp en extra bilklädsel.
D. Ett starkt varumärke har ofta samband med metaprodukten. Rätt.
E. En god ny produktidé utgår ofta från befintliga kunders behov. Rätt – det är ingen idé att lansera något som ingen har ett behov utav.
F. Vid utveckling av en ny produktidé bedömer man dess styrka och svagheter. Rätt – även på det tidiga stadiet är det viktigt att vara medveten om vad resultatets för- och nackdelar är, så att man – i fall det behövs – kan förbättra produktidén, ändra på den.
G. En försöksmodell av en ny produkt kallas prototyp. Rätt.
H. Att få varan installerad är ett vanligt exempel på metaprodukt. Fel – det är ett exempel på en kringprodukt.
I. Butikslayout kan vara en viktig del av köpupplevelsen i en butik. Rätt – intrycket man får av färger, former etc. påverkar ens sinnesstämning – och därmed köpupplevelsen - och kan leda till större köp.
J. En förpackning finns till enbart för att skydda produkten. Fel – den finns där även för att informera, öka metaprodukten och visa företagets miljöprofil – går den t.ex. att återvinna?
K. En återvinningsbar förpackning stärker ofta företagets miljöprofil. Rätt.
L. Grupptillhörighet kan vara ett mervärde som förstärks av ett känt varumärke. Rätt.
M. Varumärket ger ökad kundlojalitet och därmed lägre pris. Fel – ett bra, erkänt varumärke ger visserligen ökad kundlojalitet, men det innebär inte att de sänker priserna. De gör förmodligen motsatsen och höjer priserna – då kunderna, pga. märket, ändå kommer att köpa produkten.
Produkt och varumärke – repetera
1. Vad menad med en produkt?
Svar: En produkt är antingen en vara eller en tjänst, som ska lösa en kunds problem och tillgodose behovet.
2. Vad menas med en kärnprodukt?
Svar: En kärnprodukt är den egentliga, ursprungliga produkten. Den som har framkommit ur affärsidén.
3. Ge exempel på två kringprodukter till en fritt vald kärnprodukt.
Svar: En bil är kärnprodukten. Kringprodukter kan t.ex. vara bilvax och en försäkring.
4. Vad menas med en metaprodukt?
Svar: Är den upplevelse av en produkt man får, däribland associationer och värderingar som utgör det upplevda varumärket. Om ett par jeans har märket Levis’, så omges de av ”kvalitet”, ”status” etc.
5. Vilka olika steg genomgår man i en produktutveckling?
Svar: Det finns 6 steg: produktidé, bedömning av idén, från idé till förslag, testprodukt, testförsäljning och slutligen marknadslansering. Många gånger måste man gå tillbaka några steg, eller kanske starta om från början om man inser att det inte kommer att fungera som man trott...
6. Varför gör ett företag en testprodukt?
Svar: En testprodukt – prototyp – är ett bra sätt att visa möjliga, framtida kunder hur ens produkt kommer att se ut, hur den kommer att fungera. Det är bara en försöksmodell, men är självklart riktig i konstruktion.
7. Varför gör företag en testförsäljning?
Svar: På så sätt ser de ungefär hur mottagningen kommer att bli för deras produkt. Är den inget vidare, kanske de går tillbaka några steg i produktutvecklingen, ändrar på något, för att den ska få en bättre mottagning.
8. Ge exempel på en kringtjänst för en bokhandel.
Svar: Två exempel: Internetbokhandel – hemleverans inom tre dagar! Vanlig bokhandel – bokklubb – läs en massa nya böcker för en liten summa pengar och få rekommendationer och tips under tidens gång!
9. Hur kan en restaurang utveckla sin metaprodukt?
Svar: De kan göra mer reklam, skapa en slogan, ett tema – med vilket folk kommer att relatera deras restaurang med. I bästa fall, kommer de att tänka på just den restaurangen så fort de hör eller ser detta tema, slogan etc.
10. Vilka tre olika funktioner har en förpackning?
Svar: Den ska skydda under transport, förmedla information och samtidigt öka metaprodukten.
11. På vad sätt kan en förpackning vara en del av företagets miljöprofil?
Svar: Många förpackningar i dag har det skrivet att de går att återvinna, eller så står det att produkten är tillverkad ur redan återvunnet (ex. toalettpapper). Att användingen av den inte är skadlig mot naturen, brukar det stå på vissa skönhetsprodukter.
12. Vad finns det för samband mellan metaprodukt och varumärke?
Svar: Varumärken ger oss vissa associationer, och att äga produkten med det varumärket ger ofta en känsla av gemenskap, status. Detta är metaprodukten. Upplevelsen runt/av produkten.
13. Vilka tre slags mervärden kan varumärket tillföra?
Svar: Det kan tillföra värderingar, kommunikation och kundlojalitet. (Även etik).
14. Vilka tre olika betydelser har ordet varumärke?
Svar: Logotyp (grafisk symbol), trademark (grafisk identitet t.ex. färg, förpackning) och branding (associationer i kundens medvetande).
15. Vad menas med ”hållbar utveckling”?
Svar: Inom företagsekonomin delas den in i tre delar: ekologisk (långsiktigt bevara naturresurser), social (ett samhälle där grundläggande behov uppfylls) och ekonomisk (hushållning med mänskliga och materiella resurser).
16. Vad menas med patent?
Svar: Patent är ett skydd för en uppfinning. Denna måste vara en teknisk uppfinning som kan användas i industrin.
17. Hur länge kan ett patent skyddas?
Svar: Patent gäller 20 år, sedan kan andra använda produkten med samma rätt.
18. Hur länge kan ett varumärke skyddas?
Svar: Ett varumärke kan skyddas i 10 år.
19. Vad krävs för att registrera ett varumärke?
Svar: Varumärket man vill skydda ska kunna gå att återge grafiskt och måste ha särskiljningsförmåga.
20. Ge några exempel när det inte går att registrera ett varumärke.
Svar: Om vill registera ett varumärke, men det upptäcks att det finns nästan ett exakt likadant, så går inte det, då det inte är något särskiljande mellan dem.
21. Vad menas med ett mönster?
Svar: Mönster man har på porslin till exempel.
22. Hur länge kan ett mönster skyddas?
Svar: Mönster skyddas endast 5 år.
23. Hos vilken myndighet registrerar man patent, varumärken och mönster för att de ska skydda?
Svar: Man ansöker om skydd hos PRV: Paten- och Registeringsverket.
24. Ge några exempel på områden där det finns upphovsrätt.
Svar: Det finns upphovsrätt på musik, film, böcker, fotografier och konst.
25. Upphovsrätt behöver normalt inte registreras. Varför det?
Svar: Det är för att upphovsrätten uppkommer automatiskt när ett verk skapas.
26. Vad menas med begreppet verkshöjd?
Svar: När en produkt har nått verkshöjd, innebär det att den visar upp orginalitet och en individuell särprägel.
27. Hur länge gäller upphovsrätt?
Svar: Upphovsrätten gäller i regel så länge upphovsmannen lever plus 70 år efter dennes död. Därefter får verket fritt återges.
onsdag 10 september 2008
Rafting
Rafting
A. Vilken är deras affärsidé?
Svar: Deras affärsidé är att starta ett rafting företag.
Kundbehov: ett sekundärt: det av fart och spänning – något många kanske vill uppleva. Kundgrupp: alla som är intresserade, det verkade ju som att just rafting tilltalade alla åldrar.
Produktidén: ganska enkel, att erbjuda en upplevelse som man sent ska glömma.
Resurser: de behöver ganska mycket av dessa. De behöver [minst] en fullt utrustad båt, bil[ar] som kan köra dit folk, en flytbrygga att starta och en att stanna vid (men här kanske man kan utnyttja några som redan finns) och några anställda, som fungerar som färdledare. De skulle båda vara involverade i verksamheten, fast på olika sätt. De skulle alltså även de bidra med arbetskraft.
C. Finns det några geografiskt lämpliga platser? Vilka landskap är i första hand intressanta?
Svar: Självklart så måste verksamheten vara i närheten av forsar och sådant. Uppenbarligen finns det bra sådana i Norge, men de kanske inte vill vara precis i närheten av ett bolag som erbjuder samma. De borde kanske starta det i ett område där ingen annan driver någon liknande typ av verksamhet. Det ska samtidigt vara ett ställe dit folk enkelt kan ta sig till och som har vacker skogsnatur – bara det är ju en del av upplevelsen.
D. Hur länge ska en tur vara? Hur många båtar behöver de? Räkna med en tur varje halvtimme. Är det bättre med två bilar?
Svar: En tur ska vara runt tre timmar, och om de vill starta varje halvtimme mellan 10.00 och 16.00 (precis som i Norge) då blir det sammanlagt 13 turer per dag.
Bilturen (än en gång baserat på Norge turen) är runt en timme. Den första bilen kommer alltså inte behövas förrän 13.00, då den första båtturen är avklarad. Samma bil är tillbaka vid start med båten 14.00.
F. Hur stort startkapital behövs? Vilka kostnader behöver de pengar till?
Svar: Starkapitalet måste vara enormt. Jag skulle personligen inte rekommendera att de började så stort – med en tur varje halvtimme. Till det behöver de åtta båtar, vilket är en kostnad som går upp mot 720 000 kr - bara för båtar! Det skulle inte fungera med bara två båtar, om de vill ha det täta schemat. Sedan bilarna – men sedan har de kanske två personbilar själva som de skulle bli tvungna att utnyttja. Sedan behövs två bilar till – man skulle kunna köpa två begagnade, vars gemensamma kostnad inte skulle överskrida 80 000 kr. Sedan kostar det även med personal. Elva anställda, med en genomsnittslön på, låt oss säga 10 000kr – de arbetar ju trots allt inte åtta timmar om dagen. Sedan så skulle även bensinen kosta, och man måste alltid avse lite pengar vid problem – om en båt skulle gå sönder till exempel.
G. Tror du att affärsidén kan skapa en sysselsättning året runt för dem båda?
Svar: Nej, det tror jag inte. Om man hade versamheten i norra Sverige till exempel – där det finns fler älvar och forsar, så skulle de inte kunna arbeta vinterhalvåret då det skulle bli alldeles för kallt. Om de tar sig lite längre söder ut, kanske de skulle kunna dra ut det på åtta, max nio månader. Folk vill förmodligen inte ens åka på rafting när det nästan ligger ett tunt lager is vid strandkanten.
H. Gör en kalkyl över det första året. Tänk ut olika kostandsposter. Försök även att uppskatta rimliga belopp för kostnaderna. Räkna med att fyra personer i genomsnitt åker med varje tur och att verksamheten bedrivs under åtta månader per år.
Svar: Varje biltur varar i en timme, de åker i genomsnit 50km/h. Liten bil går på 4 liter bensin på en sådan sträcka. En sådan mängd är idag ca 50 kr, och fram och tillbaka: 100kr/tur. Totalt blir det 320 000kr på 8 månader.
A. Vilken är deras affärsidé?
Svar: Deras affärsidé är att starta ett rafting företag.
Kundbehov: ett sekundärt: det av fart och spänning – något många kanske vill uppleva. Kundgrupp: alla som är intresserade, det verkade ju som att just rafting tilltalade alla åldrar.
Produktidén: ganska enkel, att erbjuda en upplevelse som man sent ska glömma.
Resurser: de behöver ganska mycket av dessa. De behöver [minst] en fullt utrustad båt, bil[ar] som kan köra dit folk, en flytbrygga att starta och en att stanna vid (men här kanske man kan utnyttja några som redan finns) och några anställda, som fungerar som färdledare. De skulle båda vara involverade i verksamheten, fast på olika sätt. De skulle alltså även de bidra med arbetskraft.
B. Har de tillräckligt med kompetens för att klara rafting-verksamhet?
Svar: Det är frågan det. De har ju aldrig sysslat med något liknande. Förvisso har de arbetat i ett vaktbolag, och en erfarenhet de kan ha tagit med sig är ansvaret för kunderna. De kommer alltså att bry sig om kunderna och deras säkerhet, på ett helt annat sätt än någon som bara ville tjäna pengar. Om de anställer någon med lite erfarenhet inom det området, kanske det går bättre, lite enklare. Men så här, bara rakt på sak, från ingenstans, kan det bli en aning svårt i början. Men sedan, när man väl kommer in i det, är det en helt annan sak. Det kommer att bli mer som en rutin verksamhet, samma sak om och om igen, och då sätter sig vanorna och man blir bättre på vad man gör.
Svar: Det är frågan det. De har ju aldrig sysslat med något liknande. Förvisso har de arbetat i ett vaktbolag, och en erfarenhet de kan ha tagit med sig är ansvaret för kunderna. De kommer alltså att bry sig om kunderna och deras säkerhet, på ett helt annat sätt än någon som bara ville tjäna pengar. Om de anställer någon med lite erfarenhet inom det området, kanske det går bättre, lite enklare. Men så här, bara rakt på sak, från ingenstans, kan det bli en aning svårt i början. Men sedan, när man väl kommer in i det, är det en helt annan sak. Det kommer att bli mer som en rutin verksamhet, samma sak om och om igen, och då sätter sig vanorna och man blir bättre på vad man gör.
C. Finns det några geografiskt lämpliga platser? Vilka landskap är i första hand intressanta?
Svar: Självklart så måste verksamheten vara i närheten av forsar och sådant. Uppenbarligen finns det bra sådana i Norge, men de kanske inte vill vara precis i närheten av ett bolag som erbjuder samma. De borde kanske starta det i ett område där ingen annan driver någon liknande typ av verksamhet. Det ska samtidigt vara ett ställe dit folk enkelt kan ta sig till och som har vacker skogsnatur – bara det är ju en del av upplevelsen.
D. Hur länge ska en tur vara? Hur många båtar behöver de? Räkna med en tur varje halvtimme. Är det bättre med två bilar?
Svar: En tur ska vara runt tre timmar, och om de vill starta varje halvtimme mellan 10.00 och 16.00 (precis som i Norge) då blir det sammanlagt 13 turer per dag.
Bilturen (än en gång baserat på Norge turen) är runt en timme. Den första bilen kommer alltså inte behövas förrän 13.00, då den första båtturen är avklarad. Samma bil är tillbaka vid start med båten 14.00.
A-H = båt, M-P = bil
Tid Båt Bil
10.00 – A –
10.30 – B –
11.00 – C –
11.30 – D –
12.00 – E – M åker från start
12.30 – F – O åker från start
13.00 – G – M plockar upp A, N åker från start
13.30 – H – O plockar upp B, P åker från start
14.00 – A – M kommer tillbaka med A, N plockar upp C, M åker från start
14.30 – B – O kommer tillbaka med B, P plockar upp D, O åker från start
15.00 – C – N kommer tillbaka med C, M plockar upp E, N åker från start
15.30 – D – P kommer tillbaka med D, O plockar upp F, P åker från start
16.00 – E – M kommer tillbaka med E, N plockar upp G, M åker från start
16.30 – – O kommer tillbaka med F, P plockar upp H, O åker från start
17.00 – – N kommer tillbaka med G, M plockar upp A, N åker från start
17.30 – – P kommer tillbaka med H, O plockar upp B, P åker från start
18.00 – – M kommer tillbaka med A, N plockar upp C, M åker från start
18.30 – – O kommer tillbaka med B, P plockar upp D
19.00 – – N kommer tillbaka med C, M plockar upp E
19.30 – – P kommer tillbaka med D
20.00 – – M kommer tillbaka med E
Så enligt detta schema, behövs det 8 båtar och 4 bilar, för att det ska gå utan uppehålla. Jag räknar med att det är vanliga bilar, som kan ta en last, alltså en båttur. Är det större, skulle man köra tillbaka två laster – den första skulle bara behöva vänta lite, tills den andra turen kommer in till slutstationen. Men nu räknar jag från och med en båttur på en biltur. Det skulle vara väldigt svårt att hinna med bara två bilar. Det skulle ju dock fungera om man gjorde som jag nämnde ovan – tog två båtturer åt gång. Men man räknade ju med fyra personer i varje båt, och det är lite svårt att få plats med 8 personer (två båtturer) i en bil.
E. Hur många personer behöver de anställa? Räkna med att Martin sköter administrationen och Hillevi kör bilen.
Svar: Administrationen behövs det, i alla fall till en början, ingen annan en Martin. Sedan om man utvecklar, expanderar företaget, kanske man ska ha en receptionist etc. När det gäller bilturerna, kommer Hillevi aldrig klara av att vara på fyra ställen samtidigt. Därför skulle det – till en början – behövs tre anställda som bara kör bilar. Sedan kommer de självkart att behöva några färdledare, närmare bestämt lika många som båtar, dvs. 8 stycken. Egentligen så skulle även Martin kunna hoppa in och köra bil ibland. Han borde inte ha så mycket arbete konstant. Då skulle man även kunna klara sig med minst en mindre anställd.
Tid Båt Bil
10.00 – A –
10.30 – B –
11.00 – C –
11.30 – D –
12.00 – E – M åker från start
12.30 – F – O åker från start
13.00 – G – M plockar upp A, N åker från start
13.30 – H – O plockar upp B, P åker från start
14.00 – A – M kommer tillbaka med A, N plockar upp C, M åker från start
14.30 – B – O kommer tillbaka med B, P plockar upp D, O åker från start
15.00 – C – N kommer tillbaka med C, M plockar upp E, N åker från start
15.30 – D – P kommer tillbaka med D, O plockar upp F, P åker från start
16.00 – E – M kommer tillbaka med E, N plockar upp G, M åker från start
16.30 – – O kommer tillbaka med F, P plockar upp H, O åker från start
17.00 – – N kommer tillbaka med G, M plockar upp A, N åker från start
17.30 – – P kommer tillbaka med H, O plockar upp B, P åker från start
18.00 – – M kommer tillbaka med A, N plockar upp C, M åker från start
18.30 – – O kommer tillbaka med B, P plockar upp D
19.00 – – N kommer tillbaka med C, M plockar upp E
19.30 – – P kommer tillbaka med D
20.00 – – M kommer tillbaka med E
Så enligt detta schema, behövs det 8 båtar och 4 bilar, för att det ska gå utan uppehålla. Jag räknar med att det är vanliga bilar, som kan ta en last, alltså en båttur. Är det större, skulle man köra tillbaka två laster – den första skulle bara behöva vänta lite, tills den andra turen kommer in till slutstationen. Men nu räknar jag från och med en båttur på en biltur. Det skulle vara väldigt svårt att hinna med bara två bilar. Det skulle ju dock fungera om man gjorde som jag nämnde ovan – tog två båtturer åt gång. Men man räknade ju med fyra personer i varje båt, och det är lite svårt att få plats med 8 personer (två båtturer) i en bil.
E. Hur många personer behöver de anställa? Räkna med att Martin sköter administrationen och Hillevi kör bilen.
Svar: Administrationen behövs det, i alla fall till en början, ingen annan en Martin. Sedan om man utvecklar, expanderar företaget, kanske man ska ha en receptionist etc. När det gäller bilturerna, kommer Hillevi aldrig klara av att vara på fyra ställen samtidigt. Därför skulle det – till en början – behövs tre anställda som bara kör bilar. Sedan kommer de självkart att behöva några färdledare, närmare bestämt lika många som båtar, dvs. 8 stycken. Egentligen så skulle även Martin kunna hoppa in och köra bil ibland. Han borde inte ha så mycket arbete konstant. Då skulle man även kunna klara sig med minst en mindre anställd.
F. Hur stort startkapital behövs? Vilka kostnader behöver de pengar till?
Svar: Starkapitalet måste vara enormt. Jag skulle personligen inte rekommendera att de började så stort – med en tur varje halvtimme. Till det behöver de åtta båtar, vilket är en kostnad som går upp mot 720 000 kr - bara för båtar! Det skulle inte fungera med bara två båtar, om de vill ha det täta schemat. Sedan bilarna – men sedan har de kanske två personbilar själva som de skulle bli tvungna att utnyttja. Sedan behövs två bilar till – man skulle kunna köpa två begagnade, vars gemensamma kostnad inte skulle överskrida 80 000 kr. Sedan kostar det även med personal. Elva anställda, med en genomsnittslön på, låt oss säga 10 000kr – de arbetar ju trots allt inte åtta timmar om dagen. Sedan så skulle även bensinen kosta, och man måste alltid avse lite pengar vid problem – om en båt skulle gå sönder till exempel.
G. Tror du att affärsidén kan skapa en sysselsättning året runt för dem båda?
Svar: Nej, det tror jag inte. Om man hade versamheten i norra Sverige till exempel – där det finns fler älvar och forsar, så skulle de inte kunna arbeta vinterhalvåret då det skulle bli alldeles för kallt. Om de tar sig lite längre söder ut, kanske de skulle kunna dra ut det på åtta, max nio månader. Folk vill förmodligen inte ens åka på rafting när det nästan ligger ett tunt lager is vid strandkanten.
H. Gör en kalkyl över det första året. Tänk ut olika kostandsposter. Försök även att uppskatta rimliga belopp för kostnaderna. Räkna med att fyra personer i genomsnitt åker med varje tur och att verksamheten bedrivs under åtta månader per år.
Svar: Varje biltur varar i en timme, de åker i genomsnit 50km/h. Liten bil går på 4 liter bensin på en sådan sträcka. En sådan mängd är idag ca 50 kr, och fram och tillbaka: 100kr/tur. Totalt blir det 320 000kr på 8 månader.
Det görs 13 båtturer per dag, på 30.5 dagar, i åtta månader. Fyra personer varje tur, varje person betalar 500kr. Inkomsten blir: 6 344 000kr på åtta månader. Detta är deras enda inkomst.
Kalkyl: 
I. Räcker överskottet till för att leva på?
Svar: Om de lyckas, med att alltid vara fullbokade – och om inga större problem sker, så att de inte behöver köpa nya båtar och sådant – så kommer det verkligen att räcka. Första året blir det kanske inte fullt så mycket inkomst – då man ska köpa så mycket nytt – men året därpå blir det i stort sätt bara bensin, lokal och skatt man ska betala. Dock så visste jag inte riktigt hur mycket skatt som måste betalas; det beror ju på hur stort företag är, hur mycket det tjänar etc. Där komme en hel del av inkomsten att försvinna, men det är något man får ta.
I. Räcker överskottet till för att leva på?
Svar: Om de lyckas, med att alltid vara fullbokade – och om inga större problem sker, så att de inte behöver köpa nya båtar och sådant – så kommer det verkligen att räcka. Första året blir det kanske inte fullt så mycket inkomst – då man ska köpa så mycket nytt – men året därpå blir det i stort sätt bara bensin, lokal och skatt man ska betala. Dock så visste jag inte riktigt hur mycket skatt som måste betalas; det beror ju på hur stort företag är, hur mycket det tjänar etc. Där komme en hel del av inkomsten att försvinna, men det är något man får ta.
v.37 - Affärsplan
Här är veckans uppgift.
Rätt eller Fel
A. En affärsplan upprättas enbart när man startar ett nytt företag. Fel – en affärsplan kan även göras när någon större förändring sker inom företaget.
B. En entreprenör är samma sak som uppfinnare. Fel – en entreprenör uppfinner inte, utan tar initiativ till nya företag, nya produkter och andra affärsmöjligheter.
C. Entreprenören som person är ofta lika viktigt som affärsplanen när man ska låna pengar. Rätt.
D. Den första fasen när man startar företag är att utveckla och testa affärsidén. Rätt.
E. En investerare är samma sak som en bank. Fel – en investerare är en person som är villig att satsa pengar i ett företag.
F. En bra affärsidé söker tillfredsställa ett kundbehov hos en viss kundgrupp. Rätt.
G. Branschkunnande är viktigt för att lyckas med sin affärsidé. Rätt.
H. Att kartlägga marknadens aktörer ingår i den andra fasen, att ta fram en affärsplan. Rätt.
I. Strategiska vägval ger i regel snabba utfall. Fel – strategiska vägval får på längre sikt oftast konsekvenser
J. Företagets organisation är en av punkterna som bör ingå i affärsplanen. Rätt.
K. En affärsplan bör vara enkel och tydlig och fokusera på det som är viktigt för affärsidén. Rätt – man kan ha med mycket information, men inte så mycket att det väsentliga hamnar i skymundan.
L. Fåmansföretag avser ett företag med få anställda. Rätt – även få ägare.
M. Man bör akta sig för att engagera kunder i arbetet med affärsplanen. Fel – det kan vara bra att få hjälp med att se på saken med nya ögon.
N. Att delta i affärsplanstävlingen Venture Cup get utan kostnad tillgång till goda råd. Rätt.
O. En stark vision gör det lättare att lyckas som företagare. Rätt.
P. ALMI arbetar på uppdrag av bl.a. staten med rådgivning och viss finansiering till företagare som vill komma igång. Rätt
Q. Inom Ung Företagsamhet får ungdomar under ett skolår starta, driva och avveckla ett riktigt företag. Rätt.
R. Ung Företagsamhet ger möjlighet att delta i utbildning, mässor och tävlingar. Rätt.
Repetera
1. Vad ska beskrivas i en affärsplan?
Svar: En affärsplan är som ett schema som beskriver företaget, var det står idag och hur det kommer att arbeta i framtiden för att genomföra sin affärsidé. Planen skall därför innehålla hurdan företagets verksamhet kommer vara, omvärlden – hur företaget ska anpassas etc. - och företagets ekonomiska förutsättningar.
2. Hur ofta bör man förnya sin affärsplan?
Svar: Detta varierar från företag till företag, beroende på vad det tycker är nödvändigt. Mindre företag gör en när de startar, och sedan kanske bara när någon större förändring sker, medan större företag uppdaterar sin varje år. På så sätt är den alltid aktuell.
3. Vad menas med en entreprenör?
Svar: En entreprenör är en initiativtagare när det gäller nya företag, produkter och idéer. En ägare till ett företag är en entreprenör.
4. En affärsplan är ett verktyg med på intern och extern användning. Hur då?
Svar: Om man delar upp företagets verksamhet i två delar, en intern och en extern, skulle de innehålla följande: intern – det som sker inom själva företaget, alltså själva produktionen av varan eller tjänsten osv. Extern – allt som sker med företaget på utsidan. Man lånar kanske pengar från banker, knyter nya kontakter, både med andra företag och såndant som direkt berör företaget: leverantörer.
5. Vilka tre faser omfattar affärsplaneringen?
Svar: 1. Utveckla och testa affärsidén. 2. Ta fram en affärsplan och se verksamheten ur ett fågelperspektiv. 3. Sätt affärsplanen i verksamhet genom att starta företaget, skapa lönsamhet och tillväx.t
6. Vilka fyra delar bör en affärsidé innehålla?
Svar: En affärsidés fyra delar är: Kundbehov – vilket behov ska man skapa eller utnyttja? - , kundgrupp – vilken grupp ska man rikta sig till, har man begränsningar, ex, geografiska - , produktidé – vad är min produkt, en vara eller en tjänst, på vilket sätt ska man fylla kundens behov – och resurer – vilka resurser har man och hur ska man gå tillväga för att genomföra sin affärsidé? Det viktiga är dock att dessa inte är helt skilda från varandra – de samverkar i en helhet (om det är en bra affärsidé)
7. Vilka av affärsidéns fyra delar kan en marknadsundersökning bäst belysa?
Svar: Kundgruppen och deras behov. Vilka är konsumenter ute på marknaden, och vad är de verkligen i behov av? Man ska ju inte komma med något som ingen behöver, och tro att man kommer tjäna storkovan. Man kan till exempel ta in folk från utsidan – förhoppnignsvis framtida konsumenter – och visa dem prototyper eller något, för att se deras respons. Kanske är det helt rätt, eller så är man kanske helt fel ute. Det är viktigt att ha kunskap och någon typ av erfarenhet från det aktuella området, som man vill arbeta inom.
8. Vad menas med en prototyp?
Svar: En prototyp är en enkel försöksmodell av ens tänkbara, framtida produkt. Den ska fortfarande vara riktigt i konstruktion, funktion och utseende – det är ju trots allt den man visar möjliga intressenter innan man riktigt börjar, och då är det viktigt att de ser och förstår hela varan, inte en dålig kopia.
9. Vad menas med strategiska vägval?
Svar: Det är en rad val man tar ställning till, redan under en tidig fas – då man tar fram själva affärsplanen. Problemet är att detta endast är principiella ställningstaganden – man vet ju inte vad som kommer hända när man verkligen sätter igång – och därför fungerar de inte perfekt på lång sikt. De leder ofta då till konsekvenser. Därför är det viktigt att ständigt vara uppdaterad, och inte ihärdig hålla fast vid sina principer, då de kanske skadar företaget mer än de gynnar det. Små ändringar kommer säkert att behöva göras, när man väl omsätter sin affärsplan i praktiken.
10. Vilka huvudpunkter bör ingå i en affärsplan?
Svar: Viktiga punkter, med undergrupper, som bör ingå i en affärsplan är följande:
· Affärsidé – bakgrund och kundbehov, produkten (lösning, det man ska erbjuda kunden), konkurrensfördelar och kundnytta.
· Ägare, styrelse och ledningsgrupp – hurdan ledningen ska se ut.
· Marknaden – dess storlek (indelning i segment?), potientialen för produkten, konkurrenter, marknadsstrategi och positionering – hur man ska hantera marknaden.
· Organisation – produktutveckling, produktion, distribution, marknadsföring och försäljning och service – produktens väg, från idé till en såld vara eller tjänst.
· Lönsamhet och finansiering – prissättningar, investeringar, resultatbudget, kapitalbehov och finansiering – varifrån man ska få sina pengar, vad de ska användas till etc. och redovisning av detta.
· Genomförande/Tidsplan – när ska man genomföra det? Har man en tidsgräns?
· Risker – vad kan ägaren men även företaget riskera?
11. Varför är ägarens kunskaper och erfarenheter speciellt viktiga vid bedömning av fåmansföretag?
Svar: Det är särskilt viktigt här, för att det är oftst samma person som både äger och driver företaget. Det räcker alltså inte bara att klara av de uppgifter man har som ägare, utan man ska även arbeta i företaget. Man har alltså insikt i minsta lilla sak, men är inte frånvarande, bakom en stort skrivbord eller liknande.
12. Vilka punkter är speciellt viktiga att bedöma när det gäller företag under stark tillväxt?
Svar: Företaget borde redogöra sina nuvarande resurser, däribland lokaler, utrustning leverantörer och arbetskraft. Men inte bara det: man ska även redovisa sina planer på framtiden, när det gäller framtida resurser. Uppenbarligen, om företaget upplever en tillvävt, måste man utöka mängden av utbudet, för att tillfredsställa efterfrågan. Om de inte lyckas med det, kan det enkelt försena, eller till och med stoppa tillväxten. Konsumenterna går kanske vidare till ett annat företag, som säljer liknande saker, men har tillräckligt av dem, så att det täcker efterfrågan.
13. Av tio nystartade företag, hur många blir succéföretag och hur många blir förlustföretag?
Svar: Enligt vår ekonomi bok, är det endast ett företag utav tio, som går med succé. Tre går i förlust, medan de resterande ”lever kvar”, men dras med olika typer av problem. Detta r egentligen en ganska realistisk siffra. Om nu inget företag gick i konkurs, ha då skulle utbudsmarknaden vara överväldigande, men det skulle helt enkelt inte funka. Hela poängen med marknadsekonomi – förutom det tradionella ”efterfråga och utbud” – är att den starkaste överlever. Det är strukturrationalisering som råder, och det måste råda, för att samhället ska kunna fortsätta utvecklas. Om staten exempelvis skulle skydda alla företag, så att inget skulle behöva stänga igen, så skulle det i slutändan helt enkelt vara för många, och då skulle det inte vara någon poäng med att starta nya. Vissa måste gå under, för att bana plats för nya, förhoppningsvis bättre.
Rätt eller Fel
A. En affärsplan upprättas enbart när man startar ett nytt företag. Fel – en affärsplan kan även göras när någon större förändring sker inom företaget.
B. En entreprenör är samma sak som uppfinnare. Fel – en entreprenör uppfinner inte, utan tar initiativ till nya företag, nya produkter och andra affärsmöjligheter.
C. Entreprenören som person är ofta lika viktigt som affärsplanen när man ska låna pengar. Rätt.
D. Den första fasen när man startar företag är att utveckla och testa affärsidén. Rätt.
E. En investerare är samma sak som en bank. Fel – en investerare är en person som är villig att satsa pengar i ett företag.
F. En bra affärsidé söker tillfredsställa ett kundbehov hos en viss kundgrupp. Rätt.
G. Branschkunnande är viktigt för att lyckas med sin affärsidé. Rätt.
H. Att kartlägga marknadens aktörer ingår i den andra fasen, att ta fram en affärsplan. Rätt.
I. Strategiska vägval ger i regel snabba utfall. Fel – strategiska vägval får på längre sikt oftast konsekvenser
J. Företagets organisation är en av punkterna som bör ingå i affärsplanen. Rätt.
K. En affärsplan bör vara enkel och tydlig och fokusera på det som är viktigt för affärsidén. Rätt – man kan ha med mycket information, men inte så mycket att det väsentliga hamnar i skymundan.
L. Fåmansföretag avser ett företag med få anställda. Rätt – även få ägare.
M. Man bör akta sig för att engagera kunder i arbetet med affärsplanen. Fel – det kan vara bra att få hjälp med att se på saken med nya ögon.
N. Att delta i affärsplanstävlingen Venture Cup get utan kostnad tillgång till goda råd. Rätt.
O. En stark vision gör det lättare att lyckas som företagare. Rätt.
P. ALMI arbetar på uppdrag av bl.a. staten med rådgivning och viss finansiering till företagare som vill komma igång. Rätt
Q. Inom Ung Företagsamhet får ungdomar under ett skolår starta, driva och avveckla ett riktigt företag. Rätt.
R. Ung Företagsamhet ger möjlighet att delta i utbildning, mässor och tävlingar. Rätt.
Repetera
1. Vad ska beskrivas i en affärsplan?
Svar: En affärsplan är som ett schema som beskriver företaget, var det står idag och hur det kommer att arbeta i framtiden för att genomföra sin affärsidé. Planen skall därför innehålla hurdan företagets verksamhet kommer vara, omvärlden – hur företaget ska anpassas etc. - och företagets ekonomiska förutsättningar.
2. Hur ofta bör man förnya sin affärsplan?
Svar: Detta varierar från företag till företag, beroende på vad det tycker är nödvändigt. Mindre företag gör en när de startar, och sedan kanske bara när någon större förändring sker, medan större företag uppdaterar sin varje år. På så sätt är den alltid aktuell.
3. Vad menas med en entreprenör?
Svar: En entreprenör är en initiativtagare när det gäller nya företag, produkter och idéer. En ägare till ett företag är en entreprenör.
4. En affärsplan är ett verktyg med på intern och extern användning. Hur då?
Svar: Om man delar upp företagets verksamhet i två delar, en intern och en extern, skulle de innehålla följande: intern – det som sker inom själva företaget, alltså själva produktionen av varan eller tjänsten osv. Extern – allt som sker med företaget på utsidan. Man lånar kanske pengar från banker, knyter nya kontakter, både med andra företag och såndant som direkt berör företaget: leverantörer.
5. Vilka tre faser omfattar affärsplaneringen?
Svar: 1. Utveckla och testa affärsidén. 2. Ta fram en affärsplan och se verksamheten ur ett fågelperspektiv. 3. Sätt affärsplanen i verksamhet genom att starta företaget, skapa lönsamhet och tillväx.t
6. Vilka fyra delar bör en affärsidé innehålla?
Svar: En affärsidés fyra delar är: Kundbehov – vilket behov ska man skapa eller utnyttja? - , kundgrupp – vilken grupp ska man rikta sig till, har man begränsningar, ex, geografiska - , produktidé – vad är min produkt, en vara eller en tjänst, på vilket sätt ska man fylla kundens behov – och resurer – vilka resurser har man och hur ska man gå tillväga för att genomföra sin affärsidé? Det viktiga är dock att dessa inte är helt skilda från varandra – de samverkar i en helhet (om det är en bra affärsidé)
7. Vilka av affärsidéns fyra delar kan en marknadsundersökning bäst belysa?
Svar: Kundgruppen och deras behov. Vilka är konsumenter ute på marknaden, och vad är de verkligen i behov av? Man ska ju inte komma med något som ingen behöver, och tro att man kommer tjäna storkovan. Man kan till exempel ta in folk från utsidan – förhoppnignsvis framtida konsumenter – och visa dem prototyper eller något, för att se deras respons. Kanske är det helt rätt, eller så är man kanske helt fel ute. Det är viktigt att ha kunskap och någon typ av erfarenhet från det aktuella området, som man vill arbeta inom.
8. Vad menas med en prototyp?
Svar: En prototyp är en enkel försöksmodell av ens tänkbara, framtida produkt. Den ska fortfarande vara riktigt i konstruktion, funktion och utseende – det är ju trots allt den man visar möjliga intressenter innan man riktigt börjar, och då är det viktigt att de ser och förstår hela varan, inte en dålig kopia.
9. Vad menas med strategiska vägval?
Svar: Det är en rad val man tar ställning till, redan under en tidig fas – då man tar fram själva affärsplanen. Problemet är att detta endast är principiella ställningstaganden – man vet ju inte vad som kommer hända när man verkligen sätter igång – och därför fungerar de inte perfekt på lång sikt. De leder ofta då till konsekvenser. Därför är det viktigt att ständigt vara uppdaterad, och inte ihärdig hålla fast vid sina principer, då de kanske skadar företaget mer än de gynnar det. Små ändringar kommer säkert att behöva göras, när man väl omsätter sin affärsplan i praktiken.
10. Vilka huvudpunkter bör ingå i en affärsplan?
Svar: Viktiga punkter, med undergrupper, som bör ingå i en affärsplan är följande:
· Affärsidé – bakgrund och kundbehov, produkten (lösning, det man ska erbjuda kunden), konkurrensfördelar och kundnytta.
· Ägare, styrelse och ledningsgrupp – hurdan ledningen ska se ut.
· Marknaden – dess storlek (indelning i segment?), potientialen för produkten, konkurrenter, marknadsstrategi och positionering – hur man ska hantera marknaden.
· Organisation – produktutveckling, produktion, distribution, marknadsföring och försäljning och service – produktens väg, från idé till en såld vara eller tjänst.
· Lönsamhet och finansiering – prissättningar, investeringar, resultatbudget, kapitalbehov och finansiering – varifrån man ska få sina pengar, vad de ska användas till etc. och redovisning av detta.
· Genomförande/Tidsplan – när ska man genomföra det? Har man en tidsgräns?
· Risker – vad kan ägaren men även företaget riskera?
11. Varför är ägarens kunskaper och erfarenheter speciellt viktiga vid bedömning av fåmansföretag?
Svar: Det är särskilt viktigt här, för att det är oftst samma person som både äger och driver företaget. Det räcker alltså inte bara att klara av de uppgifter man har som ägare, utan man ska även arbeta i företaget. Man har alltså insikt i minsta lilla sak, men är inte frånvarande, bakom en stort skrivbord eller liknande.
12. Vilka punkter är speciellt viktiga att bedöma när det gäller företag under stark tillväxt?
Svar: Företaget borde redogöra sina nuvarande resurser, däribland lokaler, utrustning leverantörer och arbetskraft. Men inte bara det: man ska även redovisa sina planer på framtiden, när det gäller framtida resurser. Uppenbarligen, om företaget upplever en tillvävt, måste man utöka mängden av utbudet, för att tillfredsställa efterfrågan. Om de inte lyckas med det, kan det enkelt försena, eller till och med stoppa tillväxten. Konsumenterna går kanske vidare till ett annat företag, som säljer liknande saker, men har tillräckligt av dem, så att det täcker efterfrågan.
13. Av tio nystartade företag, hur många blir succéföretag och hur många blir förlustföretag?
Svar: Enligt vår ekonomi bok, är det endast ett företag utav tio, som går med succé. Tre går i förlust, medan de resterande ”lever kvar”, men dras med olika typer av problem. Detta r egentligen en ganska realistisk siffra. Om nu inget företag gick i konkurs, ha då skulle utbudsmarknaden vara överväldigande, men det skulle helt enkelt inte funka. Hela poängen med marknadsekonomi – förutom det tradionella ”efterfråga och utbud” – är att den starkaste överlever. Det är strukturrationalisering som råder, och det måste råda, för att samhället ska kunna fortsätta utvecklas. Om staten exempelvis skulle skydda alla företag, så att inget skulle behöva stänga igen, så skulle det i slutändan helt enkelt vara för många, och då skulle det inte vara någon poäng med att starta nya. Vissa måste gå under, för att bana plats för nya, förhoppningsvis bättre.
söndag 7 september 2008
Företagens olika former, intressenter etc.
Här är den andra uppgiften, den har tre delar: Rätt-Fel, Viktiga begrepp och Diskussionsuppgifter.
Del 1. Rätt eller Fel
1. En enskild firma är den enda företagsformen där man kan vara ensam ägare till företaget: Fel – man behöver bara vara minst en ägare i ett aktiebolag också.
2. En ägare till en enskild firma är personligt ansvarig för företagets skulder: Rätt
3. Det krävs 100 000 kronor i startkapital för att starta en enskild firma: Fel – det krävs inget minsta startkapital överhuvudtaget för att starta en sådan firma.
4. Aktiebolag är en juridisk person: Rätt
5. I aktiebolag måste man vara flera ägare: Fel – det behöver bara vara minst en.
6. Handelsbolag måste ha minst tre delägare: Fel – det behöver bara vara minst två.
7. Ägarna i ett handelsbolag har obegränsat solidariskt ansvar för företagets skulder: Rätt
8. Handelsbolag är inte en juridisk person: Fel – företaget kommer att ingå alla avtal här, inte privatpersonerna.
9. Kommanditbolag är en form av aktiebolag: Fel – det är en form av handelsbolag.
10. Ekonomiska föreningar är kooperativa: Rätt
11. Ericsson är en ekonomisk förening: Fel – Ericsson är ett aktiebolag
12. Funktionsorganisation innebär att varje ”avdelning” har olika arbetsuppgifter: Rätt
13. När ett projekt är slutfört, splittras vanligtvis projektgruppen: Rätt
14. Projektdeltagare får alltid arbeta med samma personer: Fel – deltagarna får istället nya arbetsuppgifter i andra grupper – inte nödvändigtvis med samma personer.
15. Kooperativa företag är alltid statligt ägda: Fel – de är ägda av antingen konsumenter eller producenter/leverantörer.
16. Handelsföretag tillverkar som regel de varor de säljer: Fel – dessa företag köper in varor och säljer dem vidare. Industriföretag däremot tillverkar eller förädlar själva.
17. Alla intressenter är lika viktiga för företaget: Fel – det varierar från företag till företag förstås vilka som är viktigast, men för ex. bemanningsföretag är personalen den viktigaste.
Del 2. Viktiga begrepp
1. Obegränsat ekonomiskt ansvar – om en person har detta ansvar – alltid i enskild företag – måste han/hon vara beredd att behöva lägga ut sina privata tillgångar, ifall det skulle gå dåligt för företaget.
2. Aktier – är en ägarandel i ett aktiebolag. Varje andel har en bestämd storlek – bestämt värde - men varje aktie ger lika stort ägande i bolaget. Som aktieägare har man rätt till del i bolagets vinst samt utdelning och rösträtt vid bolagsstämman. Man kan få avkastning på två sätt: genom en årlig utdelning och genom att aktiekursn går upp. Aktierna är fritt överlåtbara, de kan alltså säljas och köpas fritt.
3. Aktiekapital – eller startkapital för ett aktiebolag, är det som privatpersonen som startar bolaget måste ställa upp med. Det brukar oftast ligga på minst 100 000 kr, att starta ett aktiebolag. Aktiekapitalet fungerar som en säkerhet för dem som har något att kräva av bolaget (leverantörer exempelvis) och kan får användas i bolagets verksamhet. När startkapitalet är insatt, är det summan av de nominella (”bara på pappret”) värdet på samtliga aktier i bolaget. Man kan sedan även höja aktiekapitalet.
4. Juridisk person – är motsatsen till en individ som är en privatperson. Ett aktiebolag är en sådan, och om något går snett så är det den juridiska personen – alltså firman – som är skyldig att betala, inte några individer – privatpersoner.
5. Kommanditbolag - är en specialform av handelsbolag, där bara en en av ägarna behöver ha obegränsat ekonomiskt ansvar. Denna person kallas komplemetär.
6. Kommanditdelägare – är de andra ägarna i ett kommanditbolag, som inte har obegränsat ekonomiskt ansvar. De riskerar bara det kapital som de själva har satsat i bolaget, till skillnad från komplementären.
7. Kooperativ – innebär ett samarbete mot ett gemensamt mål, där medlemmarna själva både äger och driver den verksamhet de har behov av. En sådan här typ av verksamhet ska ge medlemmar största möjliga nytta – främst en ekonomisk sådan.
8. Ideell förening – en förening som primärt inte har några ekonomiska intressen och är därför i regel inte heller någon juridisk företagsform. Idrottsklubbar är sådana.
De finns typer av ideella föreningar som vill främja sina medlemmars ekonomiska intressen, men de får inte göra det genom ekonomisk verksamhet. En sådan typ av förening är fackföreningar.
9. Organisation – är en uppläggning av en verksamhet. Har oftast en hierarkisk utformning med klara skiljelinjer mellan över- och underordnande. Detta för att legitimera och underlätta bland anat beslutsfattande, ordergivning och kontroll.
10. Funktionsorganisation – där man delar upp arbetet efter de huvuduppgifter som företaget har att utföra. Samtliga avdelningar är underställda VD:n, men ansvarar ändå själva för sina arbetsuppgifter, eller s.k. funktioner. Alla avdelningar blir specialister inom sitt eget område, och problemet blir då att man kan bli för fokuserad i sitt eget arbete, att man inte vet om vad som händer på resten av företaget.
11. Produktorganisation – man delar in företaget efter de produkter som ska tillverkas. Även här ansvarar varje avdelning för det arbete som måste utföras för att företaget ska kunna fungera korrekt. Varje avdelning sköter alltså sina inköp, tillverkning, personaladministration etc. Även här kan man dock bli ignorant om vad som sker på andra avdelningar, och då är det viktigt att företagen har en fungerande policy.
12. Projektorganisation – man sätter tillfälligt ihop exempelvis ihop en arbetsstyrka som ska utföra ett uppdrag. En projektledare utses. Detta fenomen är vanligt i tjänsteproducerande företag, exempelvis it-företag. När arbetet är klart, splittras gruppen, och deltagarna får nya uppgifter i andra projekt.
13. Offentliga företag – är företag som ägs av antingen stat, landsting eller kommun direkt eller indirekt. Detta kan vara allt från stora företag som SJ till små kommunala bussbolag. Offentliga företag måste i regel upprätta en öppen redovisning, som ska ge en överblick över transfereringar, lån, kapitaltillskott, förlustbidrag etc.
14. Industriföretag – ett företag som producerar sina varor själva, eller förädla varor. Mer kända industriföretag är bland andra Electrolux och Ericsson.
15. Handelsföretag – ett företag som endast köper in varor, och sedan distribuerar dem vidare. De finns två typer: detaljhandelsföretag – säljer direkt till konsumenterna – och grossister – säljer till andra företag.
16. Serviceföretag – kallas även tjänsteföretag. De säljer tjänster till antingen konsumenter eller andra företag. Dessa typer av företag blir allt vanligare. Exempel sådana företag är städföretag och daghem.
17. Intressent – grupper eller personer som ger och får något av ett företag. Alla företag har sina intressenter. Det finns åtta olika gruper av intressenter: långivare, staten, ägare, leverantörer, personal, kommuner, kunder och konkurrenter.
18. Intressentkonflikt – när det blir en konflikt mellan de olika intressenterna. Om det går bra för ett företag, till exempel kanske personalen vill ha mer i lön, medan ägaren i sin tur vill ha mer utdelning. Båda kan uppenbarligen inte få vad de vill. Självklart kan man komprimissa, men principen är den att de inte båda kan få vad de till en början vill ha.
Del 3. Diskussionsuppgifter
1. Skillnader mellan aktiebolag och handelsbolag. Vilka fördelar och nackdelar tycker du har störst betydelse i valet mellan handelsbolag och aktiebolag?
Svar: Om man börjar vid början, så är den stora skillnaden startkapitalet. För aktiebolag krävs ett stort sådant: minst 100 000 kr, medan det inte behövs något alls till ett handelsbolag. Båda bolagen är juridiska personer, så det är företagen som kommer att ingå alla avtal – inte privatpersonerna. Den största skillnaden är dock vad som händer om det börjar gå sämre: som aktieägare riskerar man bara att förlora satsat kapital. Men som ägare i ett handelsbolag, har man ett obegränsat och solidariskt ansvar, vilket innebär att man måste vara beredd på att lägga ut sina privata tillgångar ifall det skulle behövas. Har man ett aktiebolag, kan alltså bolaget gå i konkurs, utan att man som ägare gör det – aktiekapitalet finns alltså där att användas, för så fort man lägger in sitt startkapital (och registerar sitt aktiebolag) så är det inte ens pengar längre, utan bolagets. Frågan är ju då vad som är bäst. Aktiebolag är lättare att sälja om man skulle vilja det, men det kostar mycket mer att starta ett. I ett aktiebolag bestämmer man inte själv – alla delägare har lika stor rätt att få sin röst hörd och rösta vid bolagsstämman – medan i ett handelsbolag ägarna som startat bolaget – är de som bestämmer.
2. Aktiebolag – den säkraste bolagsformen. En del påstår att aktiebolag är den säkraste bolagsforemn för både delägare och leverantörer. Vad menas med detta?
Svar: Anledningen till detta, är att det finns en klar skiljelinje mellan företaget (den juridiska personen) och ägaren (privatpersonen). Genom att företaget är en juridisk person, är det den som kan äga egna tillgångar, ha skulder, samt rättigheter och skyldigheter. En juridisk person (företaget alltså) kan vidare äga eller vara delägare i andra bolag.
Det delägare i ett aktiebolag endast riskerar att förlora satsat kapital, medan leverantörer och andra intressenter har aktiekapitalet som en försäkring, ifall det skulle gå dålig.
3. Att arbeta i projekt. Att arbeta i en projektorganisation kan vara både roligt och jobbigt. Vad skulle du tycka var roligt respektive jobbigt? Hur tror du man bör vara som människa för att trivas med att arbeta i en projektorganisation?
Svar: Det som definitivt skulle vara det roligaste, är ombytligheten. Man skulle nästan aldrig behöva jobba med samma sak. Man skulle konstant ha nya upplevelser, lära sig nya saker och träffa nya människor. Det som skulle vara jobbigt är faktiskt samma sak. Ibland vill man ha lite rutin – det är något alla behöver. Man vill ha något man är van vid, samma personer runt sig osv. För att kunna jobba i en projektorganisation – och trivas – måse man vara väldigt anpassningsbar och inte vara en sådan som behöver ha rutin och samma miljö (och människor) runt sig, för att kunna trivas och prestera.
4. Intressentkonflikter. Om ett företag går bra kan det uppstå en konflikt mellan företagets intressenter. Förklara detta påstående.
Svar: När det går bra för ett företag, är det självklart att alla vill ha lite betalt för mödan. Oftast vill personalen ha mer betalt medan ägaren kanske själv vill ha mer utdelning. En kompromiss är möjlig, men båda parterna kan inte få så mycket de vill ha. För att båda ska kunna få det, måste ägaren kanske höja priset på varorna, för att få in ännu mer pengar. Detta leder kanske till att färre personer köper av produkten, och då sjunker efterfrågan. Företaget kanske fortfarande inte vill sänka priset till vad det var tidigare, utan vill fortsätta få in mer pengar, och det kan leda till produktionsöverskott. Vad gör man? Man kanske måste avskeda folk från olika avdelningar, för att spara in på lönerna, men även för att man nu inte behöver tillverka fullt lika många varor. Om några personer blir arbetslösa, blir det en belastning för kommunen, som nu slutar få in skatt men också på något sätt måste ta hand om de arbetslösa. Förmodligen ge dem arbetslöshetsersättning. För att ha råd med detta, måste kommunen å andra sidan höja på några andra priser, kanske skatten? Och så här fortgår det i en cirkel, där alla är mer eller mindre beroende av varandra.
Del 1. Rätt eller Fel
1. En enskild firma är den enda företagsformen där man kan vara ensam ägare till företaget: Fel – man behöver bara vara minst en ägare i ett aktiebolag också.
2. En ägare till en enskild firma är personligt ansvarig för företagets skulder: Rätt
3. Det krävs 100 000 kronor i startkapital för att starta en enskild firma: Fel – det krävs inget minsta startkapital överhuvudtaget för att starta en sådan firma.
4. Aktiebolag är en juridisk person: Rätt
5. I aktiebolag måste man vara flera ägare: Fel – det behöver bara vara minst en.
6. Handelsbolag måste ha minst tre delägare: Fel – det behöver bara vara minst två.
7. Ägarna i ett handelsbolag har obegränsat solidariskt ansvar för företagets skulder: Rätt
8. Handelsbolag är inte en juridisk person: Fel – företaget kommer att ingå alla avtal här, inte privatpersonerna.
9. Kommanditbolag är en form av aktiebolag: Fel – det är en form av handelsbolag.
10. Ekonomiska föreningar är kooperativa: Rätt
11. Ericsson är en ekonomisk förening: Fel – Ericsson är ett aktiebolag
12. Funktionsorganisation innebär att varje ”avdelning” har olika arbetsuppgifter: Rätt
13. När ett projekt är slutfört, splittras vanligtvis projektgruppen: Rätt
14. Projektdeltagare får alltid arbeta med samma personer: Fel – deltagarna får istället nya arbetsuppgifter i andra grupper – inte nödvändigtvis med samma personer.
15. Kooperativa företag är alltid statligt ägda: Fel – de är ägda av antingen konsumenter eller producenter/leverantörer.
16. Handelsföretag tillverkar som regel de varor de säljer: Fel – dessa företag köper in varor och säljer dem vidare. Industriföretag däremot tillverkar eller förädlar själva.
17. Alla intressenter är lika viktiga för företaget: Fel – det varierar från företag till företag förstås vilka som är viktigast, men för ex. bemanningsföretag är personalen den viktigaste.
Del 2. Viktiga begrepp
1. Obegränsat ekonomiskt ansvar – om en person har detta ansvar – alltid i enskild företag – måste han/hon vara beredd att behöva lägga ut sina privata tillgångar, ifall det skulle gå dåligt för företaget.
2. Aktier – är en ägarandel i ett aktiebolag. Varje andel har en bestämd storlek – bestämt värde - men varje aktie ger lika stort ägande i bolaget. Som aktieägare har man rätt till del i bolagets vinst samt utdelning och rösträtt vid bolagsstämman. Man kan få avkastning på två sätt: genom en årlig utdelning och genom att aktiekursn går upp. Aktierna är fritt överlåtbara, de kan alltså säljas och köpas fritt.
3. Aktiekapital – eller startkapital för ett aktiebolag, är det som privatpersonen som startar bolaget måste ställa upp med. Det brukar oftast ligga på minst 100 000 kr, att starta ett aktiebolag. Aktiekapitalet fungerar som en säkerhet för dem som har något att kräva av bolaget (leverantörer exempelvis) och kan får användas i bolagets verksamhet. När startkapitalet är insatt, är det summan av de nominella (”bara på pappret”) värdet på samtliga aktier i bolaget. Man kan sedan även höja aktiekapitalet.
4. Juridisk person – är motsatsen till en individ som är en privatperson. Ett aktiebolag är en sådan, och om något går snett så är det den juridiska personen – alltså firman – som är skyldig att betala, inte några individer – privatpersoner.
5. Kommanditbolag - är en specialform av handelsbolag, där bara en en av ägarna behöver ha obegränsat ekonomiskt ansvar. Denna person kallas komplemetär.
6. Kommanditdelägare – är de andra ägarna i ett kommanditbolag, som inte har obegränsat ekonomiskt ansvar. De riskerar bara det kapital som de själva har satsat i bolaget, till skillnad från komplementären.
7. Kooperativ – innebär ett samarbete mot ett gemensamt mål, där medlemmarna själva både äger och driver den verksamhet de har behov av. En sådan här typ av verksamhet ska ge medlemmar största möjliga nytta – främst en ekonomisk sådan.
8. Ideell förening – en förening som primärt inte har några ekonomiska intressen och är därför i regel inte heller någon juridisk företagsform. Idrottsklubbar är sådana.
De finns typer av ideella föreningar som vill främja sina medlemmars ekonomiska intressen, men de får inte göra det genom ekonomisk verksamhet. En sådan typ av förening är fackföreningar.
9. Organisation – är en uppläggning av en verksamhet. Har oftast en hierarkisk utformning med klara skiljelinjer mellan över- och underordnande. Detta för att legitimera och underlätta bland anat beslutsfattande, ordergivning och kontroll.
10. Funktionsorganisation – där man delar upp arbetet efter de huvuduppgifter som företaget har att utföra. Samtliga avdelningar är underställda VD:n, men ansvarar ändå själva för sina arbetsuppgifter, eller s.k. funktioner. Alla avdelningar blir specialister inom sitt eget område, och problemet blir då att man kan bli för fokuserad i sitt eget arbete, att man inte vet om vad som händer på resten av företaget.
11. Produktorganisation – man delar in företaget efter de produkter som ska tillverkas. Även här ansvarar varje avdelning för det arbete som måste utföras för att företaget ska kunna fungera korrekt. Varje avdelning sköter alltså sina inköp, tillverkning, personaladministration etc. Även här kan man dock bli ignorant om vad som sker på andra avdelningar, och då är det viktigt att företagen har en fungerande policy.
12. Projektorganisation – man sätter tillfälligt ihop exempelvis ihop en arbetsstyrka som ska utföra ett uppdrag. En projektledare utses. Detta fenomen är vanligt i tjänsteproducerande företag, exempelvis it-företag. När arbetet är klart, splittras gruppen, och deltagarna får nya uppgifter i andra projekt.
13. Offentliga företag – är företag som ägs av antingen stat, landsting eller kommun direkt eller indirekt. Detta kan vara allt från stora företag som SJ till små kommunala bussbolag. Offentliga företag måste i regel upprätta en öppen redovisning, som ska ge en överblick över transfereringar, lån, kapitaltillskott, förlustbidrag etc.
14. Industriföretag – ett företag som producerar sina varor själva, eller förädla varor. Mer kända industriföretag är bland andra Electrolux och Ericsson.
15. Handelsföretag – ett företag som endast köper in varor, och sedan distribuerar dem vidare. De finns två typer: detaljhandelsföretag – säljer direkt till konsumenterna – och grossister – säljer till andra företag.
16. Serviceföretag – kallas även tjänsteföretag. De säljer tjänster till antingen konsumenter eller andra företag. Dessa typer av företag blir allt vanligare. Exempel sådana företag är städföretag och daghem.
17. Intressent – grupper eller personer som ger och får något av ett företag. Alla företag har sina intressenter. Det finns åtta olika gruper av intressenter: långivare, staten, ägare, leverantörer, personal, kommuner, kunder och konkurrenter.
18. Intressentkonflikt – när det blir en konflikt mellan de olika intressenterna. Om det går bra för ett företag, till exempel kanske personalen vill ha mer i lön, medan ägaren i sin tur vill ha mer utdelning. Båda kan uppenbarligen inte få vad de vill. Självklart kan man komprimissa, men principen är den att de inte båda kan få vad de till en början vill ha.
Del 3. Diskussionsuppgifter
1. Skillnader mellan aktiebolag och handelsbolag. Vilka fördelar och nackdelar tycker du har störst betydelse i valet mellan handelsbolag och aktiebolag?
Svar: Om man börjar vid början, så är den stora skillnaden startkapitalet. För aktiebolag krävs ett stort sådant: minst 100 000 kr, medan det inte behövs något alls till ett handelsbolag. Båda bolagen är juridiska personer, så det är företagen som kommer att ingå alla avtal – inte privatpersonerna. Den största skillnaden är dock vad som händer om det börjar gå sämre: som aktieägare riskerar man bara att förlora satsat kapital. Men som ägare i ett handelsbolag, har man ett obegränsat och solidariskt ansvar, vilket innebär att man måste vara beredd på att lägga ut sina privata tillgångar ifall det skulle behövas. Har man ett aktiebolag, kan alltså bolaget gå i konkurs, utan att man som ägare gör det – aktiekapitalet finns alltså där att användas, för så fort man lägger in sitt startkapital (och registerar sitt aktiebolag) så är det inte ens pengar längre, utan bolagets. Frågan är ju då vad som är bäst. Aktiebolag är lättare att sälja om man skulle vilja det, men det kostar mycket mer att starta ett. I ett aktiebolag bestämmer man inte själv – alla delägare har lika stor rätt att få sin röst hörd och rösta vid bolagsstämman – medan i ett handelsbolag ägarna som startat bolaget – är de som bestämmer.
2. Aktiebolag – den säkraste bolagsformen. En del påstår att aktiebolag är den säkraste bolagsforemn för både delägare och leverantörer. Vad menas med detta?
Svar: Anledningen till detta, är att det finns en klar skiljelinje mellan företaget (den juridiska personen) och ägaren (privatpersonen). Genom att företaget är en juridisk person, är det den som kan äga egna tillgångar, ha skulder, samt rättigheter och skyldigheter. En juridisk person (företaget alltså) kan vidare äga eller vara delägare i andra bolag.
Det delägare i ett aktiebolag endast riskerar att förlora satsat kapital, medan leverantörer och andra intressenter har aktiekapitalet som en försäkring, ifall det skulle gå dålig.
3. Att arbeta i projekt. Att arbeta i en projektorganisation kan vara både roligt och jobbigt. Vad skulle du tycka var roligt respektive jobbigt? Hur tror du man bör vara som människa för att trivas med att arbeta i en projektorganisation?
Svar: Det som definitivt skulle vara det roligaste, är ombytligheten. Man skulle nästan aldrig behöva jobba med samma sak. Man skulle konstant ha nya upplevelser, lära sig nya saker och träffa nya människor. Det som skulle vara jobbigt är faktiskt samma sak. Ibland vill man ha lite rutin – det är något alla behöver. Man vill ha något man är van vid, samma personer runt sig osv. För att kunna jobba i en projektorganisation – och trivas – måse man vara väldigt anpassningsbar och inte vara en sådan som behöver ha rutin och samma miljö (och människor) runt sig, för att kunna trivas och prestera.
4. Intressentkonflikter. Om ett företag går bra kan det uppstå en konflikt mellan företagets intressenter. Förklara detta påstående.
Svar: När det går bra för ett företag, är det självklart att alla vill ha lite betalt för mödan. Oftast vill personalen ha mer betalt medan ägaren kanske själv vill ha mer utdelning. En kompromiss är möjlig, men båda parterna kan inte få så mycket de vill ha. För att båda ska kunna få det, måste ägaren kanske höja priset på varorna, för att få in ännu mer pengar. Detta leder kanske till att färre personer köper av produkten, och då sjunker efterfrågan. Företaget kanske fortfarande inte vill sänka priset till vad det var tidigare, utan vill fortsätta få in mer pengar, och det kan leda till produktionsöverskott. Vad gör man? Man kanske måste avskeda folk från olika avdelningar, för att spara in på lönerna, men även för att man nu inte behöver tillverka fullt lika många varor. Om några personer blir arbetslösa, blir det en belastning för kommunen, som nu slutar få in skatt men också på något sätt måste ta hand om de arbetslösa. Förmodligen ge dem arbetslöshetsersättning. För att ha råd med detta, måste kommunen å andra sidan höja på några andra priser, kanske skatten? Och så här fortgår det i en cirkel, där alla är mer eller mindre beroende av varandra.
måndag 1 september 2008
Affärsidé - om uppgift
Ja, nu var den klar. Tog ett bra tag, men var väldigt interessant.
Just det att man egentligen visste om allting, och det enda som
behövdes var att lurka fram det. Man sökte just inte fakta på nätet
eller liknande, utan det var bara vad som fanns i huvudet. Och när
man blev klar, så var det nästan overkligt vad man skrivit. Har jag
vekligen skrivit detta? Jag hade inte dragit några av de slutsatserna
tidigare, men när man väl har gjort det är det ganska självklart.
Ja, just det. Så är det ju!
söndag 31 augusti 2008
Uppgift 'Affärside' del 1
Jag har valt att dela upp inlägget i två. Det första kommer att innehålla "Företag och deras slogan". Det andra kommer att innehålla "Företag och deras affärsidéer".
Företag och deras slogan - Identifiera slogan, beskriv budskap och skriv affärsidé
1. Livet har sina goda stunder – McDonald’s
Budskap: Vill påvisa att de få (eller många) gånger man besöker restaurangen är ljusa,
goda stunder, tack vare deras sortiment, lokaler och personal. De är små ljusglimtar i en
annars så kanske grå och tråkig vardag. Därför har de förmodligen även satsat mycket på
färger. Restaurangen har ofta färgerna rött eller gult – glada, ljusa färger – för att skapa en
kontrast mot vardagen.
Affärsidé: Det är viktigt för oss att våra kunder har förtroende för oss och vår restaurang,
men även att vi tar del av deras åsikter så att vi kan förbättra oss själva. Därför är vi
noggranna med att våra kunder vet om vad vi serverar, vad vår mat innehåller - allt för att
deras upplevelse hos oss ska bli så bra som möjligt.
2. Connecting People – Nokia
Budskap: De är ett nät som når ut till nästan alla. De för samman folk, spränger de geografiska gränserna. Vad spelar det för roll om man bor i norra respektive södra Sverige, när man har Nokia mobiler som ändå har kontakt? Och inte bara det, Nokia har blivit ett globalt varumärke som återfinns över hela världen. Alla deras produkter har som ett ”band” som för samman folk. Man ska känna en typ av samvaro: jag är bara en av oerhört många som har en Nokia mobil.
Affärsidé: Vi vet hur viktigt det är med kommunikation i dagens samhälle, och hur viktigt det är för oss människor att kunna tala både med andra i närheten och de som befinner sig geografiskt långt bort. Det är dessa geografiska hinder vi arbetar för att undanröja.
Emellertid fortsätter kommunikations industrin att förändras och internet är nästa
hållplats. Och det är nu vårt mål: vi vill kunna erbjuda våra kunder det allra modernaste
inte bara inom telefoni, utan även inom internettjänster.
3. För god att kolsyra – MER
Budskap: I en tid då kolsyrade drycker är det senaste ”skriet”, då alla dricker det, det finns att köpa överallt och man till och med tillverka det hemma själv i en kolsyremaskin, är det nästan konstigt om man inte dricker kolsyrade drycker, om man istället väljer att dricka något icke-kolsyrat, likt MER. De vill visa att deras dryck är god som den redan är, till och med godare än kolsyrade drycker, då den inte behöver ”bubblor” för att förbättra smaken.
Affärsidé: I en bransch som svämmar över av olika typer av drycker, som till stor del är kolsyrade, känner vi att det är viktigt att erbjuda något som alla kan njuta av. Våra drycker finns i ett stort antal smaker – och vi arbetar hela tiden för att utveckla nya – och passar alla: flicka som pojke, gammal som ung. Vi ser inte behovet av att kolsyra vårt sortiment, bara för att det ska bli ett i mängden. Vår saft är god som den är, och absolut för god att kolsyra.
4. Om du får oväntat besök – Gevalia
Budskap: Gevalia är billigt, lättillgängligt och lättlagat. Får du oväntat besök har du antingen kaffe redan hemma – och har då redan gjort ett medvetet val, där du ur en mängd valde just Gevalia – och det går snabbt att tillaga det, så att gästerna snabbt får sitt kaffe. Eller så är det bara att kila ner till närmaste affär, för där finns det säkert och till ett förmånligt pris.
Affärsidé: Vi på Gevalia håller mycket på tradition. Vi har i mer än hundra år hämtat våra kaffebönor från jordens alla hörn – allt för att ge varje bönblanding sin egen speciella karaktär och på så sätt även kunna erbjuda ett väldig stor utbud som passar våra många olika konsumenter. Trots skillnader i rostning har allt vårt kaffe en välbalanserad grundsmak, där fyllighet och syrlighet möts i harmoni. Kan avnjutas lika mycket på egen hand som vid oväntat besök.
5. Om katten själv får välja – Whiskas
Budskap: Omsorgen man lägger på husdjur idag är oerhörd. Man tvättar dem, kammar dem, leker med dem etc. De är nästan som en livs levande människor med sina behov och fasoner. Och en människa ska få välja själv, inte sant? Samma sak gäller alltså djur, i det här fallet katter. Enligt deras slogan, gillar egentligen inte katter annan mat än Whiskas, men de äter den för att de inte har något annat val. Men ger du dem ett val, väljer de självklart Whiskas.
Affärsidé: Vi är medvetna och bryr oss om de små varelser som vi har runt oss, som är i lika stort behov av kärlek och omtanke som en människa. Och på vilket bättre sätt kan man visa sin katt omtanke, än erbjuda den något den själv skulle välja? Något den själv tycker om. Vi har efter många års arbete kommit fram till ett stort antal kombinationer som din katt med all säkerhet kommer att tycka om. Men det är inte allt. Vi fortsätter vårt arbete och tar jämt och ständigt fram nya, goda smaker – om katten själv får välja.
6. Make yourself heard – Ericsson
Budskap: I en idealistisk kommunikationsvärld – enligt Ericsson – kan alla kontakta varandra, alla kan tala med alla, alla kan göra sin röst hörd. Och visst blir det så. Om man lever enskilt, utan kontakt med yttervärlden, hur kan man göra sig själv hörd? Men med Ericssons mobiler behöver man inte oroa sig för det. Alla kan höra dig, överallt. Vad mer kan man önska sig? (Det betyder uppenbarligen inte att göra sin röst hörd i exempelvis politiska sammanhang, utan bland sina medmänniskor.)
Affärsidé: Vi vill kombinera mobilt telefoni och internet och erbjuda våra kunder det modernaste och bästa inom den grenen. Vi vill göra våra kunders vardag lite snabbare, bättre och smartare. Alla har rätt att göra sin röst hörd bland sina medmänniskor och vi siktar mot en framtid där det är fullt möjligt.
7. För att du älskar det goda – OLW
Budskap: Vem föredrar inte något gott över något mindre gott? Och varje vettig människa som älskar det goda, skulle självklart välja just OLW:s snacks. Lite smart att de inte har skrivit ”För att du älskar det bra”, för i sådana fall skulle det varit en ren lögn. Det bra är inte samma som det goda. Det bra förknippas mer med hälsa och vad som är nyttigt, och snacks är ju inte nyttigt. Så en grov översättning av deras slogan skulle vara ”För att du för en stund vill glömma nyttigt och istället hänge dig åt onyttigt”.
Affärsidé: Vi är Sveriges ledande tillverkare av snacks, och ämnar förbli det. Vi arbetar ständigt med att utveckla nya smaker, men även med att förbättra de redan befintliga produkter. Det har alltid varit vårt mål att ge våra konsumenter något att njuta av, sprida lite glädje och goda smaker.
8. Bli onödigt rik – ATG
Budskap: Ganska simpel slogan. De vill påvisa att om du spelar med dem så kan du vinna så mycket pengar att du inte vet vad du skall göra av dem. Just att det står ”bli”, och inte ”du blir” innebär en stor skillnad. Med det första så finns en möjlighet att du blir onödigt rik, och med det andra, ja, då blir du onödigt rik – men alla vet att man inte blir rik med säkerhet när man spelar.
Affärsidé: Vi strävar efter att våra kunder ska kunna ta del av de senaste starlistorna och resultaten på ett effektivt och snabbt sätt. Allt detta för att de ska kunna göra medvetna och eftertänksamma val. Kunskap ger enligt oss vinst. Och ju mer kunskap vi kan erbjuda våra kunder, desto större blir deras chanser till vinst.
Företag och deras slogan - Identifiera slogan, beskriv budskap och skriv affärsidé
1. Livet har sina goda stunder – McDonald’s
Budskap: Vill påvisa att de få (eller många) gånger man besöker restaurangen är ljusa,
goda stunder, tack vare deras sortiment, lokaler och personal. De är små ljusglimtar i en
annars så kanske grå och tråkig vardag. Därför har de förmodligen även satsat mycket på
färger. Restaurangen har ofta färgerna rött eller gult – glada, ljusa färger – för att skapa en
kontrast mot vardagen.
Affärsidé: Det är viktigt för oss att våra kunder har förtroende för oss och vår restaurang,
men även att vi tar del av deras åsikter så att vi kan förbättra oss själva. Därför är vi
noggranna med att våra kunder vet om vad vi serverar, vad vår mat innehåller - allt för att
deras upplevelse hos oss ska bli så bra som möjligt.
2. Connecting People – Nokia
Budskap: De är ett nät som når ut till nästan alla. De för samman folk, spränger de geografiska gränserna. Vad spelar det för roll om man bor i norra respektive södra Sverige, när man har Nokia mobiler som ändå har kontakt? Och inte bara det, Nokia har blivit ett globalt varumärke som återfinns över hela världen. Alla deras produkter har som ett ”band” som för samman folk. Man ska känna en typ av samvaro: jag är bara en av oerhört många som har en Nokia mobil.
Affärsidé: Vi vet hur viktigt det är med kommunikation i dagens samhälle, och hur viktigt det är för oss människor att kunna tala både med andra i närheten och de som befinner sig geografiskt långt bort. Det är dessa geografiska hinder vi arbetar för att undanröja.
Emellertid fortsätter kommunikations industrin att förändras och internet är nästa
hållplats. Och det är nu vårt mål: vi vill kunna erbjuda våra kunder det allra modernaste
inte bara inom telefoni, utan även inom internettjänster.
3. För god att kolsyra – MER
Budskap: I en tid då kolsyrade drycker är det senaste ”skriet”, då alla dricker det, det finns att köpa överallt och man till och med tillverka det hemma själv i en kolsyremaskin, är det nästan konstigt om man inte dricker kolsyrade drycker, om man istället väljer att dricka något icke-kolsyrat, likt MER. De vill visa att deras dryck är god som den redan är, till och med godare än kolsyrade drycker, då den inte behöver ”bubblor” för att förbättra smaken.
Affärsidé: I en bransch som svämmar över av olika typer av drycker, som till stor del är kolsyrade, känner vi att det är viktigt att erbjuda något som alla kan njuta av. Våra drycker finns i ett stort antal smaker – och vi arbetar hela tiden för att utveckla nya – och passar alla: flicka som pojke, gammal som ung. Vi ser inte behovet av att kolsyra vårt sortiment, bara för att det ska bli ett i mängden. Vår saft är god som den är, och absolut för god att kolsyra.
4. Om du får oväntat besök – Gevalia
Budskap: Gevalia är billigt, lättillgängligt och lättlagat. Får du oväntat besök har du antingen kaffe redan hemma – och har då redan gjort ett medvetet val, där du ur en mängd valde just Gevalia – och det går snabbt att tillaga det, så att gästerna snabbt får sitt kaffe. Eller så är det bara att kila ner till närmaste affär, för där finns det säkert och till ett förmånligt pris.
Affärsidé: Vi på Gevalia håller mycket på tradition. Vi har i mer än hundra år hämtat våra kaffebönor från jordens alla hörn – allt för att ge varje bönblanding sin egen speciella karaktär och på så sätt även kunna erbjuda ett väldig stor utbud som passar våra många olika konsumenter. Trots skillnader i rostning har allt vårt kaffe en välbalanserad grundsmak, där fyllighet och syrlighet möts i harmoni. Kan avnjutas lika mycket på egen hand som vid oväntat besök.
5. Om katten själv får välja – Whiskas
Budskap: Omsorgen man lägger på husdjur idag är oerhörd. Man tvättar dem, kammar dem, leker med dem etc. De är nästan som en livs levande människor med sina behov och fasoner. Och en människa ska få välja själv, inte sant? Samma sak gäller alltså djur, i det här fallet katter. Enligt deras slogan, gillar egentligen inte katter annan mat än Whiskas, men de äter den för att de inte har något annat val. Men ger du dem ett val, väljer de självklart Whiskas.
Affärsidé: Vi är medvetna och bryr oss om de små varelser som vi har runt oss, som är i lika stort behov av kärlek och omtanke som en människa. Och på vilket bättre sätt kan man visa sin katt omtanke, än erbjuda den något den själv skulle välja? Något den själv tycker om. Vi har efter många års arbete kommit fram till ett stort antal kombinationer som din katt med all säkerhet kommer att tycka om. Men det är inte allt. Vi fortsätter vårt arbete och tar jämt och ständigt fram nya, goda smaker – om katten själv får välja.
6. Make yourself heard – Ericsson
Budskap: I en idealistisk kommunikationsvärld – enligt Ericsson – kan alla kontakta varandra, alla kan tala med alla, alla kan göra sin röst hörd. Och visst blir det så. Om man lever enskilt, utan kontakt med yttervärlden, hur kan man göra sig själv hörd? Men med Ericssons mobiler behöver man inte oroa sig för det. Alla kan höra dig, överallt. Vad mer kan man önska sig? (Det betyder uppenbarligen inte att göra sin röst hörd i exempelvis politiska sammanhang, utan bland sina medmänniskor.)
Affärsidé: Vi vill kombinera mobilt telefoni och internet och erbjuda våra kunder det modernaste och bästa inom den grenen. Vi vill göra våra kunders vardag lite snabbare, bättre och smartare. Alla har rätt att göra sin röst hörd bland sina medmänniskor och vi siktar mot en framtid där det är fullt möjligt.
7. För att du älskar det goda – OLW
Budskap: Vem föredrar inte något gott över något mindre gott? Och varje vettig människa som älskar det goda, skulle självklart välja just OLW:s snacks. Lite smart att de inte har skrivit ”För att du älskar det bra”, för i sådana fall skulle det varit en ren lögn. Det bra är inte samma som det goda. Det bra förknippas mer med hälsa och vad som är nyttigt, och snacks är ju inte nyttigt. Så en grov översättning av deras slogan skulle vara ”För att du för en stund vill glömma nyttigt och istället hänge dig åt onyttigt”.
Affärsidé: Vi är Sveriges ledande tillverkare av snacks, och ämnar förbli det. Vi arbetar ständigt med att utveckla nya smaker, men även med att förbättra de redan befintliga produkter. Det har alltid varit vårt mål att ge våra konsumenter något att njuta av, sprida lite glädje och goda smaker.
8. Bli onödigt rik – ATG
Budskap: Ganska simpel slogan. De vill påvisa att om du spelar med dem så kan du vinna så mycket pengar att du inte vet vad du skall göra av dem. Just att det står ”bli”, och inte ”du blir” innebär en stor skillnad. Med det första så finns en möjlighet att du blir onödigt rik, och med det andra, ja, då blir du onödigt rik – men alla vet att man inte blir rik med säkerhet när man spelar.
Affärsidé: Vi strävar efter att våra kunder ska kunna ta del av de senaste starlistorna och resultaten på ett effektivt och snabbt sätt. Allt detta för att de ska kunna göra medvetna och eftertänksamma val. Kunskap ger enligt oss vinst. Och ju mer kunskap vi kan erbjuda våra kunder, desto större blir deras chanser till vinst.
Uppgift 'Affärside' del 2
Företag och deras affärsidéer
TELIA SONERA – c. – ”Vi erbjuder pålitliga, innovativa och användarvänliga tjänster för överföring och paketering av ljud, bild, data, information, transaktioner och underhållning. Vi verkar i de nordiska och baltiska länderna, Ryssland samt på utvalda marknader i Eurasien.
Vi ger service till och möter varje kund på ett sätt som ger valuta för pengarna. Denna förmåga skapas genom att utnyttja stordriftsdelar och omvandla heltäckande kunskap om kunden till handling.”
Kundbehov – Skapar ett sekundärt behov av pålitliga överföringarna av olika typer av paket.
Kundgrupp – Är begränsade geografiskt till de nordiska och baltiska länderna, Ryssland samt på vissa, utvalda marknader i Eurasien. Riktar sig tror jag mest till personer 25+, de som kanske är i behov av att skicka paket, eller andra typer av överföringar. Ungdomar brukar oftast inte behöva det – om de skickar något så är det något som går att skicka över internet utan att behöva någon medlare, vi skickar väl inte så ”värdefulla” saker.
Produktidé – Erbjuder i stort sätt bara tjänster i form av överföring och paketering.
Resurser – Deras personal som ska vara bra på service, men även deras transporter och ”nätverk”, över vilket de transfererar. De vill få folk att lita på dem, genom att sätta sig in i kundens behov, för att sedan kunna erbjuda pålitliga tjänster och bra service.
H&M – e. – ”Vår affärsidé är att erbjuda mode och kvalitet till bästa pris. Vår design- och inköpsavdelning skapar klädkollektionerna och svara för att vi kan erbjuda det bästa modet. Bästa pris kan vi erhålla genom; få mellanhänder, att köpa stora volymer, lång erfarenhet av textilbranschen, stor kännedom om vilka varor som ska köpas från vilken marknad, effektivt distributionssystem och att vara kostnadsmedvetna.”
Kundbehov – Behovet H&M försöker fylla är ett sekundärt. Det är något som inte är livsnödvändigt för oss. Det är kanske inte ens så viktigt att ha deras kläder, men de får oss att tro, att då deras kläder är ”stilrena” och billiga så är det nödvändiga för oss. Det är en typ av känsla, samhörighet, nästan en upplevelse att köpa deras kläder.
Kundgrupp – De har en oerhört bred målgrupp, som omfattar rent av alla. Eftersom de just köper in i stora volymer, har de råd att köpa både manliga, kvinnliga och barn kläder. Och inte bara det – de har ju accessoarer och smink. De riktar sig till alla som vill köpa. Just därför de har stora lokaler, stort urval – för att alla ska hitta något som passar just dem. De har även olika avdelningar: en för mer strikt klädsel, en mer sportig, ungdomlig etc. Och så är H&M mer eller mindre ett globalt märke. Så det har inga geografiska begränsningar i den benämningen (självklart når de ju inte ut till de som inte har tillgång till en H&M-affär, men de utvidgar hela tiden sitt ”imperium” och nya butiker öppnas hela tiden upp).
Produktidé – Deras idé är ganska enkel, men smart. De erbjuder mode (som förr alltid var dyrt och något inte alla kunde ha) till låga priser. Men de har som sagt utvidgat sitt sortiment med skor, skönhetsartiklar, accessoarer etc. – de vill ju nå ut till alla olika typer av personer.
Resurser – Företagets tillverkning sker ofta utomlands, där arbetskraften är billigare än i Sverige (man behöver inte åka så långt som Indien för att hitta folk som arbetar för mindre än vad svenskar kräver). De har direkt kontakt med tillverkarna, så att de slipper en massa dyra mellanhänder och förmodligen även en massa experter som arbetar för att ta reda på vilka varor som ska köpas från vilken marknad för att det ska löna sig mest. De inhandlar även stora volymer, för att det ska bli billigare.
SKANDIABANKEN – a. – ”Vår affärsidé är att tillhandahålla de mest moderna och prisvärda produkterna inom bank och försäkring som förenklar och berikar för kunden. Vi vill också vara den ledande Internetbanken och självservicekundens förstahandsval.”
Kundbehov – Sekundärt behov. De har utnyttjat det att många tycker att det är onödigt komplicerat och invecklat så fort man ska göra något på banken. De antyder att hos dem är det enkelt att få något gjort samtidigt som det görs ordentligt. Även snabbheten vissa behöver, som Internetbanker och dylikt ger, har de utnyttjat. De har alltså inte skapat något behov, utan bara utnyttjat primitiva behov; enkelhet över komplikation, snabbhet över tidskrävande.
Kundgrupp – De riktar sig ju först och främst till sina egna kunder, de personer som redan har ett konto hos dem. Alltså mestadels personer 20+. Men även för den mer moderna människan, som hellre sitter vid Internet och tar lån, eller andra självservicekunder.
Produktidé – De erbjuder moderna och prisvärda exempelvis försäkringar och lån – en typ av tjänster alltså. Mycket av deras arbete ligger tydligen även på internet, då de vill vara ledande inom Internetbanken. Så allt är mycket modernt, men samtidigt inte komplicerat så att det försvårar för äldre personer.
Resurser – Banker säljer ju inte ting i samma bemärkelser som en affär, så mycket av deras ”produkter” ser man inte. Förutom en avdelning som förmodligen arbetar med att följa med i utvecklingen, så satsar de förmodligen även mycket på lokaler och personal och deras sätt att bemöta kunderna. Så mycket av deras resurser är nog deras ”yttre” sida.
EL-GIGANTEN – c. – ”Vår affärsidé ar att uppnå god lönsamhet genom att vara den mest effektiva distributionskanalen för hemelektronik, elektriska hushållsapparater och relaterade tjänster till flest kunder i Norden.”
Kundbehov – Sekundärt behov. Uppenbarligen skapar de ett behov av elektriska apparater. Genom att sälja nytt varje månad t.ex. får de oss att tro att det är nödvändigt att vi uppdaterar oss för att kunna hålla takten med omvärlden.
Kundgrupp – Eftersom de har ett så brett sortiment, så riktar de sig i stort sätt till personer i alla åldrar. Dock är deras verksamhet begränsad till Norden. Men det är nu. Om deras ekonomi stiger avsevärt, och de tycker att de skulle tjäna ännu mer på att utvidgas, kommer de kanske sprida sig även till kontinenten.
Produktidé – De säljer både varor och tjänster – ofta är dessa kombinerade, som i en mobiltelefon eller i en dator. De har inte bara elektronik, utan även relaterade tjänster, som kanske uppmuntar någon som inte är säker på hur man använder en dator, att ändå köpa en, för att de räknar med att få expertishjälp.
Resurser - De tillverkar inte egna varor, utan köper in och distributerar sedan sortimentet på ett effektivt sätt. Dock är deras experter – de som utför de ”relaterade tjänsterna”- viktiga också. Man kan ju även köpa från internet av dem, och på så sätt når de ut till ännu fler personer.
FRISKIS & SVETTIS – g. – ”Vi är en ideell allmännyttig idrottsförening med den enkel idé: Det ska vara lustfyllt att träna. Känns det inte roligt, är risken stor att man lägger av. Och det är ju inte bra. För människan är byggd för rörelse och mår därför bäst när hon rör på sig. Det är en fullständig självklarhet för varje barn, men en bortglömd sanning för många vuxna. Till och med för många unga vuxna.”
Kundbehov – Sekundärt behov. Använder det faktum att allt färre rör sig och skapar det till ett behov: alla borde röra på sig – varför inte hos dem? Nämner ganska självklara saker som att människan är byggd för att röra sig och att man mår bäst av kondition, men lägger även till att det ska vara ”lustfyllt” att träna. Och de tycker att de erbjuder sina kunder rolig och givande träning.
Kundgrupp – De riktar sig till alla i alla åldar som vill träna, men försöker även övertyga de som inte tränar, att de borde träna, hos dem.
Produktidé – De erbjuder guiding och hjälp och allt annat man behöver för att först komma igång, och sedan det man behöver för att fortsätta. Alla deras pass är ju ledda av någon, som en personlig tränare ungefär.
Resurser – Det enda de egentligen behöver är bra lokaler, redskap i vissa fall men allra viktigast är ledarna. De ska uppmuntra kunder till att kämpa, nå bättre resultat, men även övertyga dem att de borde komma tillbaka.
ERICSSON – b. – ”Vi tror på en värld där alla kommunicerar med alla och där tal, data och bilder enkelt kan skickas vart som helst när som helst. För att höja livskvalitet och produktivitet, men även skapa en värld där resurser används på ett effektivt sätt.
Vi formar framtiden för mobil bredbandskommunikation genom kontinuerlig tekniskt ledarskap. Vi strävar efter att vara innovationsledande inom branschen, driva på utvecklingen av avancerad kommunikation och hjälpa att skapa världens starkaste kommunikationsföretag.”
Kundbehov – Behovet de utnyttjar är det sekundära ”kommunikationsbehovet”, men även det ganska primitiva behovet av gemenskap. Att kommunicerat över mobil är nästan som att vara kroppsligt nära varandra och tala ansikte till ansikte.
Kundgrupp – Deras kundgrupp är väldigt bred – riktar sig till alla som är i behov av kommunikation. Och i dagens samhälle, vem är inte det? De är heller inte geografiskt begränsade, då de finns i stort sätt hela världen.
Produktidé – Det de erbjuder är även här ofta varor och tjänster kombinerade. Alla varor som man kan kommunicera med, är ju också en typ av tjänst. De vill ta den kommunikation vi har idag flera steg framåt, för att göra den mer effektiv, för att slutligen nå ett utopia, där alla hur enkelt som helst kommunicerar med alla, och där tal, bilder och annan data enkelt skickas vart som helst.
Resurser – Deras experter är deras viktigaste resurs, då dessa hela tiden försöker hitta nya sätt att framställa bättre exempelvis mobiler. För att vara bland de första som når de nya nivåerna i tekniken, ser de till att de även är bland de första på forskningsnivå. De vill samtidigt vara miljövänliga, och anstränger sig för att använda världens resurser på ett mer effektivt sätt.
MCDONALD'S – f. – ”Vår målsättning kan beskrivas i tre övergripande affärsmål: Nöjdare gäster, nöjdare medarbetare och bättre ekonomi, Alla de tre målen är lika viktiga. Vi kan bara få nöjda gäster om våra medarbetare trivs, utvecklas och får ta ansvar. Nöjda gäster är i sin tur en förutsättning för hög lönsamhet och en god ekonomi gör det möjligt att förbättra – som arbetsplats.”
Kundbehov – Primärt behov. McDonald’s har på senaste tiden fokuserat mycket på ”det goda kombinerat med det nyttiga”. För var det bara snabbmat – de påminner oss om att vi lever stressigt och precis som allt annat, måste maten gå fort. Varför lägga ner tid på att tillaga själv, eller i gå till en vanlig restaurang där du får vänta kanske en halvtimme, när du kan gå till dem och få din mat inom en minut? De bjuder även ibland på något om de inte är tillräckligt snabba! Nu blir mer människor mer och mer medvetna om hur nyttig mat. Så på senaste tiden har de även uppmärksammat att de erbjuder just det. Man kan ta exempelvis morötter istället för pommes frites. De påminner om vikten att äta hälsosamt, och erbjuder ”nyttiga” alternativ, och får oss att tro att bara för att de är lite dyrare, så är de nyttigare – och det går ju fortfarande fort. Sekundärt behov – de vill att man ska uppleva ens vistelse hos dem som en god stund, för att återkomma.
Kundgrupp – De riktar sig till precis alla. De har Happy Meal för de mindre, vid större sportevenemang Sportmenyer, dyra sallader för de mer ”kräsna” och olika typer av burgare.
Produktidé – Deras utbud är mestadels varor, men tjänster finns även, i form av service (personal). Just den här snabbheten är viktig för dem, utan dem skulle de inte ha blivit så framgångsrika. De hade redan från början något att erbjuda de flesta (nu har de ännu större urval): fisk, kyckling, vegetariska alternativ (ibland), stora menyer, små menyer etc. De har nödvändigtvis kanske inte den godaste maten, men de har störst urval.
Resurser – Den viktigaste faktorn i ett kök är personalen. Men inte bara de som tillagar maten, utan även de som står vid kassan och de som städar runt om i lokalen. Allt måste fungera i en perfekt symbios, för att man ska få så nöjda kunder som möjligt.
Alla råvaror köper de in färdiga. De skalar ju inte precis potatisen själva. Även de inhandlar enorma volymer – billigare på så sätt – men det lönar sig efter som det går åt så snabbt.
ELECTROLUX – h. – ”Vi har alltid strävat efter att vara ledande på innovationer och teknisk utveckling inom branschen. Detta har gett företaget en ledande ställning på världsmarknaden inom våra verksamhetsområden. Vi utvecklar nya lösningar med konsumenterna i centrum – alltid med kvalitet, effektivitet, miljöhänsyn, användarvänlighet, design och avancerad teknologi som ledstjärnor.
För många människor innebär tillvaron i hemmet en rad små bekymmer eller problem. Våra produkter hjälper till att lösa dessa genom en kombination av innovationer, design och djup insikt i konsumentens behov. Vi strävar efter att utveckla lättanvända produkter som ger ett enklare och bekvämare liv.”
Kundbehov – Sekundära behov. De betonar att alla de små problem man har i hemmet kan lösas med deras produkter. De uppfinner alltså inte något helt nytt, utan vill förbättra och förenkla det vi redan har.
Kundgrupp – De riktar sig nog mest till personer 25+, om inte 30+. De producerar mer långlivade produkter, exempelvis dammsugare, och inte mobiler som många byter då och då. Produkter som är viktiga och används i hemmet. Alltså riktar de sig snarare till föräldrarna i en familj än barnen.
Produktidé – Deras sortiment består i stort sätt av produkter (självklart är personal – tjänster – även viktig här). Mycket av deras image är att de är ledande inom teknisk utveckling och innovationer. De utvecklar det som redan finns kan man säga, för att göra det bättre, effektivare, modernare med avancerad teknologi men som fortfarande är användarvänligt.
Resurser – De är noggranna med att deras produkter har en bra kvalitet, men även är miljövänliga. De tillverkar kanske inte enorma mängder av samma produkt, utan fokuserar på vad konsumenten verkligen är i behov av. Mycket av deras resurser är idéer och medvetenheten om vad kunderna behöver. Deras experter är även viktiga resurser.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)